Hjärnfonden
Ge en gåva

Sajedeh Eftekhari, en av Hjärnfondens stipendiater 2016, forskar om migrän.

Sajedeh hoppas på nya läkemedel mot migrän

Migrän är en folksjukdom som drabbar runt en miljon svenskar. Orsaken till den svåra huvudvärken är fortfarande inte helt känd och de läkemedel som finns fungerar inte för alla. Dessutom har sjukdomen visat sig vara mer komplicerad än man tidigare trott. Men nya forskningsframsteg görs hela tiden.

Bli månadsgivare hos Hjärnfonden!
Ge en gåva till forskningen om migrän!

Det är otroligt motiverande att få vara med och upptäcka saker samt sprida sina resultat.

 

Sajedeh Eftekhari, Hjärnfondens stipendiat 2016
Ålder: 31
Född: Tehran, Iran
Universitet: UCLA och Lunds Universitet
Forskningsområde: Migrän

Sajedeh Eftekhari har fått Hjärnfondens stipendium för 2016. Här berättar hon vad stipendiet betyder för henne och om sin forskning inom migrän. Hjärnfondens stipendium på 280 000 kronor avser forskning på heltid inom neuroområdet under ett år.

Hej Sajedeh! Du forskar om migrän. Vad är din drivkraft som forskare?

Min nyfikenhet och strävan efter att ha ett svar på allt! För mig är det en dröm att få arbeta med det jag gör. Att få ställa frågor, ha möjlighet att undersöka och förhoppningsvis komma fram till ett svar, är en fantastik process. Det är otroligt motiverande att få vara med och upptäcka saker samt sprida sina resultat. Följaktligen är forskningen i sig min drivkraft.

Berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka?

Migrän är en folksjukdom som drabbar omkring 1 miljon svenskar. Under de senaste åren har forskningen kring migrän gjort stora framsteg, dock har sjukdomen visat sig vara mer komplicerad än man anat och orsaken bakom migrän är inte helt klarlagt. Dagens migränmediciner är tyvärr inte effektiva för alla, de hjälper bara omkring 40 procent av patienterna och har ofta svåra biverkningar. Därför är behovet av nya mediciner för migränbehandling stort.

CGRP och PACAP är de två signalsubstanser som är av störst intresse inom migränforskningen idag. Blodprover från migränpatienter har visat att det sker kraftig ökning av CGRP-frisättning under migränattacker och nyligen har man visat förändringar av PACAP i plasma från migränpatienter. Upptäckterna kring CGRP har idag lett fram till utveckling av en ny typ av migränmedicin med god klinisk effekt. Denna typ av medicin inhiberar CGRP signalering som CGRP-receptor antagonister eller monoklonala antikroppar mot CGRP eller dess receptor, som för tillfället i kliniska studier (fas II och III).

Min tidigare forskning har visat detaljerad distribution av CGRP och dess receptor i migrän-relaterade områden. Frågan som återstår är; vilka funktionella roller har CGRP och PACAP i dessa områden. Jag ämnar att nu utreda rollen av dessa neuropeptider i hjärnan och i migrän-relaterade områden. Tidigare forskning har visat deras effekt på blodkärlen men man vet ytterst lite om deras effekt på nervceller och gliaceller. Ett av syftena med mitt projekt är att studera rollen av CGRP och PACAP under kortikal spridning av depression (CSD) i hjärnan, vilket förekommer vid migrän med aura. Jag utforskar även kalciummändringar vid applicering av CGRP och PACAP i cellkulturer av trigeminusgangliet där både nervceller och satellitgliaceller kan studeras. Dessutom ämnar jag att studera hur de nya CGRP receptor antagonister/antikroppar verkar i dessa system.

Vad hoppas du hitta/upptäcka/komma fram till?

Förhoppningsvis kommer detta leda till en ökad kunskap om dessa två signalsubstanser, som har visat sig ha en betydande roll i migrän. Jag hoppas på att bidra med kunskap om hur de är involverad i migränpatofysologin samt deras roll i hjärnan. Jag hoppas även på att bidra med större förståelse avseende hur och var CGRP blockerare har sin effekt. Dessutom hoppas jag på att öka läkemedelsindustrins intresse för utveckling av PACAP antagonister. Jag hoppas att detta är början på en framgångsrik forskning som förhoppningsvis kan fortgå!

