Kaj Blennow, professor vid Göteborgs universitet. Foto: Göteborgs universitet.

Svensk diagnosmetod för Alzheimer internationellt erkänd

Alzheimerforskarna Henrik Zetterberg och Kaj Blennow har båda två fått forskningsanslag från Hjärnfonden. Nu har deras metod för att diagnosticera Alzheimers sjukdom klassificerats som internationell referensmetod som blir standard över hela världen.

Vid Alzheimers sjukdom förtvinar nervcellerna i hjärnan, speciellt i de regioner där minnet sitter. Sjukdomen kännetecknas av onormala proteininlagringar i hjärnan. Dessa kallas för amyloida plack och består av långa trådar av proteinet beta-amyloid, som kallas för fibriller. Zetterberg och Blennow, verksamma vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, har efter årtionden av forskning lyckats utveckla en metod för att diagnosticera Alzheimers sjukdom genom att mäta de exakta halterna av beta-amyloid i ryggvätskan tio till trettio år innan sjukdomen orsakar några symtom.

– Om koncentrationen av beta-amyloid i ryggvätskan är onormalt låg tyder det på proteinet fastnar i hjärnan, vilket är det tidigaste tecknet på Alzheimers sjukdom, säger Henrik Zetterberg.

Göteborgsforskarnas pionjärstudier får nu ett stort internationellt erkännande genom att mätmetoden de utvecklat godkänts som global referensmetod, vilket innebär att alla människor som utreds för Alzheimers sjukdom kan få samma resultat var i världen testerna än görs.

Läs pressmeddelandet från Göteborgs universitet här.

 

Läs mer om Alzheimers sjukdom och den senaste forskningen.

Relaterat

Ett porträtt av Cecilia Mörman

Kemin bakom Alzheimer

Cecilia Mörman, en av Hjärnfondens stipendiater 2024, utvecklar nya behandlingsmetoder för Alzheimers sjukdom. Därför undersöker hon de kemiska processer som ligger bakom att sjukdomen utvecklas. “Få saker är så skrämmande som att förlora minnet”.

Ett kollage med en en äldre man och en blå himmel mot rosa bakgrund.

Låg kunskap om Alzheimer hos svenskarna

Över hälften av svenskarna vet inte var de ska vända sig vid tidiga tecken på Alzheimers sjukdom. Hjärnfonden betonar behovet av en nationell informationskampanj för att öka medvetenheten.

Det behövs mer kunskap om olika demensformer

Ungefär 10–15 procent av alla demensfall utgörs av lewybody sjukdom. Det är en obotlig sjukdom som har likheter med både Alzheimer och Parkinson. Här berättar Anna Lundin om sin pappas kamp mot lewybody sjukdom.

Per Nilsson, alzheimerforskare i labbet på Karolinska Institutet.

Nya framsteg inom Alzheimerforskningen

Autofagi är cellernas egen städpatrull. Ny forskning visar att när hjärnan städar sämre ansamlas skadliga molekyler och risken för Alzheimers sjukdom ökar.

Nico Dantuma, professor i molekylär cellbiologi vid Karolinska Institutet forskar om hur stimulering av nervcellernas eget försvarssystem skulle kunna stoppa neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimer.

Alzheimerforskning med stor potential

Professor Nico Dantuma vill ta reda på om det går att stimulera nervcellernas eget försvarssystem – för att stoppa flera olika neurodegenerativa sjukdomar. Ett genombrott skulle kunna rädda många liv.

Alzheimerdrabbade Ulla med sitt första barnbarn. Han föddes på Internationella Alzheimerdagen den 21 september – samma år som Ulla fick sin diagnos.

”Alzheimers sjukdom innebär en enda lång sorg”

Ulla var bara 57 år när hon fick diagnosen Alzheimers sjukdom. Här berättar dottern Annelie om hur hårt hela familjen har drabbats.