Vad händer i hjärnan när vi stressar?
Stressreaktionen mobiliserar energin i hjärnan och kroppen som svar på en hotfull reaktion.
Ragnhild Ahlgren
Vetenskaplig sakkunnig och skribent
Stress är en del av vår vardag – alla blir stressade någon gång. Det händer när vi är i situationer som kräver något extra och kroppen behöver mobilisera kraft och energi. Men det uppstår problem och kroppen och hjärnan kan ta skada om vi stressar utan vila och återhämtning under lång tid.
För att hjärnan skall fungera krävs att kommunikationen mellan nervcellerna fungerar bra. I studier på djur har forskare undersökt förändringar i några delar av hjärnan som svarar på stressbelastning. Resultaten visar att hjärnan förändras efter mycket stark stressexponering. Förbindelserna mellan nervceller minskar i vissa områden och ökar i andra.
Pannloben
Studier på människa med modern avbildningsteknik pekar på att personer med utmattningssyndrom har en tunnare hjärnbark i ett visst område i pannloben. I en studie följde forskarna patienterna över tid. Resultaten från studien tydde på att hjärnbarkens volym gick tillbaka efter ett till två år.
Pannloben är viktig för vår koncentrationsförmåga, vår förmåga att organisera och planera det vi ska göra. Information kan lagras i pannloben under kortare tid, till exempel när man ska komma ihåg en inköpslista.
Amygdala
Caudate, ett område i hjärnan som är viktigt för rörelse men också olika kognitiva processer har också studerats hos utmattningspatienter. Resultaten tyder på att området är tunnare hos personer med utmattningssyndrom och att samma del av hjärnan är tunnare hos patienter som i större utsträckning lider av mental trötthet.
Resultat från avbildningsstudierna pekar också på att ett annat område i hjärnan, amygdala, är större hos utmattade och att aktiviteten mellan området och andra delar i hjärnan är förändrad. Amygdala styr hur vi reagerar på förändringar i omvärlden. Vid stressfyllda situationer är det den som aktiverar kroppens sympatiska nervsystem och gör oss redo för kamp eller flykt.
Återhämtning och vila viktigt
Gaspådraget i kroppen vid en stressreaktion är gjort för att aktiveras under en kort stund. Därefter behöver kroppen vila och återhämta sig för att andra viktiga kroppsliga funktioner ska få utrymme.
Det är inget fel med denna fantastiska kraftmobilisering om vi lyckas röja undan hotet eller skaffa oss de resurser vi behöver för att så småningom återgå till ett balanserat läge. Vi klarar av perioder av stress utan att ta skada. Skadligt blir det om stresspådraget pågår länge utan tid för återhämtning, vila och sömn.
Publicerad: 22-11-08
Uppdaterad: 23-10-23
Savic, I. Structural changes of the brain in relation to occupational stress. Cereb Cortex. 2015 Jun;25(6):1554-64. Läs mer
I Savic, A Perski, W Osika. MRI Shows that Exhaustion Syndrome Due to Chronic Occupational Stress is Associated with Partially Reversible Cerebral Changes. Cereb Cortex. 2018 Mar 1;28(3):894-906. Läs mer
Blix E, Perski A, Berglund H, Savic I (2013) Long-Term Occupational Stress Is Associated with Regional Reductions in Brain Tissue Volumes. PLoS ONE 8(6): e64065 Läs mer
Malmberg Gavelin H., Stigsdotter Neely A., DunåsT., Eskilsson T., Slunga Järvholm L., Boraxbekk CJ.. Mental fatigue in stress-related exhaustion disorder: Structural brain correlates, clinical characteristics and relations with cognitive functioning. Neuroimage Clin. 2020;27:102337. Läs mer
