Aktuellt

En grupp av ”stoppceller” i hjärnstammen hos möss är nödvändig för djurens förmåga att stanna när de går, enligt en ny studie från Karolinska Institutet ledd av Ole Kiehn som fick Hjärnfondens forskningsanslag 2014. Forskningsartikeln, som publiceras i tidskriften Cell, beskriver en signalväg i hjärnstammen specifikt ägnad åt att avbryta pågående gångrörelser – och vars selektiva aktivering stoppar rörelsen medan dess inaktivering främjar rörelse. I studien identifierar forskarna därmed en tidigare okänd nedåtgående signalväg som behövs för att styra den episodiska karaktären hos rörelsebeteendet.

Caroline Graff är professor inom genetisk demensforskning och är en av de forskare som förra året fick ta del av Hjärnfondens forskningsbidrag. Här berättar hon om hur din gåva gör verklig skillnad.

Oönskad nybildning av blodkärl i hjärnan är sannolikt orsaken till svårbehandlade gång- och balanssvårigheter vid Parkinsons sjukdom. Slutsatsen styrks av ny forskning från Lunds universitet.

Alzheimerforskarna Henrik Zetterberg och Kaj Blennow har båda två fått forskningsanslag från Hjärnfonden. Nu har deras metod för att diagnosticera Alzheimers sjukdom klassificerats som internationell referensmetod som blir standard över hela världen.

En dag när sorgen efter Mathilda var riktigt jobbig bestämde sig Rasmus, 11 år, för att göra något för sin älskade kusin. Han började göra armband för att samla in pengar till forskningen om den hemska sjukdom som tog Mathilda ifrån honom, epilepsi. Idag är hans insamling hos Hjärnfonden uppe i nästa 14 000 kronor.

Det är höst och vi går mot mörkare tider när mindre och mindre solljus når våra ögon. På söndag morgon ställer vi om klockorna för att det ska bli aningens ljusare om mornarna. Men både tidsomställningen om bristen på solljus påverkar våra kroppar. Sömnforskaren Christian Benedict ger sina bästa tips hur du klarar omställningen.

Pia Steensland, docent vid institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet, är beroendeforskaren som har fått anslag från Hjärnfonden. Hon har identifierat en substans, en så kallad dopaminstabilisator utvecklad av nobelpristagaren Arvid Carlsson, som ett nytt möjligt läkemedel för behandling av alkoholberoende.

Min mamma Milevka var en riktig krutgumma och bullmamma på en och samma gång. Hon var energisk, alltid full av idéer och väldigt aktiv på många sätt. Samtidigt älskade hon att passa mina döttrar och kunde sitta med dem i timmar och leka, rita, spela spel eller baka. Hon är fortfarande en älskad hustru, mamma och mormor – men idag har vi bara minnena kvar. Under 2003 började hon nämligen förändras.

Kanske har du sprungit på några av våra kärleksspridare ute på stan? Ta en bild med hjärtat och berätta vad just DU älskar!