Malin Parmar arbetar i ett labb i skyddskläder.

Malin Parmar, professor i utvecklings- och regenerativ neurobiologi vid Lunds universitet är en av de forskare som får ta del av Hjärfondens forskningsanslag 2016. Foto: Kennet Rouna

Forskningsbidrag 2016

År 2016 delar Hjärnfonden ut 50 miljoner kronor till 78 forskningsprojekt.

Hjärnfonden stödjer kvalificerad forskning om hjärnan och övriga nervsystemet samt sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar i hela nervsystemet. En gång om året delas forskningsbidrag ut till etablerade forskargrupper inom neurovetenskap vid svenska universitet. Samtliga ansökningar bedöms av Hjärnfondens Vetenskapliga nämnd. Bidragen kan vara ett- eller tvååriga och uppgå till 500 000 kronor. Alla områden inom Hjärnfondens verksamhetsområde kan komma ifråga för stöd.

I år har vi kunnat dela ut hela 50 miljoner kronor till 78 stycken forskningsprojekt. 56 av dem är ettåriga bidrag medans 22 stycken är tvååriga. I år ser vi en ökning av bidragen till yngre forskare, fler än en tredjedel av de som fått bidrag är födda på 1970-talet vilket innebär en ovanligt ung skara.

256 ansökningar kom in totalt i år och av dem har alltså 78 stycken (runt 30 procent) blivit beviljade.

Läs mer om vilka som fått ta del av 2016 års forskningsstöd här.

Här kan du läsa om några av de forskare som mottagit Hjärnfondens forskningsbidrag 2016

Alkistis Skalkidou, Uppsala universitet

David Engblom, Linköpings universitet

Louise Adermark, Göteborgs universitet

, Malin Parmar, Lunds universitet

, Lou Brundin, Karolinska Institutet

Charlotte Häger, Umeå universitet

Relaterat

Kollage med en kvinna som sitter med ett mikroskop på en hög med sedlar.

Nio juniora forskare fick Hjärnfondens postdoktorala stöd 2025

Kan AI hjälpa oss upptäcka Parkinson tidigare? Vad kan vi lära oss om Alzheimers sjukdom genom att följa tau-proteinets förändringar – från födsel till sjukdom? Och finns det nya sätt att behandla hjärnsjukdomen hydrocefalus genom att påverka nervsystemet?

Läs mer