Hjärnfonden
Ge en gåva

Månadens forskare – Margit Alt Murphy

Margit Alt Murphy är fysioterapeuten som ville få en djupare förståelse för hur strokepatienter kan få tillbaka sin rörelseförmåga. Idag forskar hon inom strokerehabilitering och för stipendiet hon fått av Hjärnfonden 2015 kommer hon att åka till Kanada och studera kroppars rörelser med höghastighetskameror.

Månadens forskare är Margit Alt Murphy. Hon forskar om hur människor kan komma tillbaka till livet efter en stroke. Många strokedrabbade blir till en början väldigt begränsade i sin rörlighet och då är bra rehabilitering det allra viktigaste för att kunna återfå rörelseförmågan.

– Vi tittar på hur komplexa rörelser planeras och styrs hos personer med stroke. Vi vill också undersöka hur själva föremålet personen tänker använda i rörelsen påverkar hur rörelsen utförs, berättar hon.

Liknande tester har gjorts på friska individer men nu vill man för första gången undersöka personer med hjärnskador för att se om rörelsemönstren är bevarade efter stroken.

Resultaten kommer att visa hur man kan göra en så bra och anpassad rehabilitering som möjligt. Margit och hennes kollegor använder avancerad rörelseteknik med 3D höghastighetskameror och registrerar muskelaktivitet med elektromyografi för att fånga upp och analysera detaljerad information om rörelseplanering och rörelsekontroll.

– Det är viktigt att förstå hur patienter med stroke planerar sina rörelser så att vi ska kunna veta vilken rehabiliterande behandling som passar bäst, säger Margit.

Margit Alt Murphy har mer än 15 års erfarenhet som fysioterapeut inom neurologisk rehabilitering. De 10 senaste åren har forskningen tagit över mer och mer vilket har resulterat i en avhandling som hon fick priset Sahlgrenska Akademiens bästa avhandling 2013 för.

– Jag är mycket fascinerad över hur stor kapacitet det finns hos människor och hur förändringsbara våra hjärnor är, och jag vill gärna kunna påverka den formbarheten på ett medvetet sätt som är meningsfullt för patienten och betydelsefull för strokerehabiliteringen, säger hon.

I januari 2015 mottog Margit Alt Murphy Hjärnfondens postdoc-stipendium. Pengarna ska hon använda till ett projekt i Kanada i under de kommande två åren. Hon har redan varit där i vintras och kommer att åka tillbaka flera omgångar för att jobba med projektet.

– Hjärnfondens stipendium ger mig möjligheten att utöka mina kunskaper och färdigheter inom neuroforskning i ett större perspektiv. Genom stipendiet blir det möjligt för mig att knyta kontakter med en mycket framstående forskargrupp på ett internationellt känt universitet, McGill University i Kanada, Montreal som leds av Prof. Levin. Jag tror att det är en riktig dörröppnare och att jag tillsammans med forskare i Kanada kan uppnå ett bättre resultat.

Margit berättar vidare att hennes största drivkraft är hennes patienter.

– Det är från dem de flesta frågeställningarna dyker upp och jag kan hämta inspiration. Sedan är jag bra på att vara strukturerad och tycker om att ta reda på saker. Jag lämnar inte någon fråga i första hand utan vill utforska allt ordentligt.

Relaterat

Siw Malmkvist vid fönstret i vardagsrummet.

En chans till: Siw Malmkvist om hjärnan, livet och åldrandet

Hon har levt på sin röst: på orden, skratten och sångerna. Därför blev stroken på juldagen 2023 en chock, språket bara försvann. Nu berättar hon om vägen tillbaka.
Läs mer
Porträtt av Jacob Vogel.

Ett blodprov – fem hjärnsjukdomar

Ett enklare sätt att ställa diagnos vid hjärnsjukdomar kan vara inom räckhåll. En ny AI-modell visar att flera sjukdomar kan identifieras samtidigt i blod. Forskningen har fått stöd av Hjärnfonden.
Läs mer
Porträtt av Erik Persson.

Stroken tog Eriks tal – så tog han det tillbaka

När Erik Persson fick en stroke för 19 år sedan försvann språket över en natt. Med intensiv träning, envishet och stöd från sin sambo tog han sig steg för steg tillbaka. I dag är han 90 år och lever ett liv där varje ord fortfarande kräver eftertanke.
Läs mer
Porträtt av Marcela Pekna.

”Många önskar att vi ska lyckas”

Vid stroke skadas hjärnan av syrebrist. Många som insjuknar får därför komplikationer som förlamning och talsvårigheter. Få av dem blir helt återställda. Därför utvecklar professor Marcela Pekna ett läkemedel som kan förbättra återhämtningen. Här berättar hon mer om sitt arbete och om varför du behövs.
Läs mer
Porträtt av Cecilia Lundberg.

”Numera tror jag att allt är möjligt”

Här berättar professor Cecilia Lundberg, ordförande i vår Vetenskapliga nämnd, om två av de senaste Nobelprisen. Båda utgör spännande exempel på hur stor skillnad forskningen kan göra.
Läs mer

Filips fågelholkar – ett hantverk som gör skillnad för hjärnforskningen

Filip lever med epilepsi efter en stroke i fosterstadiet. När han var fem år började han snickra fågelholkar med sin morfar. I dag har över 2 500 holkar byggts och 50 000 kronor skänkts till hjärnforskningen.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta