Fokus i Cecilia Skougs forskning ligger på ett hormon, GLP-1, som idag används i läkemedel mot diabetes – men som kanske också kan användas för att bevara minnet.

– Min drivkraft är att förstå hur hjärnan fungerar och bidra till kunskap som i förlängningen kan göra skillnad för människor, säger Cecilia Skoug.

När befolkningen åldras ökar också antalet personer som drabbas av demens. Det finns idag inga behandlingar som kan bromsa utvecklingen på ett effektivt sätt, särskilt inte i det tidiga stadiet, så kallad mild kognitiv svikt.

Samtidigt vet forskare att personer med typ 2-diabetes eller övervikt har ökad risk att utveckla demens. Men varför är det så? Och går det att påverka?

Cecilia Skougs forskning försöker knyta ihop dessa samband.

– Jag vill förstå om hjärnans eget signalsystem, kopplat till ämnesomsättningen, kan skydda vårt minne. Det skulle kunna öppna för helt nya typer av behandlingar, säger hon.

Det handlar om GLP-1, ett hormon som normalt frisätts i tarmen efter att vi har ätit, och som hjälper kroppen att reglera blodsocker och aptit. I dag används läkemedel som efterliknar GLP-1 för att behandla typ 2-diabetes och fetma. De har också visat vissa positiva effekter på hjärnan – men med begränsad räckvidd.

– Dessa läkemedel har svårt att ta sig in i hjärnan. Vi tror därför att det är hjärnans eget GLP-1-system som kan vara avgörande, förklarar Cecilia Skoug.

I hjärnan finns nämligen ett eget GLP-1-system, där särskilda nervceller i hjärnstammen producerar hormonet och skickar signaler till andra delar av hjärnan. En del i Cecilia Skougs forskning handlar om att ta reda på om det signalerar direkt till hippocampus, ett område som styr inlärning och minne och som påverkas tidigt vid demens.

Det långsiktiga målet är att förstå hur hjärnan själv kan skydda sina funktioner, och om det går att förstärka detta system – särskilt hos personer med förhöjd risk för demens, till exempel vid övervikt eller diabetes.

– Om vi kan visa att hjärnans eget GLP-1 skyddar minnet, kan det leda till nya, mer träffsäkra behandlingar med färre biverkningar än dagens läkemedel, säger Cecilia.

För Cecilia Skoug är projektet också ett sätt att förena hennes tidigare forskning inom både metabolism och hjärnfunktion, samt att ta nästa steg som självständig forskare.

– Hjärnfondens stöd betyder oerhört mycket. Det gör det möjligt att arbeta i en internationellt ledande forskningsmiljö och använda metoder som annars inte hade varit tillgängliga. På sikt hoppas jag att det här projektet kan bidra till kunskap som kommer både patienter och anhöriga till nytta, säger hon.

Det postdoktorala anställningsstöd som Cecilia Skoug och andra forskare fått ta del av finansieras av Svenska Postkodlotteriet.