Stresslarmet - ett nationellt initiativ för ett mer hållbart arbetsliv
Stresslarmet initierades av Hjärnfonden för att uppmärksamma den stressrelaterade psykiska ohälsan – en av de vanligaste orsakerna till sjukskrivning i Sverige. Initiativet genomfördes med stöd från Postkodlotteriet och kombinerade befintlig kunskap och samhällsdialog för att synliggöra både problem och lösningar, med särskilt fokus på hur kvinnor drabbas i arbetslivet. Genom att engagera allmänheten och samla erfarenheter från drabbade bidrog initiativet till att sätta frågan högre på agendan och tydliggöra behovet av långsiktiga förändringar.
Stresslarmet i korthet
Stresslarmet var Hjärnfondens nationella påverkansinitiativ för att sätta arbetsrelaterad stress högre upp på den politiska agendan. Genom att samla befintlig kunskap, ta tillvara vittnesmål och föra dialog samt rikta ett gemensamt upprop till beslutsfattare engagerade vi många och visade på hur kunskap kan omsättas i konkret samhällspåverkan.
Bakgrund - Arbetsrelaterad stress och stressrelaterad psykisk ohälsa
Stressrelaterad psykisk ohälsa har etablerat sig på höga nivåer i Sverige. Närmare en femtedel av alla pågående sjukskrivningar utgörs idag av stressrelaterade diagnoser.
Forskning visar att stressrelaterad psykisk ohälsa påverkar hjärnans funktioner, såsom minne, koncentration, beslutsförmåga och känsloreglering. Konsekvenserna är individuella, men också samhälleliga. När människor inte får tillgång till god arbetsmiljö och rätt förutsättningar för återhämtning påverkas arbetsliv, produktivitet och långsiktig folkhälsa.
Kvinnor är särskilt drabbade. De står för en majoritet av sjukskrivningarna kopplade till stressrelaterad psykisk ohälsa, omkring 75 procent av fallen. Detta tydliggör att problematiken inte enbart handlar om individers situation, utan också om strukturer i arbetslivet.
Samtidigt varierar tillgången till vård och rehabilitering över landet. Arbetsvillkor, resurstilldelning och organisatoriska strukturer påverkar risken för långvarig ohälsa.
Ansvaret för stressrelaterad ohälsa ska inte läggas på individen. Det är en arbetsmiljö- och samhällsfråga.
Mot den bakgrunden initierade Hjärnfonden Stresslarmet.
Syftet var att:
- Sammanställa aktuell forskning
- Synliggöra sambandet mellan arbetsvillkor och stressrelaterad psykisk ohälsa
- Ge röst åt personer med egen erfarenhet av stressrelaterad ohälsa
- Ta fram och driva forskningsbaserade reformförslag i dialog med beslutsfattare
- Öka kunskapen om stress och stärka förståelsen för den egna situationen
Strategi – att förena kunskap och samhällspåverkan
Stresslarmet byggde på en tydlig förändringslogik:
Arbetet genomfördes i samverkan mellan forskare, yrkesverksamma och personer med egen erfarenhet av stressrelaterad ohälsa. Detta låg till grund för hur arbetet genomfördes.
Genomförande
Inom ramen för initiativet genomfördes flera delar. Vi samlade och spred vi kunskap, engagerade allmänheten och tog in erfarenheter från personer med stressrelaterad psykisk ohälsa. Detta omsattes i en reformagenda och fördes vidare i dialog med beslutsfattare.
Arbetet byggde på sammanställd forskning, erfarenheter från drabbade och kunskap från forskare och experter. Tillsammans utgjorde det ett underlag för både policyarbete och kunskapsspridning till allmänheten.
Ett nationellt stresslarm
Via en digital plattform kunde människor rikta ett gemensamt upprop till landets politiska ledning. 16 942 personer skrev under och skickade ett stresslarm till statsminister, socialminister och arbetsmarknadsminister.
Under kampanjperioden besöktes kampanjsidan av nära en kvarts miljon personer.
Det gemensamma uppropet samlade ett brett engagemang och bidrog till att föra frågan om arbetsrelaterad stress närmare den politiska beslutsnivån.
Kunskap och stöd till individen
Som en del av kampanjen kunde människor ta del av kunskap om stress och sin egen situation, bland annat genom ett stresstest och en mejlserie med fördjupande information. Syftet var att öka kunskapen om stress, stärka förståelsen för egna signaler och ge stöd i att agera i ett tidigt skede.
