Månadens forskare – Keiko Funa

Keiko Funa har varit intresserad av sjukdomar inom känslolivet och humöret sedan slutet av 70-talet. Då jobbade hon som AT-läkare i Uppsala och träffade patienter som led svårt av psykiatriska sjukdomar. Då fanns det inte så många behandlingsalternativ och dessutom var det ofta svårt att diagnosticera patienterna. Hon berättar att hon aldrig glömmer hur hon träffade en oerhört mager KOL-patient som låg på infektionskliniken och var nära döden, men när patienten fick träffa en psykiater och fick antidepressiv medicin började hon äta igen och återhämtade hon sig på några veckor. ”När jag sen skulle börja forska återkom mitt intresse för neuropsykiatriska sjukdomar och jag fick möjlighet till translationell forskning i samarbete med kliniska kollegor”, säger Keiko Funa.

Idag är hon professor vid Göteborgs Universitet i medicinsk cellbiologi och forskar bland annat om bipolär sjukdom, som drabbar ungefär 2% av befolkningen. Tillståndet kallas även för manodepressiv sjukdom och innebär att man i perioder är antingen manisk eller deprimerad. Vid de maniska perioderna kan man förlora omdömet och bete sig på ett sätt som skapar problem i till exempel relationer, arbete och den privata ekonomin. När man är deprimerad kan allt kännas svårt och man förlorar sin livsglädje. Mellan perioderna av sjukdom brukar man må bättre och kan ofta leva som vanligt. Det är viktigt att man får behandling i ett tidigt skede eftersom sjukdomen annars medför stora sociala och medicinska påfrestningar. Mediciner och psykoterapi bidrar ofta till att svängningarna i humöret minskar och att man slipper återfall. Forskningen inom bipolär sjukdom har lett till att framtagande av kombinationer av aktiva läkemedel och psykopedagogik som kan leda till rejält förbättrad livskvalitet hos drabbade individer. Kombinationen av väl fungerande medicinsk behandling och klinisk omvårdnad är viktigt för patienterna.

Det pågår mycket spännande forskning kring bipolär sjukdom. Om man kan öka förståelsen för de biologiska signaleringsvägarna, framförallt hur de styrs genetiskt och epigenetiskt kan man förbättra både diagnostik och behandling av bipolär sjukdom. Dessutom kan denna forskning sprida ljus över schizofreni, samt likheter och olikheter mellan dessa tillstånd. Keiko Funas grupp arbetar med fettceller från patienter och friska kontrollpersoner, där de tittar på hur de postsynaptiska signalvägarna påverkas av olika läkemedel mot bipolär sjukdom. Dessutom tar de fram nervcellinjer från fettcellerna och använder dessa för att studera olika funktioner hos nervcellerna.

Det är allmänhetens uppfattning att det är svårt att förstå hur hjärnan fungerar vilket leder till att man tror att det är svårt att behandla psykiatriska sjukdomar. Men inom forskningsvärlden är man mer optimistisk. Det upptäcks mycket nytt på grund av tillgång till nya verktyg som hjärnforskare kan använda, t.e.x årets norska Nobelpris. Jag uppskattar mycket Hjärnfondens stöd för vårt arbete. Vi skulle vilja kunna bidra till att minska lidandet hos bipolära patienter och även dem med andra liknande psykiatriska sjukdomar, säger Keiko Funa.