Hjärnfonden
Ge en gåva
Porträtt av Fatima Memic.

Hjärnan i magen

Känslor, beslut och handlingar styrs från hjärnan men magen är också inblandad. I magen och tarmarna finns det mer än 100 miljoner nervceller, vilket är fler än i ryggmärgen. Enteriska nervsystemet, (ENS), “hjärnan i magen” eller “den andra hjärnan” som det också kallas består av distinkta nervceller som kommunicerar med hjärna och ryggmärg.

-Det är inte så många som känner till att vi har nervceller i magen och tarmarna. Det gör det till ett extra spännande forskningsområde, säger Fatima Memic, forskare från Karolinska Institutet och en av Hjärnfondens stipendiater 2017.

Det enteriska nervsystemet styr många av mag-tarmkanalens aktiviteter oberoende av hjärnan. Det känner av när vi har ätit och kontrollerar tarmrörelser och blodflödet.

Men ENS gör mer än det och har betydelse för flera sjukdomstillstånd som drabbar hela kroppen och som påverkar hur vi mår mentalt.  Irritabel tarm sjukdom (IBS) och Parkinsons sjukdom är ett par exempel på sjukdomar där ENS drabbas.

Nervcellerna i magen har betydelse för Parkinsons sjukdom

-Det är välkänt att många patienter med Parkinsons sjukdom har problem med förstoppning och samma nervceller som dör i hjärnan vid Parkinson påverkas också i tarmen. Jag har själv erfarenhet av IBS och vet att när magen krånglar, påverkar det hela livet, säger Fatima Memic.

För att kunna ta fram nya mediciner och behandlingar mot neurologiska tarmsjukdomar är det viktigt att bättre förstå hur nervcellerna bildar nätverk i mag-tarmkanalen och vilka celltyper som ingår i nätverken. Fatima Memic kommer att använda sig av avancerad teknik för att undersöka vilka gener som är aktiva i enskilda celler och på så vis kategorisera nervcellstyperna.

-Vi kommer först att analysera celler i tarmbitar från mus och människa för att erhålla identitetsmarkörer för de olika nervcellstyperna. Vi vill sen jämföra det med celler i tarmbitar från individer som har en neurologisk tarmsjukdom och hoppas på det sättet bättre förstå hur det enteriska nervsystemet är påverkat vid sjukdomar, säger Fatima Memic.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Porträtt av Hanna Steurer.

Att behålla rösten fast kroppen sviktar

Med stöd från Hjärnfonden utvecklar logopeden Hanna Steurer AI-verktyg som kan upptäcka Parkinsons sjukdom tidigare – genom förändringar i talet.
Läs mer

Att dansa med en kropp i förändring

Parkinsons sjukdom förändrar kroppen, men i danssalen får den en ny chans. Här tränas balans, röst och koordination, men också mod, närvaro och självbild. På Dans för Parkinson i Huddinge möts konst och neurologi i ett rum där deltagarna tillåts ta plats. Både i kroppen och rummet.
Läs mer
Porträtt av Thomas Matsson.

Thomas kämpar för framtidens parkinsonpatienter

Thomas Mattson trodde det var en nerv som kommit i kläm, och vägrade först tro att han fått Parkinsons sjukdom. Nu deltar han i en revolutionerande studie med stamcellstransplantation – en metod som kan bli avgörande för framtidens parkinsonpatienter.
Läs mer
Porträtt av Gonçalo Castelo-Branco, professor vid Karolinska Institutet.

Ny karta över hjärnan ger hopp vid MS

Ny forskning från Karolinska Institutet och Yale, finansierad av Hjärnfonden, visar hur hjärnan utvecklas efter födseln och hur samma biologiska program kan aktiveras vid inflammation senare i livet. Fynden ger nya ledtrådar till sjukdomar som MS.
Läs mer
Porträtt av Thomas Mattsson.

Thomas först i världen med banbrytande celltransplantation mot parkinson

För första gången har en specifik typ av dopaminproducerande stamceller transplanterats i hjärnan på patienter med Parkinsons sjukdom. Två år efter operationen börjar resultaten visa sig och ger hopp både till forskningen och patienterna.
Läs mer
Porträtt av Jens Carlsson.

Med AI och superdatorer i jakten på framtidens hjärnläkemedel

Hur designar man ett läkemedel innan det finns? Forskaren Jens Carlsson vid Uppsala universitet har fått Hjärnfondens forskningsbidrag för sin banbrytande studie av receptorn TAAR1 – ett nytt och hett spår i kampen mot Parkinsons sjukdom och schizofreni.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta