Hjärnfonden
Ge en gåva

Att få en tidig diagnos ger både drabbade och anhöriga en chans att planera framtiden.

Alzheimerforskning som gör skillnad redan idag

Agneta Nordberg har, med stöd från Hjärnfonden, forskat på hur man kan diagnostisera Alzheimers sjukdom tidigt – redan innan minnesproblemen är tydliga. Hennes resultat kan ge redan sjuka en bättre tillvaro, men också bidra till en lösning av själva Alzheimersgåtan. Hon berättar här om sin forskning. Du kan också lyssna på Agneta Nordberg på Hjärnans Dag den 6 april.

Min forskning har gjort att vi idag kan upptäcka Alzheimers sjukdom mycket tidigare än förr, tack vare ett särskilt ryggvätskeprov och avbildningar av hjärnan. Forskningen har också gjort att vi mer detaljerat kan studera förändringarna i hjärnan, så att vi snabbare kan identifiera rätt demenssjukdom.

Att få en tidig diagnos har många fördelar. Inte minst att det ger patienten och de anhöriga en chans att planera framtiden. Men det ger också en viktig chans att lägga om sin vardag, eftersom många livsstilsfaktorer påverkar sjukdomsförloppet. Det är till exempel viktigt att röra på sig, använda hjärnan mycket och äta rätt kost. Om man arbetar kan det vara bra att gå ner i arbetstid för att minska negativ stress.

“Jag tror att vi snart kan ha effektiva läkemedel mot den här svåra sjukdomen”

Jag träffar patienter med minnesbesvär varje vecka. Det är livsöden som berör. Samtidigt blir jag hela tiden impo­nerad av hur många, både patienter och anhöriga, som tar sig an sjukdomen med kraft och en positiv inställning. Men det räcker förstås inte. För alla de här människornas skull känner jag en otroligt stark önskan att hitta ett sätt att bota Alzheimers sjukdom.

Den enda lösningen är att vi skaffar oss en ökad förståelse för hur sjukdomen uppstår – och på så sätt hur vi ska angripa den. I min forskning har vi identifierat en möjlig orsak till Alzheimers sjukdom. Det bidrar förstås till att jag ser positivt på framtiden. Jag tror att vi ganska snart kan ha effektiva läkemedel mot den här svåra sjukdomen – under förutsättning att vi kan genomföra den forskning som krävs. Det är, som du nog vet, väldigt dyrt. Och det är därför dina gåvor är så viktiga.

En av alla som har Alzheimers sjukdom är Ingrid. Hennes dotter Kirsten berättar här om sin mammas sjukdom

Ge en gåva till diagnosen

Relaterat

Markus Fahlström, forskare vi Uppsala universitet.

Blodflödet i hjärnan efter skador och sjukdomar

Hjärnfondens stipendiat Markus Fahlström strävar efter att förstå hur hjärnan kompenserar och försöker återställa sin funktion vid sjukdomar som framförallt påverkar blodflödet i hjärnan. Han utvecklar en matematisk modell för att studera cerebrovaskulär reserv, en parameter som reflekterar hjärnans förmåga att anpassa sitt blodflöde.
Ett porträtt på hjärnforskaren Oskar Hansson

Blodprov kan avslöja Alzheimer

Ett enkelt blodprov kan avslöja om en patient lider av Alzheimers sjukdom eller inte. I vissa fall är det till och med exaktare än de tidigare diagnosmetoderna. Det visar en ny studie finansierad av Hjärnfonden. Metoden kommer förhoppningsvis att börja användas i Sverige innan årets slut.
Ett porträtt av Cecilia Mörman

Kemin bakom Alzheimer

Cecilia Mörman, en av Hjärnfondens stipendiater 2024, utvecklar nya behandlingsmetoder för Alzheimers sjukdom. Därför undersöker hon de kemiska processer som ligger bakom att sjukdomen utvecklas. “Få saker är så skrämmande som att förlora minnet”.
Ett kollage med en en äldre man och en blå himmel mot rosa bakgrund.

Låg kunskap om Alzheimer hos svenskarna

Över hälften av svenskarna vet inte var de ska vända sig vid tidiga tecken på Alzheimers sjukdom. Hjärnfonden betonar behovet av en nationell informationskampanj för att öka medvetenheten.

Det behövs mer kunskap om olika demensformer

Ungefär 10–15 procent av alla demensfall utgörs av lewybody sjukdom. Det är en obotlig sjukdom som har likheter med både Alzheimer och Parkinson. Här berättar Anna Lundin om sin pappas kamp mot lewybody sjukdom.
Per Nilsson, alzheimerforskare i labbet på Karolinska Institutet.

Nya framsteg inom Alzheimerforskningen

Autofagi är cellernas egen städpatrull. Ny forskning visar att när hjärnan städar sämre ansamlas skadliga molekyler och risken för Alzheimers sjukdom ökar.
shaped face
Swisha en gåva till 90 112 55 eller engagera dig på
ett annat sätt.
Stöd forskningenStöd ossEgen insamlingStarta