Vad är dyslexi? – Lättläst

Dyslexi är en funktionsnedsättning i hjärnan. Det gör att du kan ha svårt att läsa, stava och förstå text.

Dyslexi kan delas upp i olika sorters svårigheter:

Svårt med språkets ljud
Det kan vara svårt att höra och förstå språkets ljud.

Det kan göra det svårt att:

• läsa ord
• stava rätt
• skilja mellan ljud som liknar varandra
• höra rim
• göra nya ord genom att byta ljud eller stavelser.

Svårt att minnas det man läser
Du kan glömma början av ett ord eller en mening innan du har läst klart.

Svårt att hitta ord och betydelse
Det kan ta lång tid att komma på vilket ord du har läst och vad det betyder.

De flesta med dyslexi har en eller två av dessa svårigheter. Vanligast är att ha svårt med språkets ljud. Endast en liten andel har problem med alla tre.

Att ha dyslexi kan göra att man känner sig dum eller dålig. Men dyslexi har inget med intelligens att göra. Det handlar om hur hjärnan arbetar med språkljud och skriven text.

Vissa personer har också svårt med siffror och att räkna. Det kallas dyskalkyli.

Det är vanligt att dyslexi finns tillsammans med andra svårigheter, till exempel dyskalkyli, adhd eller språkstörning.

Dyslexi kan påverka vardagen på olika sätt. Det kan vara svårt att läsa och förstå blanketter och annan skriven information.

Många tjänster finns i dag på internet. Man ska ofta klara sig själv utan personlig hjälp. Det kan göra vardagen svårare för personer som har läs- och skrivsvårigheter.

Dyslexi kan visa sig på olika sätt hos olika personer. Vissa har större svårigheter med att skriva än att läsa. Andra har svårt att höra skillnad på ord eller delar av ord när de lyssnar.

En del har svårare att läsa än att lyssna på information. De kan blanda ihop bokstäver och siffror när de läser.

Man kan till exempel:

• byta plats på bokstäver
• missa prickar över bokstäver
• glömma stor bokstav i början av en mening

Även om man kan läsa orden kan det vara svårt att förstå vad texten handlar om. För många är det lättare att lyssna än att läsa.

Vanliga svårigheter vid dyslexi är att man:

• läser långsamt och stannar upp vid vissa ord
• läser snabbt men fel och missar delar av ord
• har svårt att stava och ofta stavar fel
• byter plats på bokstäver,
  till exempel träning blir tärning
• läser ordet ”mat” men säger ”tam”
• har svårt att skilja på ljud som liknar varandra,
  till exempel u och y, g och k eller b, p och d
• har svårt att lära sig ramsor eller ord i rätt ordning,
  till exempel alfabetet eller månaderna

Dyslexi kan också innebära andra svårigheter, till exempel:

• svårt att koncentrera sig
• lätt att bli störd och tappa fokus
• svårt att komma i gång med uppgifter
• svårt med arbetsminnet, alltså att komma ihåg flera saker samtidigt.

Det är bra om svårigheter med dyslexi upptäcks tidigt, gärna redan när man är barn. Då minskar risken att hamna efter i skolan.

Det behövs ingen diagnos för att få stöd och hjälp i skolan. Det räcker att svårigheterna finns.

Vårdnadshavare som misstänker att deras barn har dyslexi, kan kontakta barnets lärare eller elevhälsan på skolan.

Studenter över 18 år kan kontakta studenthälsan.

Vuxna personer kan vända sig till en vårdcentral. Om man arbetar och har företagshälsovård kan man kontakta dem.

En utredning av dyslexi kan göras av till exempel:

• logoped
• speciallärare
• specialpedagog
• psykolog.

En sådan utredning innebär att:

• du får berätta om dina svårigheter och erfarenheter
• du får göra olika tester
• man undersöker hur du läser, skriver och stavar
• man ser också hur du förstår det du har läst
• man undersöker hur du hör och uttalar språkljud
• man tittar även på hur ditt arbetsminne fungerar

Dyslexi går inte att bota. Men det finns hjälp och stöd att få.

Barn som inte har lärt sig läsa i årskurs 1 behöver extra stöd.

Det kan till exempel vara:

• undervisning med speciallärare
• anpassningar i klassrummet.

Skolan har ansvar för att ge stöd. Det gäller både med och utan diagnos. Lärare har ofta god kunskap om läs- och skrivsvårigheter och vet hur de kan hjälpa.

Vid behov kan barnet också få hjälp av en logoped. En logoped har extra kunskap om läsning och språk.

Det finns olika hjälpmedel som kan göra det lättare att läsa och skriva:

• stavningsprogram
• läslinjal som hjälper ögonen att följa texten
• ljudstöd så att man kan lyssna på text.

Att ha läs- och skrivsvårigheter kan göra att man måste kämpa mer än andra. Det tar ofta längre tid att läsa och skriva.

Många personer med dyslexi hittar ändå bra sätt att klara vardagen.

I dag kan man till exempel studera på högskola och ta körkort genom muntliga prov. Det betyder att man svarar med tal i stället för att skriva.

Forskare är i dag överens om att dyslexi ofta är ärftligt. Forskare har hittat flera gener som kan öka risken för dyslexi. Dessa gener påverkar nervceller i hjärnan. Generna kan påverka små delar av nervcellerna. De hjälper nervcellerna att hitta rätt när hjärnan utvecklas. När detta inte fungerar som det ska kan hjärnans signaler fungera annorlunda. Det kan vara en förklaring till dyslexi.

Forskare studerar också nya sätt att undersöka och upptäcka dyslexi. De använder till exempel datorer och bilder av hjärnan.

Forskning visar att tidiga insatser är viktiga. Barn som får stöd tidigt har lättare att utveckla läs- och skrivförmåga. Stöd redan vid fyra års ålder kan göra stor skillnad.

• Stava Rex
  Ett program som hjälper till att stava rätt på svenska.
• Spell Right
  Ett program som hjälper till att stava rätt på engelska.
• Legimus
  En app med inlästa skolböcker och kursböcker. Fråga i skolan eller på biblioteket hur du får inloggning till Legimus.
• Talsyntes
  En datorröst som läser upp text.
• Appar med inlästa böcker
  Det finns även appar där man kan lyssna på böcker. De kostar oftast pengar och har abonnemang.

*Den här texten är bara till för att ge information.
Den ska inte användas för att ställa diagnos eller ge behandling.
Du kan läsa mer på 1177 Vårdguiden.
Om du har frågor om hälsa eller sjukdom ska du kontakta vården.