”Vi önskade oss ett botemedel mot Alzheimers sjukdom i bröllopspresent”

”Farmor Ragnhilds och farfar Arnes hus var platsen där släkten brukade samlas vid jul, påsk och om somrarna. Där lekte jag med mina kusiner och där höll jag farmor och farfar i hand när vi gick iväg på spännande utflykter.”
Johannes Nordling har ljusa minnen från bandomens vistelser hos farmor och farfar. Men nu har båda blivit dementa och håller sakta på att förändras. Det här är hans berättelse.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Än så länge kan jag prata med dem om de här fina minnena. Vi kan fortfarande skratta ihop. Men jag vet inte säkert om det kommer att gå nästa gång jag hälsar på dem. Farmor och farfar håller sakta på att försvinna. Det började med farfar för ett par år sedan.

Han glömde saker och blev misstänksam mot omgivningen, fick för sig att alla var ute efter att stjäla hans saker. Det gick ändå bra så länge farmor var frisk, men när även hon började bli förvirrad blev det ganska snabbt ohållbart. Det visade sig att båda hade drabbats av demens.

Personligheterna lyser fortfarande igenom

För ett tag sedan var de tvungna att flytta till ett boende. Det gjorde ont i hjärtat att se dem skiljas från huset som de själva hade byggt 45 år tidigare. Men det var helt nödvändigt, eftersom de inte längre kunde hålla efter tvätt och städning och så. Jag var med och rensade ut huset – och det var inget litet jobb.

En del av farmors sjukdom var att hon hade blivit en samlare, till exempel fick vi göra oss av med åtskilliga serviser från loppisar. Det har bitvis varit väldigt tungt. Men då känns det i alla fall bra att de trivs på sitt boende och att deras personligheter fortfarande lyser igenom. Även om de glömmer allt nytt som händer och ibland är aggressiva på ett sätt som de aldrig var förut.

Bröllopsgästerna skänkte gåvor till hjärnforskning

Jag har lärt mig att ta tillvara på tiden. Inte minst eftersom min fru Maries farmor gick bort i just Alzheimers sjukdom förra våren. När vi nyligen hade vår bröllopsfest var det därför naturligt för oss att be våra gäster att ge sina gåvor till hjärnforskningen.

Vi fick långt mer än vad vi hade förväntat oss. Det känns jättebra, men jakten på botemedel behöver förstås mycket mer pengar. Så gör som vi och stöd hjärnforskningen – alla gåvor, stora som små, är viktiga. Din gåva kan bidra till att vi kommer närmare lösningen på gåtan Alzheimers sjukdom

Relaterat

Positiva resultat för antikropp mot Alzheimers sjukdom

Den antikropp, lecanemab, mot Alzheimers sjukdom som utvecklats i bolaget Bioarctic har visat på positiva effekter i en global fas-3 studie. Det är ett forskningsgenombrott som ger hopp för Alzheimerdrabbade och deras närstående.

Idag finns det upp till 140 000 demenssjuka i Sverige – ungefär 2 av 3 har Alzheimers sjukdom.

Demenssjukdom i siffror

Världshälsoorganisationen klassar demenssjukdomar som ett av världens största hälsoproblem. Det är enkelt att förstå, som du kan se är det många som lider – och samhällskostnaderna är enorma. I takt med att vi blir allt äldre kommer antalet sjuka dessutom att öka kraftigt. Klarar vi det? I stället för att vänta och se behöver vi satsa på mer hjärnforskning redan idag. Därför är din gåva så viktig.

Stefan Ståhl är professor och proprefekt vid institutionen för proteinvetenskap, KTH

”Att stoppa Alzheimer är bara första steget för att förhindra en demenskris”

I Sverige beräknas hela 100 000 människor lida av Alzheimers sjukdom. Varför satsar då inte staten mer på hjärnforskningen? Professor Stefan Ståhls forskargrupp har visat resultat som har gett eko världen över – ändå är finansiering en utmaning. Nu hoppas han på ditt stöd.

Lars Lannfelt, seniorprofessor i Geriatrik vid Uppsala universitet

Lars Lannfelt belönas för banbrytande insatser inom molekylär geriatrik

Svenska Läkaresällskapet har beslutat att tilldela Lars Lannfelt Bengt Winblads pris 2022 för framstående insatser inom molekylär geriatrik som lett till en ökad förståelse för patogenesen vid Alzheimers sjukdom.

Forskare arbetar med cellodling på labbet.

Alzheimerforskning på frammarsch

Martin Ingelsson, professor vid Uppsala universitet, utvecklar med stöd av Hjärnfonden nya tekniker för att behandla ärftliga former av Alzheimers och Parkinsons sjukdom.

Stefan Ståhl är professor i molekylär bioteknik och proprefekt vid Institutionen för proteinvetenskap, KTH.

Banbrytande Alzheimerforskning med stöd från Hjärnfonden

Professor Stefan Ståhl forskar på en helt ny metod för att stoppa Alzheimers sjukdom. Att hans forskargrupp fick stöd från Hjärnfonden har varit helt avgörande. Här berättar han mer – och förklarar varför din gåva är så viktig.