Hjärnfonden
Ge en gåva

Varje år insjuknar ca 400 personer i Sverige i ALS.

Thomas Brännström söker orsaken till ALS

Thomas Brännström, professor vid Umeå universitet är en av de som fått ett forskningsbidrag från Hjärnfonden i år. Hans forskning handlar om orsakerna till den neurodegenerativa sjukdomen amyotrofisk lateral skleros, ALS. Syftet med studierna är att på sikt hitta nya sätt att behandla sjukdomen.

Professor Thomas Brännström, Umeå universitet. Foto: Umeå universitet
Professor Thomas Brännström, Umeå universitet. Foto: Umeå universitet

Vid ALS dör de nervceller (motorneuron) i hjärnan, ryggmärgen och hjärnstammen som styr rörelserna hos de viljestyrda musklerna. Det leder till muskelförtvining och förlamning. Idag finns ingen effektiv behandling av ALS. Sjukdomen kan orsakas av ärftliga förändringar (mutationer) i flera gener, bl a i enzymet superoxiddismutas-1 (SOD1). Förändringarna i SOD 1 gör att proteinet veckas på ett felaktigt sätt och bildar klumpar.

– Sjukdomen börjar oftast med en förlamning, vanligtvis i ett ben, som efterhand omfattar större och större delar av kroppen. Vi är intresserade av att förstå hur den här spridningen sker. Är det vissa celler som är känsligare än andra eller är det någon form av komponent som sprider sig från en cell till en annan cell genom nervsystemet? Vi tror på det senare och har hittat en sådan komponent, säger Thomas Brännström.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Proteinklumpar sprider sig från en nervcell till en annan

Thomas Brännströms forskargrupp har visat att det finns klumpar av SOD1 i nervsystemet hos patienter med ALS.  Forskarna isolerade SOD1-klumpar från patienternas ryggvätska och injicerade det på försöksdjur. Proteinklumparna  spred  sig snabbt till andra delar av nervsystemet och djuren förlorade motorneuron och blev förlamade.

Resultaten tyder på att en sjukdomsmekanism vid SOD1-orsakad ALS kan vara att det bildas klumpar av SOD1 som när den väl startat sprider sig explosivt genom ryggmärgen och hjärnstammen.

-Det här är väldigt spännande tycker jag för det öppnar nya möjligheter att behandla sjukdomen. Vi får helt andra möjligheter att försöka stoppa spridningen, det finns nya terapeutiska vägar att utforska, säger Thomas Brännström.

Följer två spår för att hitta nya behandlingar av ALS

Runt tio procent av de som har ALS har en ärftlig form av sjukdomen, resten har en sporadisk form. Med hjälp av forskningsbidraget från Hjärnfonden vill Thomas Brännström nu undersöka om det bildas samma slags klumpar av SOD1 hos båda grupperna av patienter.

För att hitta nya behandlingar av ALS vill han följa två spår. Dels ta fram antikroppar som kan fästa sig på klumparna och förhindra spridningen eller stimulera nedbrytningen av dem och dels ta fram kemiska ämnen som kan förhindra att klumparna bildas och växer till.

Likheter med Alzheimers och Parkinsons sjukdom

-En gemensam nämnare hos väldigt många av de neurodegenerativa sjukdomarna är att klumpar av proteiner sprider sig mellan nervceller. Det finns likheter mellan Parkinsons sjukdom, Alzheimers sjukdom och ALS och en mängd andra sjukdomar.  En av likheterna är att  proteinklumparna ökar i mängd i nervsystemet när man får sjukdomen.

Det är olika proteiner som klumpar ihop sig vid de olika sjukdomarna men en del grundläggande mekanismer verkar vara de samma. Thomas Brännström hoppas att hans forskning också skall  ge ökad kunskap som kan användas för de andra sjukdomarna och att resultat som kommer fram i forskningen om dem kan bidra till en ökad förståelse av ALS.

-Det är en väldigt spännande period i forskningen där vi kan korsbefrukta varandra och dra slutsatser baserat på resultat som kommer fram i forskningen om andra hjärnsjukdomar.

Här kan du läsa mer om ALS.

De här har fått forskningsbidrag av Hjärnfonden de senaste åren.

Relaterat

Hjärnfonden kommenterar Socialstyrelsens strategi för sällsynta hälsotillstånd

Socialstyrelsen presenterade nyligen ett förslag om ny nationell strategi för sällsynta hälsotillstånd. Hjärnfonden ser positivt på att flera viktiga utmaningar lyfts och följer det fortsatta arbetet med implementering, finansiering och forskningens långsiktiga förutsättningar.

”Min förhoppning är många nya gåvor”

Petra Sedlinger, 59, var mitt i livet när hon drabbades av ALS. Här berättar hon om sjukdomen, sorgen och det akuta behovet av mer pengar till forskningen.
Peter Andersen, professor och överläkare vid Umeås universitet.

Närmar vi oss ALS-genombrottens tid?

De senaste åren har det skett stora framsteg i kampen mot sjukdomen ALS. Professor Peter Andersen kallar vissa av dem rent av för ”anmärkningsvärda”. Här berättar han mer om sitt livsviktiga arbete och om behovet av resurser.

Fembarnspappan Torsten fick ALS

Fembarnspappan Torsten Gabrielsson startade sin insamling till förmån för forskning kring ALS inför sin 41:a födelsedag i november 2024. Målet var att få in några tusen – men summan uppgick snart till över 1,5 miljoner kronor.

Forskare: ALS startar långt innan symptomen

Ny forskning visar att ALS börjar skada nervceller långt tidigare än man trott – redan innan några symtom märks. Upptäckten ger hopp om framtida behandlingar som kan sättas in i tid. Forskningen finansieras av Hjärnfonden.

Nya vägar till behandling av hjärnsjukdomar

Fabio Begnini forskar på proteinet TREK-1 för att utveckla nya behandlingar mot hjärnsjukdomar som depression, migrän och smärta. Med stöd från Hjärnfonden använder han innovativa metoder för att ta fram träffsäkra läkemedel.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta