Genetiska orsaker bakom migrän och klusterhuvudvärk

Migrän är en typ av huvudvärk som kännetecknas av intensiv smärta, ofta på ena sidan av huvudet, tillsammans med symtom som illamående, kräkningar, och känslighet för ljus och ljud. I vissa fall kan den även orsaka halvsidig domning i armar och ben. Den håller i sig i fyra timmar upp till tre dygn, är av måttlig till svår intensitet och förvärras vid fysisk aktivitet. 

Migrän kan förekomma i alla åldrar, men debuterar oftast i tonåren eller tidig vuxenålder och kan fortsätta i varierande grad under hela livet. 

Det är inte helt klarlagt vad som orsakar migrän. 

–  Vi vet idag inte allt om sjukdomsmekanismerna kring migrän. Men vi vet att sjukdomen involverar både nerver och blodkärl i huvudet där själva migränanfallet i första hand är ett neurologiskt fenomen vilket medför konsekvenser för huvudets blodkärl i andra hand, säger Andrea Carmine Belin hjärnforskare vid Karolinska institutet. 

–  Vi vet också att exempelvis substansen CGRP (kalcitoningenrelaterad peptid) är involverad i sjukdomsprocessen, då den ökar vid en migränattack. Nu pågår utveckling av olika typer av läkemedel vars mål är att hämma CGRP-aktivitet och vissa av dessa läkemedel har börjat användas för att behandla migrän.  

–  Aura kan vara en tillfällig förändring i synen, till exempel sicksackmönster och blixtar, eller tillfälliga domningar och stickningar i olika delar av kroppen, exempelvis i ena handen. Huvudvärken vid migrän kan börja samtidigt som auran, alternativt börja före eller efter. Auran håller vanligtvis i sig i fem minuter upp till en timme. Ungefär 20 procent av de med migrän har även aura. 

–  Migrän kan behandlas både farmakologiskt och icke-farmakologiskt. Det finns flera typer av farmakologisk behandling där läkaren tar hänsyn till olika faktorer som till exempel ålder, eventuell graviditet och sjukdomar. 

Exempel på akut farmakologisk behandling är receptfria läkemedel mot smärta, som paracetamol acetylsalicylsyra, ibuprofen, triptaner och CGRP-hämmare. 

–  Det finns också förebyggande behandling som man kan ta för att förhindra anfall. Till exempel betablockerare, botulinumtoxin (botox) och CGRP-hämmare.  

Sedan finns det behandling som inte är farmakologisk alls, som går ut på att hantera migränutlösande faktorer, till exempel stress, oregelbundna måltider och sömnbrist. Man kan också jobba med avspänning, fysisk träning och akupunktur

–  Ja! Upp till 80 procent av alla med migrän anger att de har en nära släkting med sjukdomen. Idag har genetiska studier identifierat mer än 180 olika områden i vår arvsmassa som är kopplade till migrän. Forskarna försöker nu att karakterisera vilka gener som finns i dessa regioner samt undersöka hur de kan vara involverade i sjukdomsmekanismerna som ger upphov till migrän. 

– Det finns likheter mellan migrän och klusterhuvudvärk när det gäller både symtom, till exempel ensidig huvudvärk, och typ av behandling, triptaner. Men det är två olika huvudvärkssjukdomar med olika kriterier som ska uppfyllas för diagnos. Även klusterhuvudvärk är till viss del ärftligt, men inte lika starkt som migrän. Mellan två till 20 procent av alla klusterhuvudvärkspatienter uppger att de har en nära släkting med sjukdomen och vi har hittat 8 regioner i vår arvsamassa som är starkt kopplade till klusterhuvudvärk. 

–  Klusterhuvudvärk är liksom migrän en primär huvudvärkssjukdom men den yttrar sig på andra sätt. Huvudvärken är mycket svår, samt ensidig, oftast i ögonregionen. Den varar mellan 15 minuter upp till tre timmar. Antalet attacker kan vara en upp till åtta stycken per dygn och de förekommer oftast regelbundet, vanligast nattetid. Huvudvärken är så smärtsam att den ibland kallas “självmordshuvudvärk”:  

I samband med huvudvärken får patienten så kallade autonoma symtom på samma sida som där smärtan yttrar sig, till exempel ett ökat tårflöde och nästäppa samt känner sig rastlös. Anfallen kommer ofta i perioder som varar veckor upp till månader, så kallade kluster. Mellan klustren finns symptomfria perioder, från veckor till flera år.  

– Klusterhuvudvärk finns i en episodisk form, den drabbar 80–90 procent, där klustren varar från veckor upp till nio månader. Den uppträder också i en kronisk form där klustren pågår längre än nio månader per år. 

–  Liksom vid migrän kan vi inte allt om sjukdomsmekanismerna bakom klusterhuvudvärk. Vi känner till att en del av hjärnan, hypothalamus som reglerar sömn, dygnsrytm och smärta, aktiveras vid en attack och att den trigeminoautonoma reflexen aktiveras. Det kan förklara smärtspridningen då den har samma utbredning och dess aktivering leder till stimulering av de autonoma symtomen som förekommer vid klusterhuvudvärk. 

–  Akut behandling av klusterhuvudvärk består av syrgasbehandling och triptaner. Det finns också olika typer av förebyggande behandlingar. 

Alkohol kan förvärra klusterhuvudvärk och bör därför undvikas under aktiva perioder 

–  Sjukdomarna i sig anses inte farliga, de ger till exempel inga skador på hjärnan. Däremot finns studier som visar försämrad livskvalitet, ökad sjukskrivning och stor samsjuklighet med andra sjukdomar. Det finns även rapporter som visar en ökad risk för stroke vid samtidig migrän hos individer som har migrän med aura.