Hjärnfonden
Ge en gåva

”Vi önskade oss ett botemedel mot Alzheimers sjukdom i bröllopspresent”

“Farmor Ragnhilds och farfar Arnes hus var platsen där släkten brukade samlas vid jul, påsk och om somrarna. Där lekte jag med mina kusiner och där höll jag farmor och farfar i hand när vi gick iväg på spännande utflykter.”
Johannes Nordling har ljusa minnen från bandomens vistelser hos farmor och farfar. Men nu har båda blivit dementa och håller sakta på att förändras. Det här är hans berättelse.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Än så länge kan jag prata med dem om de här fina minnena. Vi kan fortfarande skratta ihop. Men jag vet inte säkert om det kommer att gå nästa gång jag hälsar på dem. Farmor och farfar håller sakta på att försvinna. Det började med farfar för ett par år sedan.

Han glömde saker och blev misstänksam mot omgivningen, fick för sig att alla var ute efter att stjäla hans saker. Det gick ändå bra så länge farmor var frisk, men när även hon började bli förvirrad blev det ganska snabbt ohållbart. Det visade sig att båda hade drabbats av demens.

Personligheterna lyser fortfarande igenom

För ett tag sedan var de tvungna att flytta till ett boende. Det gjorde ont i hjärtat att se dem skiljas från huset som de själva hade byggt 45 år tidigare. Men det var helt nödvändigt, eftersom de inte längre kunde hålla efter tvätt och städning och så. Jag var med och rensade ut huset – och det var inget litet jobb.

En del av farmors sjukdom var att hon hade blivit en samlare, till exempel fick vi göra oss av med åtskilliga serviser från loppisar. Det har bitvis varit väldigt tungt. Men då känns det i alla fall bra att de trivs på sitt boende och att deras personligheter fortfarande lyser igenom. Även om de glömmer allt nytt som händer och ibland är aggressiva på ett sätt som de aldrig var förut.

Bröllopsgästerna skänkte gåvor till hjärnforskning

Jag har lärt mig att ta tillvara på tiden. Inte minst eftersom min fru Maries farmor gick bort i just Alzheimers sjukdom förra våren. När vi nyligen hade vår bröllopsfest var det därför naturligt för oss att be våra gäster att ge sina gåvor till hjärnforskningen.

Vi fick långt mer än vad vi hade förväntat oss. Det känns jättebra, men jakten på botemedel behöver förstås mycket mer pengar. Så gör som vi och stöd hjärnforskningen – alla gåvor, stora som små, är viktiga. Din gåva kan bidra till att vi kommer närmare lösningen på gåtan Alzheimers sjukdom

Relaterat

Han forskar på ny behandling mot Alzheimer

Pontus Plavén Sigray vid Karolinska Institutet ska, med stöd från Hjärnfonden, studera om läkemedlet rapamycin kan bromsa Alzheimergenom att aktivera hjärnans reningssystem och minska skadliga proteinansamlingar.
Professor Lars Lannfelt i sitt laboratorium, vars forskning ligger till grund för alzheimerläkemedlet Leqembi (lecanemab), nyligen godkänt av EU. Upptäck mer om hur monoklonala antikroppar kan bromsa Alzheimers sjukdom.

EU godkänner alzheimerläkemedel

EU- kommissionen godkänner alzheimerläkemedlet Leqembi (lecanemab).

70 miljoner till alzheimerforskning – nu presenteras resultaten

Sex forskare valdes ut efter noggrann granskning. Nu presenteras resultaten från den unika 70-miljonersgåvan till alzheimerforskning vid ett symposium vid Karolinska Institutet.

Målsökande läkemedel kan bromsa Alzheimer och Parkinson

Varje år drabbas miljontals av sjukdomar som Alzheimer och Parkinson, där nervceller i hjärnan bryts ner. Nu utvecklar forskare målsökande läkemedel som kan hjälpa kroppen att bromsa sjukdomsförloppet.
Malin Parmar, professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds universitet

Går det att reparera en hjärna med Parkinson?

I samband med Internationella Parkinsondagen berättar professor Malin Parmar om sitt arbete med stamcellsbehandlingar mot Parkinson. Det kan även få betydelse i kampen mot bland annat Alzheimer, stroke och ALS.
Niklas Marklund, professor i neurokirurgi vid Lunds universitet, överläkare vid Skånes universitetssjukhus.

Därför kan en hjärnskada leda till Alzheimer

Sedan tidigare är det känt att en svår hjärnskada, ett trauma mot huvudet, kan öka risken för demens. Nu har forskare tagit reda på varför och hoppas att det kan leda till nya behandlingar. Forskningen är finansierad av Hjärnfonden.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta