Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Sofia Ström Bernad

Skribent

Lästid: 2 minuter

Nyfödda har höga nivåer av alzheimermarkör

Ett protein som används för att upptäcka Alzheimers sjukdom visar sig vara naturligt förhöjt hos nyfödda barn. Det kan förändra hur vi förstår hjärnans utveckling – och ge nya ledtrådar till framtida behandlingar.

Porträtt på Kaj Blennow

Nyfödda barn och personer med Alzheimers sjukdom har oväntat nog en biologisk markör gemensamt: höga nivåer av p-tau217, ett protein som hittills främst förknippats med hjärnans nedbrytning. Nu har forskare vid Göteborgs universitet för första gången kunnat mäta detta protein i blod från spädbarn – och funnit att nivåerna där är ännu högre än hos alzheimerpatienter. Resultaten är slående, inte minst för att de pekar på en möjlig positiv roll för p-tau217 i hjärnans utveckling.

Resultaten publiceras i tidskriften Brain Communications med Fernando Gonzalez-Ortiz som försteförfattare och professor Kaj Blennow som huvudförfattare, båda på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Studien omfattade över 400 deltagare från olika åldersgrupper – från för tidigt födda barn till vuxna med diagnostiserad demenssjukdom, och är finansierad av Hjärnfonden.

Vad är fosforylerat tau?

  • Tau är ett protein som stabiliserar nervcellens inre struktur.
  • Fosforylering är en kemisk process som förändrar proteinets funktion.
  • Vid Alzheimers sjukdom blir tau överdrivet fosforylerat och bildar skadliga trassel som förstör nervceller.
  • P-tau217 är en specifik variant där tau är fosforylerat vid aminosyraposition 217 – och det är denna form som blivit en viktig biomarkör för Alzheimer.
  • Nyligen har p-tau217 godkänts av FDA för användning i blodtester vid demensutredning.

Samma protein – olika funktioner

P-tau217 har nyligen godkänts av FDA, (Food and Drug Administration, USA:s läkemedelsmyndighet) som blodbaserad biomarkör vid alzheimerdiagnostik, eftersom det speglar en sjuklig process i hjärnan där tau-proteinet klumpar ihop sig och bidrar till celldöd. Men spädbarn har inte amyloidplack, som också uppstår vid alzheimer, vilket tyder på att deras höga nivåer av p-tau217 beror på en helt annan – och hälsosam – mekanism.

– Vi tror att förståelsen för hur detta naturliga skydd fungerar, och varför vi förlorar det när vi åldras, skulle kunna erbjuda en väg mot nya behandlingar. Om vi kan lära oss hur den nyfödda hjärnan håller tau i schack, skulle vi kunna härma dessa processer för att bromsa eller stoppa Alzheimers sjukdom, säger Fernando Gonzalez-Ortiz i ett pressmeddelande från Göteborgs universitet.

Nivåerna av p-tau217 var särskilt höga hos för tidigt födda barn och sjönk gradvis under de första levnadsmånaderna. Ju tidigare födseln skett, desto högre proteinhalter – något som tyder på att p-tau217 kan stödja snabb hjärntillväxt under en kritisk period.

Så medan en ökning av p-tau217 är en varningssignal i äldre hjärnor, kan det hos nyfödda vara en viktig del av att bygga upp hjärnan.

Prenumerera på Hjärnfondens nyhetsbrev

Registrera dig och få tips och råd om hjärnhälsa, de senaste nyheterna från hjärnforskningen och berättelser från drabbade och anhöriga direkt till din mejlkorg. En gång i månaden, helt kostnadsfritt.

När du anmäler dig till vårt nyhetsbrev, godkänner du samtidigt vår integritetspolicy.

Sofia Ström Bernad

Skribent

Sofia Ström Bernad är journalist och kommunikatör med inriktning på forskning. Hon har bland annat läst journalistik och media och kommunikation vid Stockholms universitet.

Relaterat

Ett porträtt på Peter Thelin, hedersdoktor vid Karolinska Institutet och ordförande i Hjärnfondens styrelse.

Så mycket hände – tack vare Hjärnfondens givare

Hjärnfondens givare gör stor skillnad, eftersom statens forskningsstöd inte räcker till. Under förra året kunde Hjärnfonden bidra med nästan 200 miljoner kronor till svensk hjärnforskning.
Läs mer

När hjärnan inte säger stopp – ny forskning om beroendets mekanismer

Varför fortsätter vissa att söka belöningar, även när det får negativa konsekvenser? Markus Heilig, professor i psykiatri, söker svar på vad som händer i hjärnan vid tvångsmässigt belöningssökande.
Läs mer

I jul kan fler få hopp om framtiden

Det här är mitt första julbrev för Hjärnfonden, men jag har drömt om nya forskningsframsteg länge. För jag har, precis som så många andra, upplevt konsekvenserna av hjärnans diagnoser.
Läs mer

Alzheimerdiagnosen förändrade Jessicas liv – nu stöttar hon forskningen

Att inte våga lita på sig själv och sitt eget minne. Inte klara av att laga mat på egen hand och drömma mardrömmar om att gå vilse. Mycket i livet har förändrats sedan 56-åriga Jessica Söderfjord fick sin alzheimerdiagnos för två år sedan.
Läs mer

Han vill stoppa MS innan försämringen tar fart

Forskaren och neurologen Fredrik Piehl undersöker vad som driver sjukdomens långsiktiga försämring – och hur behandlingen kan bli mer träffsäker för varje individ.
Läs mer

Hjärnljus lyser upp kampen mot sjukdomarna

Hjärnfonden lanserar kampanjen Hjärnljus – en satsning som visar hur alzheimer, Parkinsons sjukdom och ALS påverkar hjärnan. Genom ljus och berättelser lyfts sjukdomarna fram, tillsammans med forskningen som kan förändra framtiden.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta