Vad är autism? – Lättläst

Autism kallas ibland autismspektrumtillstånd (AST).

Det är ett samlingsnamn för flera diagnoser, till exempel:

• autism
• Aspergers syndrom
• autismliknande tillstånd

AST är en så kallad neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och handlar om hur hjärnan fungerar. Din hjärna kan ta in och bearbeta information på ett annat sätt än hos många andra.

Autism påverkar till exempel:

• hur du tänker
• hur du kommunicerar
• hur du är tillsammans med andra.

Du föds med autism. Det är inget som går över. Autism är ingen sjukdom. Det är ett sätt att fungera.

Många personer med autism har också styrkor som andra inte alltid har.

Hur autism märks kan vara mycket olika från person till person.

I Sverige har ungefär 1–2 procent av befolkningen en autismdiagnos.

Personer med autism kan till exempel:

• ha svårt att förstå vad andra menar och känner
• ha svårt att kommunicera med andra
• ha starka intressen som tar mycket tid
• ha svårt för förändringar
• vilja göra saker på samma sätt varje gång
• reagera starkt på ljud, ljus, lukt, smak eller beröring.

Alla med autism är olika. En del behöver mycket stöd. Andra behöver lite stöd.

Kommunikation och socialt samspel

Autism kan göra sociala situationer svårare.

Du kan till exempel:

• ha svårt att börja eller avsluta ett samtal
• ha svårt att veta vad du ska säga i olika situationer
• tolka språk väldigt bokstavligt
• ha svårt att förstå kroppsspråk och ansiktsuttryck.

Det kan också vara svårt att förstå osynliga sociala regler.

Många personer med autism funderar mycket efteråt:

• sa jag rätt saker?
• pratade jag för länge?

En del personer lär sig strategier för att klara sociala situationer. Det kan fungera bra, men det kan också ta mycket energi.

Upprepade beteenden och rutiner

Många med autism gillar rutiner och tydlighet.

Du kan till exempel:

• vilja göra saker på samma sätt varje gång
• sitta på samma plats på bussen
• äta samma frukost varje dag.

En del gör också upprepade rörelser, till exempel:

• vicka på fingrar
• snurra saker
• rada upp föremål.

Sådana rörelser kan kännas lugnande, särskilt när du är stressad eller upprymd.

Starka intressen

Många med autism har specialintressen.

Det betyder att du är mycket intresserad av ett ämne och kan lägga mycket tid på det.

Exempel på intressen kan vara:

• dinosaurier
• dataspel
• matematik
• bussar eller tåg
• historia.

Specialintressen kan ge glädje och motivation. De kan också vara en styrka i studier eller arbete.

Svårt med förändringar

Förändringar kan vara svåra om du har autism.

Det kan till exempel vara svårt när:

• planer ändras
• rutiner bryts
• något oväntat händer.

Små förändringar kan ibland kännas svårare än stora.

Tydliga rutiner och struktur kan göra vardagen lättare.

Sinnesintryck

Många med autism reagerar starkt på sinnesintryck.

Det kan handla om:

• ljud
• ljus
• lukt
• smak
• beröring.

Du kan vara överkänslig eller underkänslig.

Exempel:

• kläder som skaver kan kännas mycket obehagliga
• vissa ljud kan vara svåra att stå ut med.

Det kan också vara svårt att hantera många intryck samtidigt. Det kan skapa stress.

Andra diagnoser

En del personer med autism har också andra diagnoser.

Det kan till exempel vara:

• adhd eller add
• ångest eller depression
• sömnsvårigheter
• epilepsi.

En del kan också ha svårt med motorik, till exempel att lära sig cykla eller simma.

Skillnader mellan flickor och pojkar

Autism märks ofta tydligare hos pojkar än hos flickor.

Flickor kan ibland:

• dölja sina svårigheter
• härma andra i sociala situationer.

Det kan göra att autism är svårare att upptäcka hos flickor.

En del flickor anstränger sig mycket i skolan.
De kan därför bli mycket trötta när de kommer hem.

Om autism inte upptäcks kan vissa må dåligt senare, till exempel få ångest eller depression.

Hur får man en diagnos?

Om du tror att du har autism kan du få göra en utredning.

För vuxna börjar det ofta med att du kontaktar:

• en vårdcentral
• eller en psykiatrisk mottagning.

Du kan då få remiss till en utredning.

Om ett barn behöver utredas kan man kontakta någon av följande:

• BVC (barn under 6 år)
• Elevhälsan
• Barnläkarmottagning
• BUPs lokala mottagningar.

De kan skriva remiss till en utredning.

Så går en utredning till

En utredning kan se lite olika ut.
Men den brukar innehålla flera steg.

1. Samtal

Du får prata med en person i vården om:

• din vardag
• svårigheter du haft
• hur du fungerade som barn.

2. Väntetid

Om vården bedömer att en utredning behövs kan du hamna på en väntelista.

Hur länge man väntar kan vara olika i olika delar av landet.

3. Fördjupad utredning

Utredningen görs ofta av:

• psykolog
• läkare.

Du kan få:

• svara på frågor
• göra tester
• fylla i formulär.

Tester kan handla om till exempel:

• minne
• koncentration
• begåvning.

Ibland intervjuas också en närstående, om du ger tillåtelse.

Resultatet av utredningen

När utredningen är klar får du ett möte där resultatet förklaras.

Du får veta:

• om du har autism eller inte
• vilka styrkor du har
• vilka svårigheter du kan ha.

Du får också ett skriftligt resultat.

Det kan du använda om du behöver stöd från till exempel:

• socialtjänsten
• arbetsgivare
• Försäkringskassan
• Arbetsförmedlingen.

Autism försvinner inte med tiden.
Men livet kan förändras i olika åldrar.

Många lär sig strategier som gör vardagen lättare.

Stöd och anpassningar kan också hjälpa.

Behandling av autism brukar vara beteendeterapi.
Man kan träna på:

• förmåga att umgås och samspela med andra
• språk och hur man pratar och förstår andra
• andra saker du behöver kunna i vardagen.

Exempel på stöd kan vara:

• tydliga rutiner
• anpassningar i skolan eller på arbetet
• stöd från habilitering eller vård.

Målet med stöd är att du ska:

• kunna använda dina styrkor
• få hjälp med det som är svårt
• få ett bra liv.

Många personer med autism lever goda och meningsfulla liv, särskilt när de får rätt stöd och förståelse från omgivningen.

*Den här texten är bara till för att ge information.
Den ska inte användas för att ställa diagnos eller ge behandling.
Du kan läsa mer på 1177 Vårdguiden.
Om du har frågor om hälsa eller sjukdom ska du kontakta vården.