Hjärnfonden
Ge en gåva

Caroline Graff, Professor i genetisk demensforskning vid Karolinska Institutet forskar om ärftlighet och demens.

”Forskningen kring Alzheimers sjukdom står vid ett vägskäl”

Caroline Graff är professor inom genetisk demensforskning och är en av de forskare som förra året fick ta del av Hjärnfondens forskningsbidrag. Här berättar hon om hur din gåva gör verklig skillnad.

Jag har forskat kring Alzheimers sjukdom sedan 2002 och arbetar även som specialistläkare på området. Det innebär att jag dagligen möter patienter och anhöriga vars liv slagits i spillror på grund av sjukdomen. Det som gör den sidan av mitt arbete så tragisk är att vi fortfarande bara kan informera, underlätta och trösta – men inte bota. Sanningen är nämligen så enkel. Idag finns ingenting som kan bota Alzhemiers sjukdom – och vi har fortfarande ingen lösning på gåtan. Som forskare på området vet jag dessutom varför och svaret är egentligen inte så svårt. Vi saknar pengar.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Idag lider ca 100 000 svenskar av Alzheimers sjukdom, vilket innebär att det är ännu fler anhöriga som drabbas lika hårt. Demenssjukdomar kostar dessutom samhället miljarder, ja mer än vad stroke, cancer och hjärt-kärlsjukdomar kostar tillsammans. Ändå är bidragen till hjärnforskningen häpnadsväckande små. Det är en ekvation som inte går ihop och därför är ditt stöd så oerhört viktigt.

Utan mer pengar tvingas vi forskare hela tiden att prioritera och välja bort, utan att egentligen veta om prioriteringen är den rätta. Vi sitter alltså i ett ganska frustrerande läge i och med att så många män, kvinnor och anhöriga berörs av våra framsteg. Därför är alla bidrag, stora som små, lika viktiga.

Hjärnforskningen gör ständigt nya framsteg och även resultat som inte direkt leder till ett botemedel kan få enorm genomslagskraft. Idag forskar vi till exempel kring olika typer av behandling. Lyckas vi få fram en behandling som senarelägger insjuknandet med fem år kommer det att innebära en halvering av antalet sjuka. Men vi klarar det inte utan din hjälp.

Ju mer vi kan bredda forskningsfältet, desto snabbare kommer vi att hitta en lösning på gåtan kring Alzheimers sjukdom. Därför hoppas jag innerligt att du ger oss ditt stöd och engagemang.

Det kommer att göra skillnad.

Ge en gåva till forskningen om Alzheimers sjukdom

Caroline Graff
Professor i genetisk demensforskning vid Karolinska Institutet och
överläkare i klinisk genetik på Karolinska Universitetssjukhuset

Relaterat

Det är dags att skapa framtidens alzheimervård

Nu när det har kommit bromsmediciner mot alzheimer behövs även bättre diagnosmetoder – för att rätt personer ska få rätt behandling i tid. Därför är professor Michael Schölls arbete så viktigt. Här berättar han mer om sin forskning och om bristen på resurser.

Blodprov för alzheimer – nu en del av vården

För första gången används ett blodprov i svensk sjukvård för att hitta tidiga tecken på Alzheimers sjukdom. Sahlgrenska universitetssjukhuset är först ut – och forskarna bakom testet menar att det kan förändra hela diagnostiken.
Porträtt på Kaj Blennow

Nyfödda har höga nivåer av alzheimermarkör

Ett protein som används för att upptäcka Alzheimers sjukdom visar sig vara naturligt förhöjt hos nyfödda barn. Det kan förändra hur vi förstår hjärnans utveckling – och ge nya ledtrådar till framtida behandlingar.

Snabbspåret till alzheimerdiagnos

På Karolinska Universitetssjukhuset i Solna finns en unik plats där ny forskning snabbt blir till konkret vård. Här möter patienter med tidiga symtom på demenssjukdom ett team som arbetar med snabbspår för minnesutredning, livsstilsförändringar och vetenskap i världsklass.

Nya vägar till behandling av hjärnsjukdomar

Fabio Begnini forskar på proteinet TREK-1 för att utveckla nya behandlingar mot hjärnsjukdomar som depression, migrän och smärta. Med stöd från Hjärnfonden använder han innovativa metoder för att ta fram träffsäkra läkemedel.

Han forskar på ny behandling mot Alzheimer

Pontus Plavén Sigray vid Karolinska Institutet ska, med stöd från Hjärnfonden, studera om läkemedlet rapamycin kan bromsa Alzheimergenom att aktivera hjärnans reningssystem och minska skadliga proteinansamlingar.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta