Var med i kampen mot Stroke
Varje år drabbas 30 000 personer i Sverige av stroke. Professor Katharina Stibrant Sunnerhagen vid Göteborgs universitet berättar om sjukdomen och varför det är så viktigt att forskningen får mer resurser. Klicka på pilen och se filmen om Stroke.
Varje år drabbas 30 000 personer i Sverige av stroke. Professor Katharina Stibrant Sunnerhagen vid Göteborgs universitet berättar om sjukdomen och varför det är så viktigt att forskningen får mer resurser. Klicka på pilen och se filmen om Stroke.
Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen
Relaterat
Emma var 15 när hon drabbades av en stroke
Sommarlovet mellan åttan och nian var fullt av fotboll, skratt och vänner. Men under en match föll Emma plötsligt ihop – och vaknade inte förrän två dygn senare. Det som först verkade vara en hjärnskakning visade sig vara en stroke.
Odlade nervceller kan hjälpa mot strokeskador
De flesta som överlever en stroke får bestående besvär. Faktum är att stroke är den vanligaste orsaken till neurologiska funktionsnedsättningar hos vuxna. Därför utvecklar professor Zaal Kokaia en ny metod för att förbättra hjärnans återhämtning.
Samma idé kan lösa två olika strokeproblem
Idag finns inte många behandlingsalternativ när stroken är ett faktum. Docent Anja Meissners forskargrupp arbetar med helt nya sätt att både förebygga stroke och förbättra återhämtningen.
“Mammas hjärna är skadad”
När Beatrice Andersson var 24 år fick hon en kraftig stroke. Hjärnfonden intervjuade henne för två år sedan – då hade hon fortfarande stora utmaningar. Här berättar hon om läget idag.
Det finns för få sätt att hjälpa personer efter en stroke
I dag lever över 140 000 svenskar med funktionsnedsättningar till följd av stroke. Här berättar Arne Lindgren, professor och överläkare, om sin forskargrupps arbete med att hitta möjliga vägar för att förbättra återhämtningen.
Går det att reparera en hjärna med Parkinson?
I samband med Internationella Parkinsondagen berättar professor Malin Parmar om sitt arbete med stamcellsbehandlingar mot Parkinson. Det kan även få betydelse i kampen mot bland annat Alzheimer, stroke och ALS.
