Aktuellt

Han forskar på ny behandling mot Alzheimer

Pontus Plavén Sigray vid Karolinska Institutet ska, med stöd från Hjärnfonden, studera om läkemedlet rapamycin kan bromsa Alzheimergenom att aktivera hjärnans reningssystem och minska skadliga proteinansamlingar.

EU godkänner alzheimerläkemedel

EU- kommissionen godkänner alzheimerläkemedlet Leqembi (lecanemab).

“Mammas hjärna är skadad”

När Beatrice Andersson var 24 år fick hon en kraftig stroke. Hjärnfonden intervjuade henne för två år sedan – då hade hon fortfarande stora utmaningar. Här berättar hon om läget idag.

70 miljoner till alzheimerforskning – nu presenteras resultaten

Sex forskare valdes ut efter noggrann granskning. Nu presenteras resultaten från den unika 70-miljonersgåvan till alzheimerforskning vid ett symposium vid Karolinska Institutet.

Det finns för få sätt att hjälpa personer efter en stroke

I dag lever över 140 000 svenskar med funktionsnedsättningar till följd av stroke. Här berättar Arne Lindgren, professor och överläkare, om sin forskargrupps arbete med att hitta möjliga vägar för att förbättra återhämtningen.

“Vi vill bryta kopplingen mellan mat och ångest”

Olof Lagerlöf vid Umeå universitet vill förstå varför anorexia fortfarande är så svår att behandla. Med stöd från Hjärnfonden undersöker han sambandet mellan ämnesomsättning och psykologi i hjärnan.

Kan vi stoppa hjärntumörer genom att förändra deras miljö?

Glioblastom är en aggressiv hjärntumör med få behandlingsmöjligheter. Forskare vid Uppsala universitet undersöker nu hur tumörens miljö kan förändras för att bromsa spridning och förbättra behandlingar.

Cellernas energiomsättning kan ge svar om ALS

Vid ALS bryts motoriska nervceller och muskler ner, men orsaken är ännu oklar. Nils Dennhag ska, med stöd från Hjärnfonden, undersöka hur störningar i cellernas energiomsättning påverkar sjukdomens förlopp.

Ny generation hjärnforskare får stöd från Hjärnfonden

Sju lovande forskare får nu Hjärnfondens postdoktorala anställningsstöd. Totalt delas 13,7 miljoner kronor ut för att stärka nästa generations spetsforskning om hjärnan.

Mer forskning behövs om PANS och PANDAS

Redan på 1600-talet beskrevs svåra neurologiska symtom som idag kopplas till streptokockinfektioner. Men ännu återstår frågor om hur PANS och PANDAS uppstår, diagnostiseras och bäst kan behandlas.