Berättelser och erfarenheter
Människor uppmuntrades också att dela sina egna erfarenheter av stressrelaterad ohälsa. Det bidrog till att synliggöra hur problemet tar sig uttryck i vardagen och skapa igenkänning hos andra. Berättelserna samlades in som en del av initiativet och användes för att belysa olika perspektiv på stressrelaterad ohälsa.
Undersökningar och erfarenheter
En undersökning genomfördes också bland anställda inom välfärden. Resultaten visade att hög arbetsbelastning och bristande återhämtning var ett utbrett problem. Regionala nedslag visade att situationen inte var isolerad till enskilda delar av landet.
Reformagenda och vitboken Stresslarmet – för ett hållbart arbetsliv
Inom ramen för initiativet presenterade Hjärnfonden 20 reformförslag för att minska den stressrelaterade psykiska ohälsan.
Förslagen bygger på en sammanställning av befintlig kunskap i form av vetenskapliga artiklar, myndighetsrapporter och dialoger med forskare och experter. Vi har dessutom haft tre rundabordssamtal där vi fångat upp insikter och förslag från drabbade, forskare och experter inom arbetsmiljö och rehabilitering.
Det omfattade bland annat:
- Stärkt politiskt ledarskap. Makt att förändra finns högst upp, inte hos enskilda individer.
- Åtgärder för att förbättra arbetslivet
- Bättre vård och rehabilitering oavsett bostadsort
- Förebyggande insatser
Reformagendan publicerades i vitboken Stresslarmet – för ett hållbart arbetsliv, som sammanfattar forskningsläget, beskriver problemstrukturen och presenterar samtliga reformförslag i sin helhet.
Vitboken riktades till beslutsfattare på nationell, regional och kommunal nivå och fungerade som ett konkret policyunderlag.
Att lyfta frågan till samhällsnivå
Genom debattartiklar och medverkan i media bidrog Hjärnfonden till att sätta arbetsrelaterad stress i ett bredare sammanhang. Frågan fördes från individens situation till att handla om arbetsmiljö, organisering och politiska prioriteringar.
Det innebar att stressrelaterad ohälsa tydligare kopplades till hjärnhälsa och placerades i ett sammanhang där beslut och förändring kan ske.
Resultat och genomslag
Sammantaget visar det ett brett engagemang och att frågan berörde många.
Stresslarmet bidrog till att:
- synliggöra arbetsrelaterad stress som en strukturell samhällsfråga
- sätta fokus på kopplingen mellan stress till hjärnhälsa
- lyfta forskningsbaserade lösningar i den offentliga debatten
Stresslarmet samlade under kampanjperioden:
>16k
16 942 undeskrifter
97
97 artiklar i nationell och lokal media
250k
Nära 250 000 besök på kampanjsidan
20
20 forskningsbaserade reformförslag
700
Mer än 700 vittnesmål från drabbade yrkesverksamma
Initiativet visar hur kunskap, erfarenhet och samhällsengagemang kan omsättas i konkreta underlag för förändring. Arbetet möjliggjordes genom det breda engagemang som samlades inom Stresslarmet.
Genomslag i politik och lagstiftning
Efter lanseringen väcktes en riksdagsmotion som berörde den problematik initiativet lyfte, bland annat kopplingen mellan arbetsmiljö, stressrelaterad ohälsa och behovet av strukturella åtgärder.
Utvecklingen på området har även inneburit förändringar i lagstiftning. Ett exempel är att systemet för deltidssjukskrivning har blivit mer flexibelt, vilket möjliggör en mer anpassad återgång i arbete.
Förändringen innebär att arbetstidens förlängning inte längre behöver vara jämnt fördelad över veckan, så länge det inte försämrar möjligheterna till återgång i arbete.
Denna utveckling ligger i linje med de behov som identifierades inom ramen för Stresslarmet och speglar en ökad uppmärksamhet kring arbetsrelaterad stress som samhällsfråga.
Vägen framåt
Stressrelaterad psykisk ohälsa är fortsatt en central fråga för både individ och samhälle. Sjukskrivningstalen är höga, brister i arbetsmiljön kvarstår och kvinnodominerade branscher är särskilt drabbade.
Arbetet för ett mer hållbart arbetsliv behöver därför fortsätta – genom kunskapsspridning, dialog och samhällspåverkan.
