Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Magnus Ingelman-Sundberg

Senior professor i molekylär toxikologi vid Karolinska Institutet

Lästid: 2 minuter

Många skulle ha glädje av ett genombrott

Depression är en av de främsta orsakerna till förlorade friska levnadsår. I Sverige leder sjukdomen till större samhällskostnader än cancer. Ändå saknas riktigt bra behandlingar. Här berättar professor Magnus Ingelman-Sundberg om sitt arbete.

Den i dag vanligaste läkemedelstypen mot depression, SSRI, har generellt sett begränsad effekt och fungerar inte heller för alla patienter. Och de kraftfullare behandlingar som finns ger vanligen svåra biverkningar. Det behövs verkligen nya sätt att angripa sjukdomen, vilket min forskargrupp nu arbetar för att hitta.

För några år sedan kunde vi visa att högre förekomst av ett visst enzym i hjärnan under fosterlivet leder till ökad risk för att utveckla såväl depression som ångest. Att inte ha enzymet ger lika stark effekt som en antidepressiv behandling. Vi vet ännu inte varför det är så, men vi arbetar med en stor kartläggning för att ta reda på det.

Genom att förstå vad som händer på cellnivå vill vi nya hitta sätt att påverka de mekanismer som leder till depression och ångest. Målet är en riktad behandling som är både effektiv och utan stora biverkningar. Vi har flera idéer kring hur ett sådant läkemedel skulle kunna se ut. Men för att kunna undersöka våra hypoteser behöver vi ytterligare resurser.

Depression och ångest är folksjukdomar som kan leda till långvarigt lidande, ofta för hela familjer. Dessutom kostar de samhället mycket stora summor varje år. Allt detta driver oss i sökandet efter nya behandlingar, men för att lyckas behöver vi också resurser. Faktum är att Hjärnfonden är den enda externa finansiären av vårt forskningsprojekt. Alla gåvor gör med andra ord verklig skillnad.

Magnus Ingelman-Sundberg
Senior professor i molekylär toxikologi vid Karolinska Institutet

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Så arbetar forskarna mot självmord

Inför suicidpreventiva dagen den 10 september kontaktade Hjärnfonden några av de forskare vi stöttar, för att lyfta hur deras arbete bidrar till att minska självmord i Sverige.

Nya vägar till behandling av hjärnsjukdomar

Fabio Begnini forskar på proteinet TREK-1 för att utveckla nya behandlingar mot hjärnsjukdomar som depression, migrän och smärta. Med stöd från Hjärnfonden använder han innovativa metoder för att ta fram träffsäkra läkemedel.

Hormoner, stress och ångest – sambandet kartläggs

Forskaren Daniela Calvigioni vill ta reda på varför tonåringar är extra känsliga för stress och vilka hjärnkretsar som orsakar kronisk ångest. Målet är att hitta nya sätt att behandla obalans i hjärnan vid psykiatriska problem.

Kan samma molekyl göra nytta vid helt olika psykiska sjukdomar?

Signalsubstansen dopamin spelar en viktig roll vid allt från depression till schizofreni. Därför tror professor Elias Eriksson att en så kallad dopaminstabiliserare kan bli morgondagens behandling för vitt skilda diagnoser. Här berättar han mer.

Finns det ett samband mellan inflammation och depression?

Hur påverkar en inflammation de nervkretsar i hjärnan som styr om du mår bra eller dåligt? Det är fokus för David Engbloms forskning, en av de forskare som fått bidrag av Hjärnfonden i år.
Jonas Svensson är en av Hjärnfondens stipendiater

Jonas Svensson vill förstå hur stress är kopplat till depression

Jonas Svensson är en av Hjärnfondens stipendiater. Målet för hans forskning är att förstå hur stress påverkar serotoninsystemet i hjärnan och för att undersöka det använder han avbildningstekniken PET.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta