Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Magnus Ingelman-Sundberg

Senior professor i molekylär toxikologi vid Karolinska Institutet

Lästid: 2 minuter

Många skulle ha glädje av ett genombrott

Depression är en av de främsta orsakerna till förlorade friska levnadsår. I Sverige leder sjukdomen till större samhällskostnader än cancer. Ändå saknas riktigt bra behandlingar. Här berättar professor Magnus Ingelman-Sundberg om sitt arbete.

Den i dag vanligaste läkemedelstypen mot depression, SSRI, har generellt sett begränsad effekt och fungerar inte heller för alla patienter. Och de kraftfullare behandlingar som finns ger vanligen svåra biverkningar. Det behövs verkligen nya sätt att angripa sjukdomen, vilket min forskargrupp nu arbetar för att hitta.

För några år sedan kunde vi visa att högre förekomst av ett visst enzym i hjärnan under fosterlivet leder till ökad risk för att utveckla såväl depression som ångest. Att inte ha enzymet ger lika stark effekt som en antidepressiv behandling. Vi vet ännu inte varför det är så, men vi arbetar med en stor kartläggning för att ta reda på det.

Genom att förstå vad som händer på cellnivå vill vi nya hitta sätt att påverka de mekanismer som leder till depression och ångest. Målet är en riktad behandling som är både effektiv och utan stora biverkningar. Vi har flera idéer kring hur ett sådant läkemedel skulle kunna se ut. Men för att kunna undersöka våra hypoteser behöver vi ytterligare resurser.

Depression och ångest är folksjukdomar som kan leda till långvarigt lidande, ofta för hela familjer. Dessutom kostar de samhället mycket stora summor varje år. Allt detta driver oss i sökandet efter nya behandlingar, men för att lyckas behöver vi också resurser. Faktum är att Hjärnfonden är den enda externa finansiären av vårt forskningsprojekt. Alla gåvor gör med andra ord verklig skillnad.

Magnus Ingelman-Sundberg
Senior professor i molekylär toxikologi vid Karolinska Institutet

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Han vill stoppa MS innan försämringen tar fart

Forskaren och neurologen Fredrik Piehl undersöker vad som driver sjukdomens långsiktiga försämring – och hur behandlingen kan bli mer träffsäker för varje individ.
Läs mer

Ny karta över hjärnan ger hopp vid MS

Ny forskning från Karolinska Institutet och Yale, finansierad av Hjärnfonden, visar hur hjärnan utvecklas efter födseln och hur samma biologiska program kan aktiveras vid inflammation senare i livet. Fynden ger nya ledtrådar till sjukdomar som MS.
Läs mer

Så arbetar forskarna mot självmord

Inför suicidpreventiva dagen den 10 september kontaktade Hjärnfonden några av de forskare vi stöttar, för att lyfta hur deras arbete bidrar till att minska självmord i Sverige.
Läs mer

Upptäckt ger hopp om nya behandlingar mot glioblastom

Glioblastom är en av de mest aggressiva formerna av hjärntumör. Nu har forskare upptäckt att ett visst enzym – NDST1 – spelar en nyckelroll i hur tumörcellerna beter sig. Studien är finansierad av Hjärnfonden.
Läs mer
Porträtt på Kaj Blennow

Nyfödda har höga nivåer av alzheimermarkör

Ett protein som används för att upptäcka Alzheimers sjukdom visar sig vara naturligt förhöjt hos nyfödda barn. Det kan förändra hur vi förstår hjärnans utveckling – och ge nya ledtrådar till framtida behandlingar.
Läs mer

Med AI och superdatorer i jakten på framtidens hjärnläkemedel

Hur designar man ett läkemedel innan det finns? Forskaren Jens Carlsson vid Uppsala universitet har fått Hjärnfondens forskningsbidrag för sin banbrytande studie av receptorn TAAR1 – ett nytt och hett spår i kampen mot Parkinsons sjukdom och schizofreni.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta