Hjärnfonden
Ge en gåva
Bild på Katharina Stibrant Sunnerhagen.

Text: Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig skribent

Lästid: 2 minuter

Så skyddar motion din hjärna

Forskning visar att fysisk aktivitet på fritiden och vid transport – inte på jobbet – kan minska risken för stroke och förbättra prognosen för de som drabbas.

Det är välkänt att fysisk aktivitet ger stora hälsofördelar, bland annat minskar risken för stroke. Forskning från Göteborgs universitet visar att hur och när vi rör oss är avgörande för hälsofördelarna. Fysisk aktivitet i vardagen, som arbete och hushållssysslor, ger inget skydd mot stroke. Däremot har motion på fritiden och aktiv transport, som promenader och cykling, en positiv effekt. Forskargruppen leds av professor Katharina Stibrant Sunnerhagen.

Varje år drabbas ungefär 25 000 svenskar av stroke – nästan var fjärde dör och många fler får svåra men. Stroke är ett samlingsnamn för hjärnskador som orsakas av att en propp eller blödning försämrar syre och energitillförseln till hjärnan. Utan syre och näring dör 1,9 miljoner nervceller per minut.

I studien från Göteborgs universitet följdes 3 614 personer i Västra Götaland under 20 år. 269 av deltagarna drabbades av stroke. Tre månader efter insjuknandet var 120 antingen avlidna eller beroende av hjälp i vardagen.

Forskarna samlade in data om fysisk aktivitet via frågeformulär och en del personer fick bära en rörelsemätare. Resultaten visade enbart samband mellan stroke och fysisk aktivitet på fritiden och vid transport, men inte med fysisk aktivitet under arbetsdagen eller hemmet.

Forskarna tror att en möjlig anledning till att fysisk aktivitet under arbetsdagen inte hade en positiv effekt kan bero på att fysiskt tunga arbeten är ofta förenade med stress, liten möjlighet till återhämtning, luftföroreningar och generellt sämre socioekonomiska förutsättningar.

Personer som utförde lätt fysisk aktivitet på fritiden, som promenad eller cykling minst fyra timmar per vecka, och de som utförde mer ansträngande aktiviteter som att springa, simma eller spela tennis minst 2–3 timmar per vecka hade 40 procents lägre risk för stroke jämfört med de som var inaktiva. Cykling 20–40 minuter om dagen, exempelvis till och från arbete, resulterade i 30 procents lägre risk för stroke jämfört med de som inte var aktiva i transport. Dessutom visade resultaten att de som var mest aktiva hade lägre risk att drabbas av svår stroke.

Att uppmuntra vardagsmotion genom exempelvis promenader och cykling och genom fysisk aktivitet på fritiden kan vara en effektiv strategi för att minska strokeincidensen och förbättra prognosen för de drabbade.

AKUT-testet

Stroke eller misstänkt stroke bör bedömas och behandlas på sjukhus så snart som möjligt. Snabba åtgärder kan begränsa omfattningen av hjärnskador och funktionshinder.
Lär dig, och andra, att känna igen de vanligaste varningssignalerna med AKUT-testet.

  • A – Ansikte. Be personen att le och visa tänderna.
    Om ena mungipan hänger – ring 112!
  • K – Kroppsdel. Be personen hålla upp armarna i 10 sekunder.
    Om en av armarna faller – ring 112!
  • U – Uttal. Be personen säga en enkel mening av typen “Det är vackert väder i dag”.
    Om talet är sluddrigt – ring 112!
  • T – Tid. Varje sekund är livsviktig.

Publikation

  • Domain-Specific Physical Activity and Stroke in Swedenhttps://jamanetwork.com/journals/jamanetworkopen/fullarticle/2819140

    Läs den
Porträttbild av Ragnhild Ahlgren som på Hjärnfonden jobbar som skribent och sakkunnig

Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Ragnhild Ahlgren är vetenskapsjournalist och doktor i medicinsk vetenskap.
Läs mer om Ragnhild Ahlgren

Relaterat

Emma var 15 när hon drabbades av en stroke

Sommarlovet mellan åttan och nian var fullt av fotboll, skratt och vänner. Men under en match föll Emma plötsligt ihop – och vaknade inte förrän två dygn senare. Det som först verkade vara en hjärnskakning visade sig vara en stroke.

Odlade nervceller kan hjälpa mot strokeskador

De flesta som överlever en stroke får bestående besvär. Faktum är att stroke är den vanligaste orsaken till neurologiska funktionsnedsättningar hos vuxna. Därför utvecklar professor Zaal Kokaia en ny metod för att förbättra hjärnans återhämtning.

Samma idé kan lösa två olika strokeproblem

Idag finns inte många behandlingsalternativ när stroken är ett faktum. Docent Anja Meissners forskargrupp arbetar med helt nya sätt att både förebygga stroke och förbättra återhämtningen.

“Mammas hjärna är skadad”

När Beatrice Andersson var 24 år fick hon en kraftig stroke. Hjärnfonden intervjuade henne för två år sedan – då hade hon fortfarande stora utmaningar. Här berättar hon om läget idag.

Det finns för få sätt att hjälpa personer efter en stroke

I dag lever över 140 000 svenskar med funktionsnedsättningar till följd av stroke. Här berättar Arne Lindgren, professor och överläkare, om sin forskargrupps arbete med att hitta möjliga vägar för att förbättra återhämtningen.
Malin Parmar, professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds universitet

Går det att reparera en hjärna med Parkinson?

I samband med Internationella Parkinsondagen berättar professor Malin Parmar om sitt arbete med stamcellsbehandlingar mot Parkinson. Det kan även få betydelse i kampen mot bland annat Alzheimer, stroke och ALS.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta