Hjärnfonden
Ge en gåva

Månadens forskare – Margit Alt Murphy

Margit Alt Murphy är fysioterapeuten som ville få en djupare förståelse för hur strokepatienter kan få tillbaka sin rörelseförmåga. Idag forskar hon inom strokerehabilitering och för stipendiet hon fått av Hjärnfonden 2015 kommer hon att åka till Kanada och studera kroppars rörelser med höghastighetskameror.

Margit Alt MurphyMånadens forskare är Margit Alt Murphy. Hon forskar om hur människor kan komma tillbaka till livet efter en stroke. Många strokedrabbade blir till en början väldigt begränsade i sin rörlighet och då är bra rehabilitering det allra viktigaste för att kunna återfå rörelseförmågan.

– Vi tittar på hur komplexa rörelser planeras och styrs hos personer med stroke. Vi vill också undersöka hur själva föremålet personen tänker använda i rörelsen påverkar hur rörelsen utförs, berättar hon.

Liknande tester har gjorts på friska individer men nu vill man för första gången undersöka personer med hjärnskador för att se om rörelsemönstren är bevarade efter stroken.

Resultaten kommer att visa hur man kan göra en så bra och anpassad rehabilitering som möjligt. Margit och hennes kollegor använder avancerad rörelseteknik med 3D höghastighetskameror och registrerar muskelaktivitet med elektromyografi för att fånga upp och analysera detaljerad information om rörelseplanering och rörelsekontroll.

– Det är viktigt att förstå hur patienter med stroke planerar sina rörelser så att vi ska kunna veta vilken rehabiliterande behandling som passar bäst, säger Margit.

Margit Alt Murphy har mer än 15 års erfarenhet som fysioterapeut inom neurologisk rehabilitering. De 10 senaste åren har forskningen tagit över mer och mer vilket har resulterat i en avhandling som hon fick priset Sahlgrenska Akademiens bästa avhandling 2013 för.

– Jag är mycket fascinerad över hur stor kapacitet det finns hos människor och hur förändringsbara våra hjärnor är, och jag vill gärna kunna påverka den formbarheten på ett medvetet sätt som är meningsfullt för patienten och betydelsefull för strokerehabiliteringen, säger hon.

I januari 2015 mottog Margit Alt Murphy Hjärnfondens postdoc-stipendium. Pengarna ska hon använda till ett projekt i Kanada i under de kommande två åren. Hon har redan varit där i vintras och kommer att åka tillbaka flera omgångar för att jobba med projektet.

– Hjärnfondens stipendium ger mig möjligheten att utöka mina kunskaper och färdigheter inom neuroforskning i ett större perspektiv. Genom stipendiet blir det möjligt för mig att knyta kontakter med en mycket framstående forskargrupp på ett internationellt känt universitet, McGill University i Kanada, Montreal som leds av Prof. Levin. Jag tror att det är en riktig dörröppnare och att jag tillsammans med forskare i Kanada kan uppnå ett bättre resultat.

Margit berättar vidare att hennes största drivkraft är hennes patienter.

– Det är från dem de flesta frågeställningarna dyker upp och jag kan hämta inspiration. Sedan är jag bra på att vara strukturerad och tycker om att ta reda på saker. Jag lämnar inte någon fråga i första hand utan vill utforska allt ordentligt.

Relaterat

Stroke, 27 år och “locked-in”

Efter en allvarlig hjärnblödning kunde Karolin bara röra ögonen. Nu vill hon visa att återhämtning är möjlig, även när allt känns omöjligt.
Läs mer

Efter hjärnblödningen startade hon Hjärnresan

Efter en allvarlig skidolycka med hjärnblödning och två veckors koma tvingades Anna-Karin Mattsson börja om från början. Tre år senare springer hon igen – och arrangerar sitt eget motionslopp till stöd för hjärnforskningen. Trots storm, regn och fallna träd blev Hjärnresan en kraftfull hyllning till livet.
Läs mer

Smartare strokevård med blodprov och genetik

Arne Lindgren vill undersöka hur genetik, blodprover och kliniska symtom påverkar återhämtningen efter en stroke. Målet är att utveckla mer individanpassad vård och rehabilitering – så fler får chansen till ett bättre liv efter sin stroke.
Läs mer
Bild på Katharina Stibrant Sunnerhagen.

Så skyddar motion din hjärna

Forskning visar att fysisk aktivitet på fritiden och vid transport – inte på jobbet – kan minska risken för stroke och förbättra prognosen för de som drabbas.
Läs mer

Emma var 15 när hon drabbades av en stroke

Sommarlovet mellan åttan och nian var fullt av fotboll, skratt och vänner. Men under en match föll Emma plötsligt ihop – och vaknade inte förrän två dygn senare. Det som först verkade vara en hjärnskakning visade sig vara en stroke.
Läs mer

Odlade nervceller kan hjälpa mot strokeskador

De flesta som överlever en stroke får bestående besvär. Faktum är att stroke är den vanligaste orsaken till neurologiska funktionsnedsättningar hos vuxna. Därför utvecklar professor Zaal Kokaia en ny metod för att förbättra hjärnans återhämtning.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta