Varför behöver Sverige en nationell plan för hjärnan?

Vårt samhälle förändras i ett högt tempo. Bara de senaste decennierna har vi sett nya innovationer revolutionera vårt sätt att kommunicera, leva och tänka. Men trots att vi har det bättre än någonsin och lever längre än tidigare, uppger fler människor att de mår sämre.

Närmare varannan svensk kommer någon gång att drabbas av hjärnsjukdom. Cirka 80 000 personer sjukskrevs för stressrelaterad psykisk ohälsa under 2023, självrapporterade psykiska besvär hos unga kvinnor har ökat och antalet personer med demenssjukdom förväntas fördubblas till år 2050.

Det är dags att tänka om och bygga ett samhälle som på riktigt tar hänsyn till hjärnans förutsättningar.

År 2013 började European Brain Council och deras medlemmar arbetet med att uppmana sina respektive regeringar att ta fram så kallade nationella hjärnplaner. Syftet med en sådan plan är att arbeta samordnat och systematiskt för att begränsa hjärnans sjukdomar, och samtidigt maximera hjärnans potential.

I praktiken kan en hjärnplan se olika ut, men generellt innehåller de förslag om att höja forskningsambitionerna kring hjärnan och förbättra prevention av och vård för olika hjärnrelaterade sjukdomar. Finland, Tyskland, Schweiz och Polen är exempel på länder som har tagit fram nationella hjärnplaner, och Norge har som enda land en implementerad hjärnplan.

Innehållet och arbetsstrukturerna kan se olika ut beroende på vilket land som arbetar med en hjärnplan, men gemensamt är att de sätter hjärnan i centrum.

Hjärnan diskuteras ofta ur ett hälsosjukvårdsperspektiv, men hjärnhälsa påverkar långt fler aspekter av livet. Utbildning, arbetsmarknad, innovation och samhällsbyggnad – listan kan göras lång.

Genom att lyfta hjärnans perspektiv i fler områden än vården ökar medvetenheten om hjärnans utmaningar och förutsättningar, så att vi kan bygga en samhällsstruktur som fungerar för alla olika typer av hjärnor.

Dagens samhälle är på många sätt utformat efter en normtypisk hjärna, medan exempelvis personer med neuropsykiatriska diagnoser ofta får sämre förutsättningar att nå sin fulla potential.

För att verkligen ta vara på alla hjärnors kapacitet, behöver samhället bli mer inkluderande och ta större hänsyn till människors olika behov. Anpassade lösningar som är avgörande för vissa är ofta också till hjälp för resten, och på så sätt en vinst för alla.

Ett sådant system gynnar både enskilda individer och ger samhället fördelar som lägre vårdkostnader, en mer effektiv arbetskraft och ökad gemenskap – något som leder till ett mer hållbart och välmående samhälle.

Ett samhälle som sätter hjärnans hälsa i centrum och ser till olika människors förutsättningar, är ett hjärnmedvetet samhälle. En effekt av en större hjärnmedvetenhet är ett starkare hjärnkapital.

Begreppet hjärnkapital samlar summan av befolkningens intellektuella resurser, kognitiva förmågor och färdigheter. Precis som man kan investera i ekonomiskt kapital för att skapa tillgångar, kan samhället investera i hjärnkapital för en frisk och produktiv befolkning.

En god hjärnhälsa leder bland annat till lägre sjukfrånvaro och lägre vårdkostnader, vilket skapar en stabilare ekonomisk grund för samhället. En investering i hjärnhälsa är alltså en investering i framtiden.

En nationell plan för hjärnan är ett viktigt steg mot att frigöra den potential som en god hjärnhälsa innebär för både enskilda personer och för samhället.

Med en övergripande nationell strategi som omfattar allt från utbildning och vård till samhällsbyggnad och arbetsmarknad kan vi skapa ett samhälle som på allvar värdesätter och främjar den mänskliga hjärnans hälsa.