Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Sofia Ström Bernad

Skribent

Lästid: 3 minuter

Hormoner och sömn skyddar hjärnan från stress

Vad har östrogen och djupsömn gemensamt? De kan båda hjälpa hjärnan att hantera social stress. En ny studie visar hur hormoner och sömn tillsammans skyddar oss, fast på olika sätt.

Porträtt av Christian Benedict.

De flesta av oss har någon gång känt stressen inför en presentation, ett viktigt samtal – eller att höra vår egen röst spelas upp för andra. För kvinnor påverkas reaktionen på sådan social stress inte bara av hur de sovit, utan också av var de befinner sig i menstruationscykeln. Nu visar ny forskning att både hormonet estradiol, det mest aktiva östrogenet hos kvinnor i fertil ålder, och djupsömn spelar viktiga roller – fast i olika delar av hjärnans stressreglering.

– Hur faktorer som menstruationscykeln och sömn påverkar stressreaktioner är fortfarande relativt lite utforskat. Med stöd från Hjärnfonden har vi kunnat undersöka detta närmare, säger Christian Benedict, sömnforskare och professor vid Uppsala universitet och ansvarig för studien.

Stress genom sång

I studien som publicerades i BMC Medicine, fick ett fyrtiotal unga kvinnor genomgå ett något ovanligt experiment. Först sov de en natt i ett sömnlabb, där forskarna mätte exakt hur mycket tid de tillbringade i olika sömnstadier. Dagen efter fick deltagarna lyssna på en inspelning där de själva sjöng. Samtidigt visste de att andra personer också skulle höra den. Det är ett till synes enkelt test, men det räcker ofta för att trigga en känsla av socialt obehag, eller till och med skam. Just sådana ”socialt utvärderande” situationer är välkända stressorer.

Forskarna mätte både pupillernas storlek (en objektiv signal på kroppens automatiska stressreaktioner) och deltagarnas egna upplevelser av stress. Dessutom tog man blodprov för att mäta nivåerna av östrogen (närmare bestämt estradiol) i kroppen.

Kollage av två personer går och håller om varandra där ena person är en rosa siluett.

Stöd forskningen

Vill du bidra till nästa genombrott? Varje gåva är ett steg mot ny kunskap, bättre metoder och ett mer hjärnmedvetet samhälle.

Två skyddsfaktorer – men på olika sätt

Resultaten var slående:

  • Kvinnor med högre nivåer av estradiol hade lägre fysiologisk stressreaktion. Deras pupiller vidgades inte lika mycket – ett tecken på att kroppen inte reagerade lika starkt.
  • De som hade fått mer djupsömn natten innan kände sig mindre stressade – alltså lägre subjektiv stress, enligt självrapport.
  • Men här är det intressanta: östrogen och sömn verkade oberoende av varandra. De skyddar, men på olika sätt. Estradiol lugnar kroppen. Djupsömnen lugnar sinnet.

– Hormoner påverkar hur kroppen reagerar. Sömnen påverkar hur vi upplever stress, säger Christian Benedict.

När forskarna försöker förstå vad som hjälper oss att stå emot stress, blir det tydligt att biologin spelar roll. Kvinnors hormonnivåer varierar över månaden, och det kan alltså påverka hur starkt vi reagerar, även om vi själva inte känner skillnaden direkt.

– Samtidigt visar studien hur viktig sömnen är – och då inte bara hur länge vi sover, utan vilken sorts sömn vi får. Djupsömnen verkar fungera som en sorts buffert för våra känslomässiga reaktioner, säger Christian Benedict.

Betydelse för många områden

Resultaten hoppas han ska bidra till ökad förståelse för psykisk hälsa hos kvinnor, särskilt i relation till stress, sömn och hormonella variationer. Det kan också få betydelse för behandling av tillstånd som ångest och utmattningssyndrom, där stressreglering spelar en central roll.

Vad betyder finansieringen från Hjärnfonden?

– Med tanke på att många i samhället sover dåligt – något som drabbar kvinnor i högre utsträckning än män – är det oerhört viktigt för mig att förstå hur kvinnor påverkas av både sömn och sömnbrist. Det här är fortfarande ett område som får alldeles för lite uppmärksamhet, även inom forskningen. Därför betyder stödet från Hjärnfonden väldigt mycket för oss och gör det möjligt att bedriva forskning som annars inte hade varit möjlig, säger Christian Benedict.

Studien

  • Estradiol and non-REM sleep attenuate physiological and emotional responses to social-evaluative stress in healthy women

    Läs mer

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Porträtt av Sofia Ström Bernad.

Sofia Ström Bernad

Skribent

Sofia Ström Bernad är journalist och kommunikatör med inriktning på forskning. Hon har bland annat läst journalistik och media och kommunikation vid Stockholms universitet.

Relaterat

Ny väg mot skonsammare behandling av hydrocefalus

Med stöd från Hjärnfonden undersöker forskaren Niklas Ortenlöf hur nervsystemet kan påverka hjärnans vätskebalans – med målet att på sikt minska behovet av hjärnkirurgi vid hydrocefalus.
Läs mer

Skyddar hjärnan sig själv mot minnesförlust?

Med stöd från Hjärnfonden undersöker Cecilia Skoug vid Lunds universitet/University College London om hjärnan har ett eget inbyggt skydd mot kognitiv svikt – och om det kan aktiveras för att förebygga demens.
Läs mer
Porträtt av Hanna Steurer.

Att behålla rösten fast kroppen sviktar

Med stöd från Hjärnfonden utvecklar logopeden Hanna Steurer AI-verktyg som kan upptäcka Parkinsons sjukdom tidigare – genom förändringar i talet.
Läs mer
Porträtt av Daniella Rylander Ottosson.

Forskare återskapar celler som återställer balansen i hjärnan

Med stöd från Hjärnfonden har forskare i Lund lyckats omprogrammera hjärnans stödjeceller direkt till parvalbuminceller – en celltyp som håller hjärnans aktivitet i balans. Genombrottet kan ge nya verktyg för att förstå och i framtiden behandla sjukdomar som schizofreni och epilepsi.
Läs mer
Porträtt av Mikael Landén som blickar uppåt.

Mikael Landén får stöd för ny forskning om bipolär sjukdom

Kan vi förutsäga vem som svarar på en litiumbehandling? Det vill forskaren Mikael Landén ta reda på – med stöd från Hjärnfonden. Genom långsiktig forskning om bipolär sjukdom söker han nya sätt att individanpassa behandlingen och minska lidandet.
Läs mer
Ett porträtt på Peter Thelin, hedersdoktor vid Karolinska Institutet och ordförande i Hjärnfondens styrelse.

Så mycket hände – tack vare Hjärnfondens givare

Hjärnfondens givare gör stor skillnad, eftersom statens forskningsstöd inte räcker till. Under förra året kunde Hjärnfonden bidra med nästan 200 miljoner kronor till svensk hjärnforskning.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta