Ingmar Skoog AgeCap Göteborgs universitet. Ingmar Skoog AgeCap Göteborgs universitet. Foto: Johan Wingborg , Göteborgs universitet.

Hjärnfonden bidrar med hopp om svar på gåtan om Alzheimers sjukdom

En av de forskare som får forskningsstöd i år är Ingmar Skoog, för sitt arbete med att hitta orsakerna till Alzheimers sjukdom. Det handlar om forskning på internationell toppnivå – vilket kräver stora resurser. Ett tydligt exempel på hur stor skillnad gåvor till hjärnforskningen kan göra.

Ingmar Skoog är professor i psykiatri och föreståndare för Centrum för åldrande och hälsa. Han har arbetat med en stor befolknings­undersökning om åldrande i 33 år. Redan på 90-talet gjorde hans grupp flera framsteg som fick internationellt genomslag – fram­förallt genom att finna kopplingar mellan högt blodtryck och Alzheimers sjukdom.

Ni har gjort viktiga Alzheimersupptäckter också på senare tid?

– Genom stöd från bland annat Hjärnfonden kunde vi för ett par år sedan visa att människor har särskilda förändringar i rygg­vätskan redan 20 år innan sjukdomen bryter ut. Vi har också sett att 40 procent av helt normala 70-åringar har den här typen av föränd­ringar. Men långt ifrån alla av dessa 40 procent utvecklar demens.

Vad ska ni gå vidare med nu?

– Det som nu är en av våra största frågor, där vi vill fortsätta med hjälp av det nya forskningsstödet, är att titta på huruvida de här personerna kommer att fortsätta att vara normala. Och vad som annars är utmärkande hos dem som får en demenssjukdom.

Hur kan det bidra till bättre behandling?

– Vi försöker ju identifiera faktorer, att ta reda på vad som gör att vissa får och andra inte får demens. Man kan till exempel tänka sig att om man har de här förändringarna så blir det viktigare att man lägger om kost, motion och sömnvanor. Alla riskfaktorer kan då bli intressanta att titta på.

Hur viktigt är det med forskningsstöd från Hjärnfonden?

– Det har haft en stor betydelse, annars hade vi nog inte kommit så långt som vi har gjort. Det här är en fråga som hela världen jagar svaret på: vad är det som händer 15–20 år innan man blir dement. Och jag hoppas att vi är på rätt väg nu. Men det kan ta år, och det är därför allt stöd till hjärnforskningen är så viktigt.

Relaterat

Positiva resultat för antikropp mot Alzheimers sjukdom

Den antikropp, lecanemab, mot Alzheimers sjukdom som utvecklats i bolaget Bioarctic har visat på positiva effekter i en global fas-3 studie. Det är ett forskningsgenombrott som ger hopp för Alzheimerdrabbade och deras närstående.

Idag finns det upp till 140 000 demenssjuka i Sverige – ungefär 2 av 3 har Alzheimers sjukdom.

Demenssjukdom i siffror

Världshälsoorganisationen klassar demenssjukdomar som ett av världens största hälsoproblem. Det är enkelt att förstå, som du kan se är det många som lider – och samhällskostnaderna är enorma. I takt med att vi blir allt äldre kommer antalet sjuka dessutom att öka kraftigt. Klarar vi det? I stället för att vänta och se behöver vi satsa på mer hjärnforskning redan idag. Därför är din gåva så viktig.

Stefan Ståhl är professor och proprefekt vid institutionen för proteinvetenskap, KTH

”Att stoppa Alzheimer är bara första steget för att förhindra en demenskris”

I Sverige beräknas hela 100 000 människor lida av Alzheimers sjukdom. Varför satsar då inte staten mer på hjärnforskningen? Professor Stefan Ståhls forskargrupp har visat resultat som har gett eko världen över – ändå är finansiering en utmaning. Nu hoppas han på ditt stöd.

Lars Lannfelt, seniorprofessor i Geriatrik vid Uppsala universitet

Lars Lannfelt belönas för banbrytande insatser inom molekylär geriatrik

Svenska Läkaresällskapet har beslutat att tilldela Lars Lannfelt Bengt Winblads pris 2022 för framstående insatser inom molekylär geriatrik som lett till en ökad förståelse för patogenesen vid Alzheimers sjukdom.

Forskare arbetar med cellodling på labbet.

Alzheimerforskning på frammarsch

Martin Ingelsson, professor vid Uppsala universitet, utvecklar med stöd av Hjärnfonden nya tekniker för att behandla ärftliga former av Alzheimers och Parkinsons sjukdom.

Anna Hemli, generalsekreterare, Hjärnfonden

Din gåva gör skillnad!

Stort tack för att du är med oss i kampen för de människor som lever med sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar i hjärnan. Glädjande nog är det allt fler som, i likhet med dig, ser att hjärnforskningen behöver bättre resurser. Tack vare det kunde vi i fjol dela ut mer än 125 miljoner kronor till svensk hjärnforskning. Det ska du känna dig stolt över!