Hjärnfonden
Ge en gåva
Carl Sellgren Majkowitz

Carl Sellgren Majkowitz, överläkare i psykiatri och forskare vid Karolinska Institutet, odlar modeller av hjärnor för att förstå hur psykiatriska sjukdomar uppstår i hjärnan.

En hjärna i ett provrör – psykiatriforskning i framkant

Varför drabbas vissa människor av psykiatriska sjukdomar som schizofreni och bipolär sjukdom? Eller av diagnoser som ADHD och anorexia nervosa? Och varför svarar vissa patienter bra på mediciner medan andra inte gör det alls?

Carl Sellgren Majkowitz, forskare vid Karolinska Institutet och överläkare vid psykiatri nordväst, har fått ta del av de pengar som Team Rynkebys projekt Skolloppet samlat in till Hjärnfonden. Han försöker lösa gåtan om hur psykiatriska sjukdomar uppstår i hjärnan.

De flesta psykiatriska sjukdomar är ärftliga och orsakas av en kombination av ett stort antal vanliga förändringar i arvsmassan, så kallade riskvarianter. Många av dessa riskvarianter påverkar hjärnans utveckling det tidiga fosterstadiet. För att lära oss mer om dessa psykiatriska diagnoser behöver vi studera hjärnan redan i fosterstadiet, vilket naturligt medför en hel del svårigheter. Därför har Carl Sellgren Majkowitz och hans forskargrupp skapat provrörsmodeller av den mänskliga fosterhjärnan.

Hur forskar man på hjärnan i ett provrör?

– Hjärnmodellen tillverkas av hudceller från en patient som bär på gener som vi vet ökar risken att utveckla vissa psykiatriska sjukdomar. I labbet kan vi då studera hur dessa gener påverkar hjärnans utveckling genom att titta på vår modell. Eftersom modellen är i ett provrör påverkas inte patienten som donerat cellerna utan vi kan obehindrat utföra experiment för att identifiera mekanismerna som ger sjukdom.

Berätta mer om er forskning, vad vill ni undersöka i just det här projektet?

– För de pengar vi fått från Hjärnfonden och Skolloppet kommer vi att skapa modeller av hjärnans utveckling för patienter med schizofreni, bipolär sjukdom, ADHD samt anorexia nervosa. Dessa diagnoser har gemensamt att de oftast debuterar tidigt i livet, ger återkommande episoder, är relativt vanliga och att det saknas botande behandling. Patienter och anhöriga drabbas hårt och  sjukdomarna leder till en betydande del av den totala sjukdomsbördan i Sverige och i världen.

– Vi vill förstå hur processer i fosterhjärnan kan ge upphov till olika psykiatriska syndrom senare i livet samt varför en viss patient svarar på en behandling men inte en annan. Denna kunskap kan användas till att utveckla den psykiatriska diagnostiken och vi hoppas att våra resultat kan skapa förutsättningar för mer skräddarsydda och botande behandlingar av psykiatriska sjukdomar.

Vilken är den största utmaningen inom ditt forskningsområde?

– Det är många tekniska problem som måste kringgås. Hjärnmodellerna måste spegla det som sker inne i den riktiga hjärnan. Dessutom är det knepiga med psykiatrisk forskning att djurmodeller är svåra att använda. För hur mäter man på ett bra sätt om en mus verkligen är deprimerad eller har schizofreni? Dessutom är mus och människa inte helt lika på alla plan, flera av de gener vi undersöker i vårt projekt finns till exempel inte hos möss. Då är det enklare att använda våra provrörsmodeller som utgår från rätt gener och samtidigt behöver inga djur heller komma till skada.

Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning?

– Jag är psykiatriker i grunden och har genom åren träffat många patienter med de psykiatriska diagnoser som vi nu forskar om. Ofta kan man göra mycket för att lindra symtomen men det är frusterande att våra behandlingar är så ospecifika och inte alltför sällan kopplade till biverkningar. Om vi ska kunna komma vidare inom psykiatrin måste vi veta mer detaljer om exakt vad som händer i hjärnan. Vi måste förstå mekanismerna bakom sjukdomen.

Vad är din drivkraft som forskare?

– I mitt dagliga arbete handlar det om utmaningen. Det blir nästan som om man får en gåta av naturen att lösa. Varje gång man sedan kommer ett steg närmare lösningen är en häftig känsla. Och när projektet lider mot sitt slut och man har sitt resultat är det fint att få sätta in det i ett större sammanhang. Att till slut kunna komma tillbaka till patienterna med något som kan gynna och hjälpa dem.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Hjärnforskning ger hopp om bättre självmordsprevention.

Hjärnforskning ger hopp om bättre självmordsprevention

Ny forskning om hjärnan kan bli avgörande för att förhindra självmord i framtiden. Martin Schalling, neurobiolog vid Karolinska Institutet, tror på stora framsteg inom biomarkörer och AI-teknik.

Jonas äventyrar för psykisk hälsa

Jonas Böhlmark, 32, har under de senaste elva månaderna paddlat SUP från Narvik till Skottland. Han gör det för att öka kunskapen om psykisk ohälsa och minska stigmatiseringen kring bipolär sjukdom, som han själv lever med.
Ett porträtt på Henrik Wahlström som lider av Bipolär sjukdom.

Henrik Wahlström om bipolärdagen

“Okunskapen och fördomarna kring sjukdomen gör att de allra flesta som har den håller tyst om det. Det är det hög tid att ändra på!”
Ett nyckelhål där man ser att en person kikar igenom, vilket representerar bilden av svenskar som tittar genom titthålet för att se så att ingen granne befinner sig i trapphuset.

Ett hej till grannen kan betyda mer än du tror

Många svenskar besväras av ofrivillig ensamhet och isolering. Men forskning visar att ytliga och tillfälliga kontakter kan göra stor skillnad för vårt välmående.
bilden ska spegla temat för world mental health day - att alla i världen har rätt till en god psykisk hälsa.

World Mental Health day 2023: Alla har rätt till en god psykisk hälsa

I år är WHOs tema för World Mental Health Day "Psykisk hälsa är en universell mänsklig rättighet". 

Det handlar om livet – ny nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention  

I förra veckan presenterade 26 myndigheter ett förslag till en ny nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention – Det handlar om livet. En unik satsning som Hjärnfonden helhjärtat står bakom.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta