Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Lästid: 3 minuter

En hjärna i ett provrör – psykiatriforskning i framkant

Varför drabbas vissa människor av psykiatriska sjukdomar som schizofreni och bipolär sjukdom? Eller av diagnoser som adhd och anorexia nervosa? Och varför svarar vissa patienter bra på mediciner medan andra inte gör det alls?

Porträtt av Carl Sellgren Majkowitz.

Carl Sellgren Majkowitz, överläkare i psykiatri och forskare vid Karolinska Institutet, odlar modeller av hjärnor för att förstå hur psykiatriska sjukdomar uppstår i hjärnan.

Carl Sellgren Majkowitz, forskare vid Karolinska Institutet och överläkare vid psykiatri nordväst, har fått ta del av de pengar som Team Rynkebys projekt Skolloppet samlat in till Hjärnfonden. Han försöker lösa gåtan om hur psykiatriska sjukdomar uppstår i hjärnan.

De flesta psykiatriska sjukdomar är ärftliga och orsakas av en kombination av ett stort antal vanliga förändringar i arvsmassan, så kallade riskvarianter. Många av dessa riskvarianter påverkar hjärnans utveckling det tidiga fosterstadiet. För att lära oss mer om dessa psykiatriska diagnoser behöver vi studera hjärnan redan i fosterstadiet, vilket naturligt medför en hel del svårigheter. Därför har Carl Sellgren Majkowitz och hans forskargrupp skapat provrörsmodeller av den mänskliga fosterhjärnan.

Hur forskar man på hjärnan i ett provrör?

– Hjärnmodellen tillverkas av hudceller från en patient som bär på gener som vi vet ökar risken att utveckla vissa psykiatriska sjukdomar. I labbet kan vi då studera hur dessa gener påverkar hjärnans utveckling genom att titta på vår modell. Eftersom modellen är i ett provrör påverkas inte patienten som donerat cellerna utan vi kan obehindrat utföra experiment för att identifiera mekanismerna som ger sjukdom.

Berätta mer om er forskning, vad vill ni undersöka i just det här projektet?

– För de pengar vi fått från Hjärnfonden och Skolloppet kommer vi att skapa modeller av hjärnans utveckling för patienter med schizofreni, bipolär sjukdom, adhd samt anorexia nervosa. Dessa diagnoser har gemensamt att de oftast debuterar tidigt i livet, ger återkommande episoder, är relativt vanliga och att det saknas botande behandling. Patienter och anhöriga drabbas hårt och  sjukdomarna leder till en betydande del av den totala sjukdomsbördan i Sverige och i världen.

– Vi vill förstå hur processer i fosterhjärnan kan ge upphov till olika psykiatriska syndrom senare i livet samt varför en viss patient svarar på en behandling men inte en annan. Denna kunskap kan användas till att utveckla den psykiatriska diagnostiken och vi hoppas att våra resultat kan skapa förutsättningar för mer skräddarsydda och botande behandlingar av psykiatriska sjukdomar.

Vilken är den största utmaningen inom ditt forskningsområde?

– Det är många tekniska problem som måste kringgås. Hjärnmodellerna måste spegla det som sker inne i den riktiga hjärnan. Dessutom är det knepiga med psykiatrisk forskning att djurmodeller är svåra att använda. För hur mäter man på ett bra sätt om en mus verkligen är deprimerad eller har schizofreni? Dessutom är mus och människa inte helt lika på alla plan, flera av de gener vi undersöker i vårt projekt finns till exempel inte hos möss. Då är det enklare att använda våra provrörsmodeller som utgår från rätt gener och samtidigt behöver inga djur heller komma till skada.

Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning?

– Jag är psykiatriker i grunden och har genom åren träffat många patienter med de psykiatriska diagnoser som vi nu forskar om. Ofta kan man göra mycket för att lindra symtomen men det är frusterande att våra behandlingar är så ospecifika och inte alltför sällan kopplade till biverkningar. Om vi ska kunna komma vidare inom psykiatrin måste vi veta mer detaljer om exakt vad som händer i hjärnan. Vi måste förstå mekanismerna bakom sjukdomen.

Vad är din drivkraft som forskare?

– I mitt dagliga arbete handlar det om utmaningen. Det blir nästan som om man får en gåta av naturen att lösa. Varje gång man sedan kommer ett steg närmare lösningen är en häftig känsla. Och när projektet lider mot sitt slut och man har sitt resultat är det fint att få sätta in det i ett större sammanhang. Att till slut kunna komma tillbaka till patienterna med något som kan gynna och hjälpa dem.

Porträtt av Ragnhild Ahlgren.

Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Ragnhild Ahlgren är vetenskapsjournalist och doktor i medicinsk vetenskap.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Porträtt av Agneta Nordberg.

Hjärnavbildning med stor potential för arbetet mot alzheimer

De senaste åren har hjärnforskningen bidragit till en ökad förståelse för mekanismerna bakom Alzheimers sjukdom. Det stärker professor Agneta Nordbergs tro på att sjukdomen går att stoppa. Här berättar hon mer och förklarar varför mer stöd behövs.
Läs mer
Porträtt av Sophie Erhardt.

Hon söker nya behandlingar vid schizofreni

Sophie Erhardt vill förstå och på sikt behandla problem med minne, koncentration och sömn vid schizofreni, bipolär sjukdom och vissa inflammationsrelaterade tillstånd efter infektion. Med stöd från Hjärnfonden undersöker hon om en bättre balans av ett av hjärnans egna ämnen kan öppna en ny väg till behandlingar.
Läs mer

Skärmtid och ungas mående – fler faktorer bakom sambandet

Hur hänger ungas skärmvanor ihop med depression och ångest? En svensk tvillingstudie visar att ärftlighet och uppväxtvillkor kan förklara en betydande del av kopplingen. Forskningen har finansierats med stöd från Hjärnfonden.
Läs mer
Porträtt av Peter Andersen.

Peter Andersen om forskningen som förändrar bilden av ALS

För drygt 30 år sedan körde en ung läkare runt i Norrbotten med provrör i bilen för att förstå varför hans ALS-patienter inte stämde med läroboken. I dag har årtionden av forskning lett till nya effektiva behandlingar riktade mot två former av ALS. Professor och överläkare Peter Andersen har varit med på nästan hela resan.
Läs mer
Porträtt av Jacob Vogel.

Ett blodprov, fem hjärnsjukdomar

Många av de sjukdomar där nervceller bryts ner och dör, som alzheimer, börjar långt innan de ger symtom. Dessutom kan de överlappa varandra. Så hur ska patienter få rätt behandling, i rätt tid? Hjärnforskaren Jacob Vogel berättar hur hans team vill bidra till en lösning – och om varför du behövs.
Läs mer
Zaal Kokaia talar på scen.

Hjärnfonden samlade forskare om strokeforskningens nästa steg

Den 2 oktober samlade Hjärnfonden forskare och kliniker i Stockholm för att diskutera nästa steg inom svensk strokeforskning. Fokus låg på hur ny kunskap snabbare kan omsättas i bättre vård, behandling och stöd för personer som drabbas av stroke.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta