Aktuellt

“Mitt namn är Peter Thelin och jag är ny ordförande i Hjärnfondens styrelse. Min mamma dog i Alzheimers sjukdom och det var tungt och smärtsamt att leva med. Jag visste ju från början att det saknas ett botemedel. Maktlös kunde jag bara se på hur mamma långsamt blev allt sämre, vilket var frustrerande. Hjärnfondens årliga […]

År 2016 delar Hjärnfonden ut 50 miljoner kronor till 78 forskningsprojekt.

Robotdräkter och höghastighetskameror med samma teknik som i filmen ”Sagan om ringen”- är inte bara science fiction och fantasy, det är också två metoder som professorn och fysioterapeuten Charlotte Häger använder sig av för att förstå mer om rörelsekontroll och för att lära strokedrabbade att gå igen.

Alicia trodde att huvudvärken berodde på stress, läkarna sa borrelia. Men det visade sig vara den livshotande nervsjukdomen NMO. På några få timmar blev den tidigare så aktiva 17-åringen helt förlamad i armarna och från midjan och neråt. Ingen visste om hon någonsin skulle kunna gå igen. I år går ett av Hjärnfondens forskningsbidrag till forskning om just NMO.

Nu kan forskarna bilda nya nervceller direkt i hjärnan! Genom att programmera om andra typer av hjärnceller till nervceller hoppas man kunna bota eller lindra Parkinsons sjukdom. Malin Parmar vid Lunds universitet vill med hjälp av tekniken kunna utveckla metoder för att reparera den skadade hjärnan. Forskningen stöds av Hjärnfondens forskningsanslag 2016.

Forskare vid Göteborgs universitet har visat att upprepad användning av nikotin leder till förändringar i hjärnans nervcellskretsar som kvarstår även flera månader efter att man slutat röka. Nu hoppas Louise Adermark och hennes kollegor att dessa upptäckter ska leda närmare en helt ny typ av behandling för att minska risken för återfall i nikotinmissbruk. Projektet stöds av Hjärnfondens forskningsanslag 2016.

Varför uppfattar vi smärta, illamående och inflammation som obehagligt? En depression är också obehaglig, fungerar det på samma sätt? Forskaren David Engblom letar efter små molekyler kopplade till obehagskänslor och hoppas att de ska kunna ligga till grund för bättre smärtbehandlingar men också till en förståelse för hur psykiatriska sjukdomar fungerar. Projektet stöds av Hjärnfondens forskningsanslag 2016.

Maskrosbarn sägs klara sig bra och blommar trots en tuff uppväxt medan orkidébarn är ömtåligare och drabbas lättare av psykisk ohälsa. Uppsalaforskaren Alkistis Skalkidou har fått stöd från Hjärnfonden för att lösa den svåra frågan om hur gener och miljö påverkar hur barn mår och beter sig. Genom prover från navelsträngsblod och saliv från barnen vill hon ta reda på hur barnets tidiga upplevelser av stress och andra miljöfaktorer kan interagera med deras gener för att påverka dess mentala hälsa och risken att drabbas av ADHD/ADD, depression eller ångestproblematik senare i livet.

En sorts celler i hjärnan, oligodendrocyter, som har en avgörande roll i sjukdomar som multipel skleros, har en större mångfald än man tidigare trott. Detta enligt en ny studie som publiceras i tidskriften Science och är gjord av forskare vid Karolinska Institutet. Fynden bidrar till att öka vår förståelse för sjukdomar där dessa celler skadas, så som multipel skleros, och ger ledtrådar till framtida behandlingsstrategier. Forskningen är delvis finansierad av Hjärnfonden genom forskningsanslag för åren 2014 och 2015.