Mikael Landén får stöd för ny forskning om bipolär sjukdom

Bipolär sjukdom påverkar liv på djupet. Många insjuknar tidigt, under en period då livet ska ta fart, men i stället präglas av återkommande depressioner, manier och en ökad risk för självmord. Samtidigt finns det behandlingar som kan göra stor skillnad.

En av dem är litium, ett läkemedel som skyddar mot nya skov. Men alla svarar inte lika bra på behandlingen, och det kan ta lång tid att se effekten. Därför vill professor Mikael Landén och hans forskargrupp vid Göteborgs universitet ta reda på: går det att i förväg förutse vem som kommer att må bättre?

Nu får han forskningsstöd från Hjärnfonden för att fortsätta sitt arbete.

– Vi vill ge vården verktyg att anpassa behandlingen efter varje individ. Det kan göra stor skillnad för livskvaliteten, säger Mikael Landén.

Forskningen bygger på två omfattande studier:

• S:t Görans bipolärprojekt – en klinisk långtidsstudie där deltagare undersöks med bland annat magnetkamera, ryggvätskeprov och kognitiva tester. Deltagarna följs upp efter både sju och fjorton år.
• SWEBIC (Swedish Bipolar Collection) – den största kliniskt karaktäriserade bipolärkohorten i världen, med över 10 000 deltagare. Kohorten kombinerar klinisk fenotypning med genetiska data och möjliggör studier av riskfaktorer och behandlingssvar.

Kombinationen av kliniska data och genetisk information ger en unik möjlighet att förstå sjukdomen på djupet.

En viktig del av forskningen handlar om hur nervceller kommunicerar – den så kallade synapsfunktionen. Fynd från både genetiska analyser och prover från ryggvätska visar att denna kommunikation kan vara påverkad vid bipolär sjukdom.

– Vi ser att vissa biologiska markörer varierar beroende på hur svårt sjuk man är, vilket ger oss nya ledtrådar, säger Landén.

Sådana markörer kan på sikt hjälpa till att tidigt identifiera patienter med hög risk för kognitiv försämring eller allvarliga skov, och därmed göra det möjligt att sätta in rätt stöd i tid.

Litium är ett av de mest effektiva läkemedlen mot bipolär sjukdom, men det fungerar inte för alla. Det tar ofta minst ett år innan man vet om det hjälper. Det gör behovet av verktyg för att förutsäga effekten stort.

I den genetiska studien undersöks därför vilka genetiska profiler som är kopplade till behandlingssvar. Målet är att i framtiden kunna erbjuda mer individanpassad vård – där rätt patient får rätt behandling, tidigare.

Forskningen fokuserar på att minska lidande. Men det finns också en annan sida, som Mikael Landén lyfter fram: vissa av de genetiska faktorer som ökar risken för bipolär sjukdom kan också kopplas till kreativitet.

– Vi ser att friska anhöriga till patienter i högre grad har kreativa yrken eller intressen. Det väcker tankar om att det finns drag hos personer med bipolär sjukdom som i vissa sammanhang också kan vara en tillgång.

Den insikten innebär inte att sjukdomen i sig är önskvärd, men den kan bidra till ett mer nyanserat sätt att se på både diagnosen och individen.

Landéns forskargrupp arbetar mot en framtid där symtombaserade diagnoser kompletteras med biologisk kunskap som kan vägleda behandlare, minska lidande och öka chansen till återhämtning.

– Vår vision är att ge vården bättre verktyg, så att fler kan få ett stabilare liv. Hjärnfondens långsiktiga stöd gör den forskningen möjlig.