Carl Sellgren Majkowitz Carl Sellgren Majkowitz, överläkare i psykiatri och forskare vid Karolinska Institutet, odlar modeller av hjärnor för att förstå hur psykiatriska sjukdomar uppstår i hjärnan.

En hjärna i ett provrör – psykiatriforskning i framkant

Varför drabbas vissa människor av psykiatriska sjukdomar som schizofreni och bipolär sjukdom? Eller av diagnoser som ADHD och anorexia nervosa? Och varför svarar vissa patienter bra på mediciner medan andra inte gör det alls?

Carl Sellgren Majkowitz, forskare vid Karolinska Institutet och överläkare vid psykiatri nordväst, har fått ta del av de pengar som Team Rynkebys projekt Skolloppet samlat in till Hjärnfonden. Han försöker lösa gåtan om hur psykiatriska sjukdomar uppstår i hjärnan.

De flesta psykiatriska sjukdomar är ärftliga och orsakas av en kombination av ett stort antal vanliga förändringar i arvsmassan, så kallade riskvarianter. Många av dessa riskvarianter påverkar hjärnans utveckling det tidiga fosterstadiet. För att lära oss mer om dessa psykiatriska diagnoser behöver vi studera hjärnan redan i fosterstadiet, vilket naturligt medför en hel del svårigheter. Därför har Carl Sellgren Majkowitz och hans forskargrupp skapat provrörsmodeller av den mänskliga fosterhjärnan.

Hur forskar man på hjärnan i ett provrör?

– Hjärnmodellen tillverkas av hudceller från en patient som bär på gener som vi vet ökar risken att utveckla vissa psykiatriska sjukdomar. I labbet kan vi då studera hur dessa gener påverkar hjärnans utveckling genom att titta på vår modell. Eftersom modellen är i ett provrör påverkas inte patienten som donerat cellerna utan vi kan obehindrat utföra experiment för att identifiera mekanismerna som ger sjukdom.

Berätta mer om er forskning, vad vill ni undersöka i just det här projektet?

– För de pengar vi fått från Hjärnfonden och Skolloppet kommer vi att skapa modeller av hjärnans utveckling för patienter med schizofreni, bipolär sjukdom, ADHD samt anorexia nervosa. Dessa diagnoser har gemensamt att de oftast debuterar tidigt i livet, ger återkommande episoder, är relativt vanliga och att det saknas botande behandling. Patienter och anhöriga drabbas hårt och  sjukdomarna leder till en betydande del av den totala sjukdomsbördan i Sverige och i världen.

– Vi vill förstå hur processer i fosterhjärnan kan ge upphov till olika psykiatriska syndrom senare i livet samt varför en viss patient svarar på en behandling men inte en annan. Denna kunskap kan användas till att utveckla den psykiatriska diagnostiken och vi hoppas att våra resultat kan skapa förutsättningar för mer skräddarsydda och botande behandlingar av psykiatriska sjukdomar.

Vilken är den största utmaningen inom ditt forskningsområde?

– Det är många tekniska problem som måste kringgås. Hjärnmodellerna måste spegla det som sker inne i den riktiga hjärnan. Dessutom är det knepiga med psykiatrisk forskning att djurmodeller är svåra att använda. För hur mäter man på ett bra sätt om en mus verkligen är deprimerad eller har schizofreni? Dessutom är mus och människa inte helt lika på alla plan, flera av de gener vi undersöker i vårt projekt finns till exempel inte hos möss. Då är det enklare att använda våra provrörsmodeller som utgår från rätt gener och samtidigt behöver inga djur heller komma till skada.

Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning?

– Jag är psykiatriker i grunden och har genom åren träffat många patienter med de psykiatriska diagnoser som vi nu forskar om. Ofta kan man göra mycket för att lindra symtomen men det är frusterande att våra behandlingar är så ospecifika och inte alltför sällan kopplade till biverkningar. Om vi ska kunna komma vidare inom psykiatrin måste vi veta mer detaljer om exakt vad som händer i hjärnan. Vi måste förstå mekanismerna bakom sjukdomen.

Vad är din drivkraft som forskare?

– I mitt dagliga arbete handlar det om utmaningen. Det blir nästan som om man får en gåta av naturen att lösa. Varje gång man sedan kommer ett steg närmare lösningen är en häftig känsla. Och när projektet lider mot sitt slut och man har sitt resultat är det fint att få sätta in det i ett större sammanhang. Att till slut kunna komma tillbaka till patienterna med något som kan gynna och hjälpa dem.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

10 september är det Suicidpreventiva dagen

År 2021 tog 1505* personer sitt liv, vilket innebär fyra människoliv om dagen. Det är viktigt att agera om du misstänker att någon i din närhet har tankar på att ta sitt liv. Det kan rädda liv.

Mogen kvinna som ser orolig ut

När det är oroligt i omvärlden

Det är lätt att känna sig orolig på grund av det som sker i vår omvärld just nu. Här ger vi några råd om vad du kan göra för att ta hand om dig själv och andra. Det handlar bland annat om att var fysiskt aktiv, ha kontakt med andra och begränsa nyhetsflödet.

Ung kvinna med långt hår och glasögon framför en grönskande buske.

Pluggandet tog över livet för Estelle

Känslan av att befinna sig i en grop. Att inte känna någon glädje. Där hamnade Estelle när prestationsångesten tog överhand. Tanken på att ständigt bli bättre och prestera mer blev viktigare än allt annat. Det tog mer tid från kompisar och familj och höll henne uppe sent på kvällarna. Tillslut återstod bara pluggandet och återhämtningen uteblev. Med det kom depressionen och till slut tystnaden – när hon slutade att prata.

Socialminister Lena Hallengren och Hjärnfondens generalsekreterare Anna Hemlin

Hjärnfonden uppvaktar socialminister Hallengren för samtal om självmord bland unga

Igår träffade Hjärnfondens generalsekreterare Anna Hemlin socialminister Lena Hallengren för att skynda på arbetet att nå den nollvision som regeringen antog för självmord 2008. Hjärnfonden vill se snabbare införande av åtgärder för unga och att frågan kommer högre upp på agendan. I mötet lämnande Hjärnfonden över drygt 16 500 namnunderskrifter som strömmat in under kampanjen ”upprop för nollvision”.

E-sportare samlar in pengar till unga med psykisk ohälsa

Under tre dygn ska e-sportarna Robert Stumsner och Oliver Edlund samla in pengar till förmån för Barnhjärnfonden, en del av Hjärnfonden. Genom ett direktsänt datorspelsevent den 23-25 oktober kommer insamlingen äga rum till förmån för unga med psykisk ohälsa.

Jonas Kolsmyr

World Menthal Health Day den 10 oktober

Den 10 oktober är World Mental Health Day. I samband med det samlar vi in pengar till forskning om psykisk ohälsa, för att vi ska få mer kunskap och bättre behandlingar. Det finns ett väldigt stort behov av forskning inom området psykisk ohälsa.