Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Emelie Bäckelin

Vetenskaplig redaktör och skribent

Foto: Johan Wingborg

Lästid: 1 minut

Svensk diagnosmetod för Alzheimer internationellt erkänd

Alzheimerforskarna Henrik Zetterberg och Kaj Blennow har båda två fått forskningsanslag från Hjärnfonden. Nu har deras metod för att diagnosticera Alzheimers sjukdom klassificerats som internationell referensmetod som blir standard över hela världen.

Närbild på forskaren Kaj Blennow i ett labb.

Vid Alzheimers sjukdom förtvinar nervcellerna i hjärnan, speciellt i de regioner där minnet sitter. Sjukdomen kännetecknas av onormala proteininlagringar i hjärnan. Dessa kallas för amyloida plack och består av långa trådar av proteinet beta-amyloid, som kallas för fibriller. Zetterberg och Blennow, verksamma vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, har efter årtionden av forskning lyckats utveckla en metod för att diagnosticera Alzheimers sjukdom genom att mäta de exakta halterna av beta-amyloid i ryggvätskan tio till trettio år innan sjukdomen orsakar några symtom.

– Om koncentrationen av beta-amyloid i ryggvätskan är onormalt låg tyder det på proteinet fastnar i hjärnan, vilket är det tidigaste tecknet på Alzheimers sjukdom, säger Henrik Zetterberg.

Göteborgsforskarnas pionjärstudier får nu ett stort internationellt erkännande genom att mätmetoden de utvecklat godkänts som global referensmetod, vilket innebär att alla människor som utreds för Alzheimers sjukdom kan få samma resultat var i världen testerna än görs.

Läs pressmeddelandet från Göteborgs universitet här.

Läs mer om Alzheimers sjukdom och den senaste forskningen.

Porträtt av Emelie Bäckelin.

Emelie Bäckelin

Vetenskaplig redaktör och skribent

Emelie Bäckelin är vetenskapsjournalist och har en Masterexamen i Molekylärbiologi med fördjupning i medicinsk biologi samt en examen som Leg. Biomedicinsk analytiker.

Relaterat

Porträtt av Jacob Vogel.

Ett blodprov, fem hjärnsjukdomar

Många av de sjukdomar där nervceller bryts ner och dör, som alzheimer, börjar långt innan de ger symtom. Dessutom kan de överlappa varandra. Så hur ska patienter få rätt behandling, i rätt tid? Hjärnforskaren Jacob Vogel berättar hur hans team vill bidra till en lösning – och om varför du behövs.
Läs mer
Porträtt av Sebastian Palmqvist.

Jätteanslag till Hjärnfondenforskare

Under flera år har Hjärnfondens givare stöttat Sebastian Palmqvists forskning om enklare och säkrare diagnostik av Alzheimers sjukdom. Nu får han och hans internationella forskargrupp 190 miljoner kronor från USA för att utveckla ett nytt blodprov.
Läs mer
Porträtt av Maria Eriksdotter.

Blodförtunnande läkemedel kan bromsa alzheimer

Moderna blodförtunnande läkemedel används för att förebygga stroke vid förmaksflimmer. Nu visar forskning att behandlingen också kan hänga samman med en långsammare kognitiv försämring hos personer med Alzheimers sjukdom. Studien har fått stöd av Hjärnfonden.
Läs mer
Henrietta Nielsen i labbet.

Kan levern avslöja varför vissa får alzheimer?

Varför ökar genvarianten APOE4 risken för Alzheimers sjukdom? Ny forskning från Stockholms universitet pekar på en oväntad pusselbit: levern. Forskningen, som stöds av Hjärnfonden, kan på sikt öppna för nya sätt att förebygga sjukdomen.
Läs mer
Porträtt av Qi Dai.

Ett helt nytt spår för alzheimerforskningen?

I vissa fall orsakas Alzheimers sjukdom av genetiska förändringar. Hjärnforskaren Qi Dai tror att sådana mutationer kan åtgärdas via genterapi. Här berättar hon mer om sitt arbete och behovet av stöd.
Läs mer

Nya tester ska upptäcka alzheimer redan på vårdcentralen

I dag får många personer med Alzheimers sjukdom en sen eller felaktig diagnos. Med stöd från Hjärnfonden ska forskaren Sebastian Palmqvist undersöka hur blodprov och digitala minnestester kan göra utredningen i primärvården snabbare och säkrare.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta