Hjärnfonden
Ge en gåva
Människor folkmassa stress

Professor Marie Åsberg – Vi kan göra mycket mer för dem som får sitt liv förstört av utmattningssyndrom

Marie Åsberg är professor och har forskat inom psykiatrin sedan 60-talet. Här berättar hon om sin forskning. Jag ser att följderna av utmattningssyndrom kan vara invalidiserande. Människor får svåra kognitiva störningar, många förlorar till exempel förmågan att tänka klart när de behöver det som bäst. Till och med de allra enklaste besluten kan bli svåra. […]

Marie Åsberg Senior professor, Karolinska Institutet

Marie Åsberg är professor och har forskat inom psykiatrin sedan 60-talet. Här berättar hon om sin forskning.

Jag ser att följderna av utmattningssyndrom kan vara invalidiserande. Människor får svåra kognitiva störningar, många förlorar till exempel förmågan att tänka klart när de behöver det som bäst. Till och med de allra enklaste besluten kan bli svåra. Det är knappt att det går att föreställa sig den maktlösheten! Ett annat vanligt problem är en överväldigande trötthet som inte går att sova bort, så kallad hjärntrötthet.

Idag vet vi mycket mer om hur hjärnan fungerar och kan även se in i den. Vi har observerat att möss som upplever kronisk stress får skador på hjärnan. Samma mönster går att se hos människor med utmattningssyndrom – högst sannolikt handlar det om sjukliga förändringar på grund av skadlig stress. Men vi saknar fortfarande kunskap om hur vi ska hjälpa hjärnan att återhämta sig.

Vägen tillbaka är mycket lång, vissa kanske aldrig blir helt återställda. Problemet är att vi inte riktigt vet vad som händer i hjärnan på lång sikt – och att det inte finns någon effektiv behandlingsform. Än så länge kan vi i princip bara ordinera vila och rehabilitering. Det är uppenbart att det behövs mycket mer hjärnforskning. Men det saknas pengar. Därför är din gåva till Hjärnfonden så viktig.

På sikt tror jag att vi kan hitta rehabiliteringsformer eller läkemedel som påskyndar hjärnans återhämtning efter utmattningssyndrom. Därför hoppas jag innerligt att du ger Hjärnfonden och hjärnforskningen ditt stöd och engagemang. Din gåva till Hjärnfonden behövs, så att hjärnforskningen kan göra nya framsteg.

Relaterat

En närbild på en kvinna som tittar in i ett mikroskop.

Hjärnfonden utlyser nytt bidrag till postdoktorala anställningar

Under våren 2024 utlyser Hjärnfonden ett nytt stöd till postdoktorala forskare. Bidraget till en postdoktoral anställning kan sökas av nydisputerade forskare inom hela neuroområdet.
Peter Andersen, professor och överläkare vid Umeås universitet.

Forskningsgenombrott: Ny genterapi bromsar ALS

Forskare vid Umeå universitet har uppnått ett genombrott inom ALS-forskningen genom att använda en ny genterapimedicin som bromsar sjukdomsförloppet hos en patient med en aggressiv form av ALS. Efter fyra år med behandlingen kan patienten fortfarande utföra vardagliga aktiviteter och leva ett socialt aktivt liv. Hjärnfonden har spelat en viktig roll för genombrottet.
En bild på Angela och hennes mamma Inger som drabbades av stroke.

Inger drabbades av stroke flera gånger

En stroke kan orsakas av en blodpropp i hjärnan eller av en hjärnblödning. Under livets gång drabbades Inger Engström av båda varianterna – den sista gången återhämtade hon sig aldrig. Här berättar dottern Angela om Ingers sjukdomstid.
Porträtt på hjärnforskaren Anna Falk som forskar på stroke.

Målet är att kunna reparera strokeskador i hjärnan

Det unika med stamceller är att de kan förvandla sig till olika typer av specialiserade celler. Därför vill professor Anna Falk utveckla en stamcellsbehandling för strokedrabbade. Här berättar hon mer om sitt banbrytande arbete och forskargruppens behov av resurser.
En bild på Caroline Attalides pratandes på kontoret – hon jobbar med egna insamlingar på Hjärnfonden.

Därför ska du starta en egen insamling

När du startar en egen insamling för Hjärnfonden bidrar du till forskningen om sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar i hjärnan. Du väljer själv till vilken diagnos dina pengar ska gå. Hittills har de egna insamlingarna samlat in över 33 miljoner kronor till hjärnforskningen.
En närbild på en forskare med handskar som jobbar med prover.

Ny forskning: Så utvecklas MS

Multipel skleros, MS, kännetecknas av inflammationshärdar i centrala nervsystemet. Nu har forskare kunnat visa på cellnivå hur inflammationshärdarna utvecklas. Studien är finansierad av Hjärnfonden.
shaped face
Swisha en gåva till 90 112 55 eller engagera dig på
ett annat sätt.
Stöd forskningenStöd ossEgen insamlingStarta