Vad betyder din forskning?

Denna forskning är betydelsefull för ökad förstålse om två neuropeptider som har visat sig ha stor roll i migrän patofysiologin. Jag anser att denna forskning är oerhört viktig för öka förstålsen för migrän patofysiologi så att bättre behandlingsmetoder kan utvecklas. Genom att studera CGRP funktion och roll, kommer vår forskning att bidra med större förståelse hur framtida läkemedel som inhiberar CGRP signalering fungerar samt hur och var de har sin effekt.

Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning?

Jag har alltid varit fascinerad av hjärnan då det är ett organ som styr hela kroppen och dess mekanismer. Jag finner det oerhört intressant då hjärnan är det organ som gör våra kroppsfunktioner lika, likväl är hjärnan det organ som gör att vi människor uppfattar saker och ting olika. Samtidigt som hjärnan är väldigt fascinerande, så är det ett väldigt komplext system som jag mer än gärna vill förstå mig mer av.

Vad betyder Hjärnfondens stipendium för dig som forskare?

Det är en stor ära och det gläder mig att Hjärnfonden sätter denna folksjukdom i fokus så att forskningen således kan bedrivas framåt. Detta bidrag är till stor hjälp för driva min forskning framåt med världsledande forskare inom fältet. Då mitt mål är att bedriva min egen forskningsgrupp i framtiden är bidraget även motiverande till att bli en alltmer självständigare forskare.

Relaterat

Genetiska orsaker bakom migrän och klusterhuvudvärk

Var femte kvinna och var tionde man i Sverige lever med migrän, en plågsam sjukdom som kan påverka allt från arbetsförmåga till socialt liv. Andrea Carmine Belin, hjärnforskare vid Karolinska Institutet, svarar på de vanligaste frågorna om migrän och klusterhuvudvärk – en kusin till migrän – och den senaste forskningen.
Marie Åberg håller i en skylt där det står "Den här personen lider av migrän" med en pil som pekar på henne själv

Äntligen en behandling som fungerar! Migrändimman börjar lätta för Marie. – Del 3

Instängd i en bubbla av smärta och oro. Så levde Marie med sin migrän i flera år tills hos till slut träffade en läkare som tog hennes besvär på allvar och lyckades hitta rätt medicin. I sista delen av sin berättelse delar Marie med sig av kampen och lyckan när rätt läkemedel äntligen fick ner migränattackerna till att enbart komma en gång i veckan.
En bild på en ung Marie på en buss

Om att inte bli trodd i sin migrän och jakten på rätt behandling – Del 2

När inga läkemedel eller behandlingar fungerar och vården inte lyssnar, men migränen fortsätter fem dagar i veckan, då är livet tufft. Precis detta upplevde Marie under sina första år med migrän, fram tills hon träffade en läkare som tog hennes besvär på allvar. Läs del två i hennes berättelse här.
Ett porträtt av Marie som lider av migrän mot en blommig fondvägg

”Jag vet aldrig när nästa migränattack kommer.” – Del 1

Marie Åberg har lidit av kronisk migrän sedan hon var 15 år. Att som tonåring behöva lämna filmkvällar och fester för att smärtan blev för stark, och samtidigt få kommentarer som ”Har du druckit tillräckligt med vatten?” var otroligt tufft. Läs första delen i hennes berättelse här.
Två händer som håller i gångstavar

Migrän och träning – det här ska du tänka på

Fysisk aktivitet kan vara ett tveeggat svärd för den som har migrän. Å ena sidan kan regelbunden träning vara en förebyggande behandling men för många förvärras huvudvärken av fysisk aktivitet.
Marie Åberg

Hur är det att ha migrän?

Migrän är en sjukdom som är mycket vanlig, men ändå är det många som inte känner till hur det är att drabbas. Den här veckan har vår kollega Marie tagit över Hjärnfondens Instagramkonto för att berätta hur det är att leva med migrän. Du får veta hur det har påverkat henne och om vägen till rätt diagnos och behandling.  
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta