Att behålla rösten fast kroppen sviktar

När rösten förändras, orden hakar upp sig och samtal blir svårare att delta i – då har något redan börjat ske i hjärnan. Men de tidiga kommunikationsförändringar som ofta uppträder vid Parkinsons sjukdom riskerar att missas. Hanna Steurer, logoped och postdoktor vid Karolinska Institutet, vill ändra på det.

– Talet är ett av våra viktigaste verktyg för delaktighet, säger hon. Det handlar inte bara om att kunna prata – det handlar om att kunna uttrycka sig, göra sig förstådd, och att få vara en del av samtal och beslut i vardagen.

Med stöd från Hjärnfonden driver Hanna ett forskningsprojekt som kombinerar logopedi med artificiell intelligens. Målet är att utveckla ett digitalt verktyg som kan hjälpa vården att tidigare upptäcka, följa och förstå kommunikationsförändringar vid Parkinsons sjukdom innan de blivit ett hinder.

Parkinsons sjukdom förknippas ofta med skakningar och stelhet. Men redan innan de typiska motoriska symtomen syns, kan tal och språk börja förändras: röststyrkan minskar, artikulationen blir otydlig, tempot ojämnt, och orden svårare att hitta.

– Kommunikationssvårigheter är mycket vanliga vid parkinson, men upptäcks ofta för sent. Ibland för att de ses som ”oviktiga” jämfört med motoriken, ibland för att de inte bedöms alls, säger Hanna.

Genom att systematiskt analysera både hur man pratar och vad man säger, hoppas hon bidra till ett paradigmskifte i hur vården ser på språkförändringar som tidiga tecken.

I projektet används AI för att analysera talprover från tusentals personer inom , en av världens största parkinsonstudier. Analysen omfattar både strukturerade uppgifter och fritt tal, och kompletteras med patienternas egna upplevelser via frågeformulär.

– Det unika är att vi kombinerar språklig data med klinisk information om motorik, kognition och sjukdomsförlopp. Målet är en AI-modell som ger en mer tillförlitlig bedömning av kommunikationen. Den kan användas både för diagnos och för att följa behandlingseffekter.

På sikt ser hon verktyget som en framtida tillgång i primärvården och som stöd för både neurologer och logopeder.

Intresset för hjärnforskning väcktes i mötet med patienter.

– Jag arbetade kliniskt som logoped och såg hur mycket talförmågan påverkade livskvaliteten, inte minst när det gällde självständighet, relationer och bemötande i vården. Samtidigt fanns stora kunskapsluckor. Jag ville förstå mer och bidra till förbättringar.

Metoden som Hanna utvecklar kan i framtiden även användas vid andra sjukdomar där tal och språk påverkas – som stroke, ALS, MS och hjärnskador.

– Min drivkraft är att forskningen ska göra skillnad i människors vardag, säger hon. Att fler ska få behålla sin röst, sin plats i samtalet – och därmed sin delaktighet i samhället.

Vad betyder Hjärnfondens stöd?

– Hjärnfondens bidrag betyder enormt mycket, säger Hanna. Det gör det möjligt att driva ett internationellt projekt i samarbete med ledande forskare, och att utvecklas som självständig forskare. För mig är det en chans att bygga kunskap som verkligen kan komma patienter och vården till nytta.

Det postdoktorala anställningsstöd som Hanna Steurer och andra forskare fått ta del av finansieras av Svenska Postkodlotteriet.