Hjärnfonden
Ge en gåva
Porträtt av Carina Wattmo.

Carina Wattmo vid Lunds universitet är en av Hjärnfondens stipendiater 2016. Foto: Privat.

Yngre Alzheimerpatienter får sen diagnos

Yngre personer med Alzheimers sjukdom får diagnos över ett år senare än äldre. Det visar resultat från en unik långtidsstudie som har följt sjukdomsförloppet för yngre Alzheimerpatienter. Studien är gjord inom verksamhetsområde Minnessjukdomar på Skånes universitetssjukhus i Malmö.

– Resultaten visar betydelsen av att yngre personer med Alzheimers sjukdom så snart som möjligt får en korrekt diagnos för att de ska kunna erbjudas behandling med bromsmediciner och därmed förbättra prognosen. Det säger Carina Wattmo, medicinsk statistiker och doktor i medicinsk vetenskap, som är en av forskarna bakom studien.

I tre år har forskare följt 1017 personer från Swedish Alzheimer Treatment Study (SATS) som behandlats med bromsmediciner, kolinesterashämmare för mild eller måttlig Alzheimers sjukdom.

Av dessa hade 143 (14 %) sjukdomsdebut före 65 års ålder vilket kallas tidig debut, och de övriga 874 personerna (86 %) var 65 år eller äldre vid debuten av symtom på Alzheimers sjukdom (sen debut).

Studien har undersökt hur sjukdomen utvecklas över tid när det gäller förmåga att klara sitt vardagsliv (ADL), och hur länge personerna vårdas på särskilt boende, samt jämfört utfallen mellan den yngre och äldre gruppen.

Behandlingen av unga startar senare

De yngre patienterna hade haft sjukdomssymtom under mer än ett år längre de äldre innan de fick diagnosen Alzheimers sjukdom. Det innebär att sjukdomen hos yngre Alzheimerpatienter upptäcks i ett senare skede och att starten av behandling med kolinesterashämmare försenas. Något som kan försämra behandlingsresultatet.

Tidigare studier har visat att om behandling sätts in tidigt i sjukdomsförloppet så kan detta ge en långsammare försämring av både tankeförmågor och ADL över tid.

Studien visade också att de äldre patienterna hade sämre förmåga att klara sitt vardagsliv än de yngre, när studien började. Men det var ingen skillnad mellan grupperna i försämringshastighet av dessa förmågor över 3 år. Det visar på behovet av att regelbundet testa förmågan att hantera vardagen även hos yngre Alzheimerpatienter, inte minst för att öka trygghet och säkerhet vid till exempel bilkörning, möjligheten att sköta ekonomi och medicinering.

Ett anmärkningsvärt resultat i studien visade att genomsnittstiden på särskilt boende (4-5 år) inte skiljde sig åt mellan de yngre och äldre patienterna.

– Detta är viktig information till kommunala beslutsfattare eftersom vi vet att det finns farhågor om en yngre person med Alzheimers sjukdom placeras på ett särskilt boende så kommer personen att bo där under ”många, många år”, vilket inte stämmer för de flesta Alzheimerpatienter med tidig debut säger Carina Wattmo.

Källa: Pressmeddelande från Skånes universitetssjukhus.

Orginalartikel: Early- versus Late-Onset Alzheimer Disease: Long-Term Functional Outcomes, Nursing Home Placement, and Risk Factors for Rate of Progression

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Porträtt av professor Kaj Blennow.

Nya mål för läkemedel mot Alzheimers sjukdom

Forskning vid Göteborgs universitet har identifierat mycket tidiga förändringar i proteinet tau vid Alzheimers sjukdom. Det kan vara ett mål för nya läkemedel mot sjukdomen.
Läs mer
Kollage med stoppskylt, spruta och läkemedelsförpackning mot gul bakgrund.

Varför får inte patienter i Sverige nya läkemedel mot alzheimer och ALS?

Nya läkemedel och framsteg i forskningen väcker hopp för svåra hjärnsjukdomar. Samtidigt har patienter i Sverige i dag begränsad tillgång till dem – vissa reser utomlands för att få tillgång till behandling.
Läs mer
Porträtt av Jacob Vogel.

Ett blodprov – fem hjärnsjukdomar

Ett enklare sätt att ställa diagnos vid hjärnsjukdomar kan vara inom räckhåll. En ny AI-modell visar att flera sjukdomar kan identifieras samtidigt i blod. Forskningen har fått stöd av Hjärnfonden.
Läs mer
Fernando Gonzalez Ortiz i labbet.

Höga nivåer av alzheimerprotein hos nyfödda förbryllar

Proteinet tau används i dag som en viktig markör för Alzheimers sjukdom. Höga nivåer kopplas till skador i hjärnan och minnesförlust. Samtidigt visar ny forskning att samma protein finns i ännu högre nivåer hos helt friska nyfödda.
Läs mer
Porträtt av Cecilia Lundberg.

”Numera tror jag att allt är möjligt”

Här berättar professor Cecilia Lundberg, ordförande i vår Vetenskapliga nämnd, om två av de senaste Nobelprisen. Båda utgör spännande exempel på hur stor skillnad forskningen kan göra.
Läs mer
Porträtt av Jessica Söderfjord med en julig bakgrund.

Alzheimerdiagnosen förändrade Jessicas liv – nu stöttar hon forskningen

Att inte våga lita på sig själv och sitt eget minne. Inte klara av att laga mat på egen hand och drömma mardrömmar om att gå vilse. Mycket i livet har förändrats sedan 56-åriga Jessica Söderfjord fick sin alzheimerdiagnos för två år sedan.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta