Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Magnus Ingelman-Sundberg

Senior professor i molekylär toxikologi vid Karolinska Institutet

Lästid: 2 minuter

Många skulle ha glädje av ett genombrott

Depression är en av de främsta orsakerna till förlorade friska levnadsår. I Sverige leder sjukdomen till större samhällskostnader än cancer. Ändå saknas riktigt bra behandlingar. Här berättar professor Magnus Ingelman-Sundberg om sitt arbete.

Porträtt av Magnus Ingelman-Sundberg.

Den i dag vanligaste läkemedelstypen mot depression, SSRI, har generellt sett begränsad effekt och fungerar inte heller för alla patienter. Och de kraftfullare behandlingar som finns ger vanligen svåra biverkningar. Det behövs verkligen nya sätt att angripa sjukdomen, vilket min forskargrupp nu arbetar för att hitta.

För några år sedan kunde vi visa att högre förekomst av ett visst enzym i hjärnan under fosterlivet leder till ökad risk för att utveckla såväl depression som ångest. Att inte ha enzymet ger lika stark effekt som en antidepressiv behandling. Vi vet ännu inte varför det är så, men vi arbetar med en stor kartläggning för att ta reda på det.

Genom att förstå vad som händer på cellnivå vill vi nya hitta sätt att påverka de mekanismer som leder till depression och ångest. Målet är en riktad behandling som är både effektiv och utan stora biverkningar. Vi har flera idéer kring hur ett sådant läkemedel skulle kunna se ut. Men för att kunna undersöka våra hypoteser behöver vi ytterligare resurser.

Depression och ångest är folksjukdomar som kan leda till långvarigt lidande, ofta för hela familjer. Dessutom kostar de samhället mycket stora summor varje år. Allt detta driver oss i sökandet efter nya behandlingar, men för att lyckas behöver vi också resurser. Faktum är att Hjärnfonden är den enda externa finansiären av vårt forskningsprojekt. Alla gåvor gör med andra ord verklig skillnad.

Magnus Ingelman-Sundberg
Senior professor i molekylär toxikologi vid Karolinska Institutet

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Porträtt av Anna Överby Wernstedt.

Hur tar sig TBE-viruset in i hjärnan?

Virus som sprids via fästingar och myggor kan orsaka allvarliga infektioner hos både djur och människor. Flera av dem har utvecklat en särskild förmåga att angripa det centrala nervsystemet. Ett av dessa är det fästingburna TBE-viruset.
Läs mer
Gruppbild på forskargruppen.

Ny väg mot skonsammare behandling av hydrocefalus

Med stöd från Hjärnfonden undersöker forskaren Niklas Ortenlöf hur nervsystemet kan påverka hjärnans vätskebalans – med målet att på sikt minska behovet av hjärnkirurgi vid hydrocefalus.
Läs mer
Porträtt av Cecilia Skoug.

Skyddar hjärnan sig själv mot minnesförlust?

Med stöd från Hjärnfonden undersöker Cecilia Skoug vid Lunds universitet/University College London om hjärnan har ett eget inbyggt skydd mot kognitiv svikt – och om det kan aktiveras för att förebygga demens.
Läs mer
Kollage med en skulptur av en människa som håller handen för ansiktet, med ett mörkt rök­moln som väller ut från huvudet.

Våga fråga – det kan rädda liv

Att våga fråga om hur någon mår – och om självmordstankar – kan rädda liv. Här får du råd om hur du kan agera, vad du ska vara uppmärksam på och var hjälp finns.
Läs mer
Porträtt av Hanna Steurer.

Att behålla rösten fast kroppen sviktar

Med stöd från Hjärnfonden utvecklar logopeden Hanna Steurer AI-verktyg som kan upptäcka Parkinsons sjukdom tidigare – genom förändringar i talet.
Läs mer
Porträtt av Daniella Rylander Ottosson.

Forskare återskapar celler som återställer balansen i hjärnan

Med stöd från Hjärnfonden har forskare i Lund lyckats omprogrammera hjärnans stödjeceller direkt till parvalbuminceller – en celltyp som håller hjärnans aktivitet i balans. Genombrottet kan ge nya verktyg för att förstå och i framtiden behandla sjukdomar som schizofreni och epilepsi.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta