Ingmar Skoog AgeCap Göteborgs universitet. Ingmar Skoog AgeCap Göteborgs universitet. Foto: Johan Wingborg , Göteborgs universitet.

Hjärnfonden bidrar med hopp om svar på gåtan om Alzheimers sjukdom

En av de forskare som får forskningsstöd i år är Ingmar Skoog, för sitt arbete med att hitta orsakerna till Alzheimers sjukdom. Det handlar om forskning på internationell toppnivå – vilket kräver stora resurser. Ett tydligt exempel på hur stor skillnad gåvor till hjärnforskningen kan göra.

Ingmar Skoog är professor i psykiatri och föreståndare för Centrum för åldrande och hälsa. Han har arbetat med en stor befolknings­undersökning om åldrande i 33 år. Redan på 90-talet gjorde hans grupp flera framsteg som fick internationellt genomslag – fram­förallt genom att finna kopplingar mellan högt blodtryck och Alzheimers sjukdom.

Ni har gjort viktiga Alzheimersupptäckter också på senare tid?

– Genom stöd från bland annat Hjärnfonden kunde vi för ett par år sedan visa att människor har särskilda förändringar i rygg­vätskan redan 20 år innan sjukdomen bryter ut. Vi har också sett att 40 procent av helt normala 70-åringar har den här typen av föränd­ringar. Men långt ifrån alla av dessa 40 procent utvecklar demens.

Vad ska ni gå vidare med nu?

– Det som nu är en av våra största frågor, där vi vill fortsätta med hjälp av det nya forskningsstödet, är att titta på huruvida de här personerna kommer att fortsätta att vara normala. Och vad som annars är utmärkande hos dem som får en demenssjukdom.

Hur kan det bidra till bättre behandling?

– Vi försöker ju identifiera faktorer, att ta reda på vad som gör att vissa får och andra inte får demens. Man kan till exempel tänka sig att om man har de här förändringarna så blir det viktigare att man lägger om kost, motion och sömnvanor. Alla riskfaktorer kan då bli intressanta att titta på.

Hur viktigt är det med forskningsstöd från Hjärnfonden?

– Det har haft en stor betydelse, annars hade vi nog inte kommit så långt som vi har gjort. Det här är en fråga som hela världen jagar svaret på: vad är det som händer 15–20 år innan man blir dement. Och jag hoppas att vi är på rätt väg nu. Men det kan ta år, och det är därför allt stöd till hjärnforskningen är så viktigt.

Relaterat

Ett porträtt av Cecilia Mörman

Kemin bakom Alzheimer

Cecilia Mörman, en av Hjärnfondens stipendiater 2024, utvecklar nya behandlingsmetoder för Alzheimers sjukdom. Därför undersöker hon de kemiska processer som ligger bakom att sjukdomen utvecklas. “Få saker är så skrämmande som att förlora minnet”.

Ett kollage med en en äldre man och en blå himmel mot rosa bakgrund.

Låg kunskap om Alzheimer hos svenskarna

Över hälften av svenskarna vet inte var de ska vända sig vid tidiga tecken på Alzheimers sjukdom. Hjärnfonden betonar behovet av en nationell informationskampanj för att öka medvetenheten.

Det behövs mer kunskap om olika demensformer

Ungefär 10–15 procent av alla demensfall utgörs av lewybody sjukdom. Det är en obotlig sjukdom som har likheter med både Alzheimer och Parkinson. Här berättar Anna Lundin om sin pappas kamp mot lewybody sjukdom.

Per Nilsson, alzheimerforskare i labbet på Karolinska Institutet.

Nya framsteg inom Alzheimerforskningen

Autofagi är cellernas egen städpatrull. Ny forskning visar att när hjärnan städar sämre ansamlas skadliga molekyler och risken för Alzheimers sjukdom ökar.

Nico Dantuma, professor i molekylär cellbiologi vid Karolinska Institutet forskar om hur stimulering av nervcellernas eget försvarssystem skulle kunna stoppa neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimer.

Alzheimerforskning med stor potential

Professor Nico Dantuma vill ta reda på om det går att stimulera nervcellernas eget försvarssystem – för att stoppa flera olika neurodegenerativa sjukdomar. Ett genombrott skulle kunna rädda många liv.

Alzheimerdrabbade Ulla med sitt första barnbarn. Han föddes på Internationella Alzheimerdagen den 21 september – samma år som Ulla fick sin diagnos.

”Alzheimers sjukdom innebär en enda lång sorg”

Ulla var bara 57 år när hon fick diagnosen Alzheimers sjukdom. Här berättar dottern Annelie om hur hårt hela familjen har drabbats.