Hjärnfonden
Ge en gåva

Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en nervsjukdom som leder till att de nervceller som styr kroppens viljestyrda muskler gradvis förtvinar. Varje år insjuknar ca 400 personer i ALS i Sverige.

Forskare i Umeå har upptäckt en ny genförändring som kan orsaka ALS

Forskare i Umeå och Tyskland har hittat ytterligare en pusselbit som kan förklara hur sjukdomen ALS kan uppkomma. Det handlar om förändringar i en gen som alla människor bär på.
– Resultaten är överraskande och om de bekräftas i fler studier handlar det om den vanligaste kända faktorn som orsakar ALS, säger professor Peter Andersen vid Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap vid Umeå universitet. Peter Andersen är en av de forskare som får stöd från Hjärnfonden.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Det är i en gen med beteckningen KIF5A som forskare i Umeå och i Ulm i Tyskland har hittat tydliga avvikelser, hos såväl patienter med så kallad sporadisk ALS som hos patienter med familjär ALS, det vill säga känd ALS i släkten.

Förändringarna är i form av mutationer i genens ”bakre” del. Alla människor har genen KIF5A på kromosompar 12 där den kodar för bildningen av ett protein som har till uppgift i friska nervceller att transportera ämnen mellan cellen och synapsen. Det är tidigare känt att tre mindre vanliga neurologiska sjukdomar beror på mutationer i denna gen KIF5A, men då i dess främre och mellersta del.

Upptäckten kan få betydelse för behandling av ALS

– Att olika sorters mutation i samma gen kan ge upphov till fyra olika sjukdomar kan få betydelse för behandling då läkemedel som utvecklas för att ersätta det protein som genen styr eventuellt också kan få effekt på fler sjukdomar, säger Peter Andersen.

Forskarna har identifierat två skilda typer av mutationer i KIF5A som var för sig är kopplade till ALS. Den ena är en så kallad skarvplats-mutation som innebär att en del av KIF5A proteinet kopplas bort. Det andra är en SNP, en positionsbestämd förändring i arvsmassan, med beteckningen SNP rs113247976. Den förändringen medför en förändring av aminosyra inne i KIF5A-proteinet men proteinet har i övrigt normal storlek.

Människans arvsmassa innehåller cirka 3,5 miljoner SNP, Singel nukleotid polymorfism, oftast har de inte samband med sjukdom. Därför är det desto mer överraskande att just denna kan kopplas till ALS. Flera av patienterna med SNP rs113247976 var också bärare av andra anlag som man sedan tidigare vet kan ge ALS, men hos vissa patienter hittade man ingen annan förändring än i just denna SNP.

Resultaten bygger på studier av 426 patienter med ALS med släktingar som också haft sjukdomen.

Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en nervsjukdom som leder till att de nervceller som styr kroppens muskler gradvis förtvinar. I Sverige insjuknar årligen cirka 400 personer per år i ALS, enligt en svensk studie från 2024. Hälften av patienterna avlider inom tre år från diagnos.

Källa: Pressmeddelande från Umeå universitet

Relaterat

Hjärnfonden kommenterar Socialstyrelsens strategi för sällsynta hälsotillstånd

Socialstyrelsen presenterade nyligen ett förslag om ny nationell strategi för sällsynta hälsotillstånd. Hjärnfonden ser positivt på att flera viktiga utmaningar lyfts och följer det fortsatta arbetet med implementering, finansiering och forskningens långsiktiga förutsättningar.

”Min förhoppning är många nya gåvor”

Petra Sedlinger, 59, var mitt i livet när hon drabbades av ALS. Här berättar hon om sjukdomen, sorgen och det akuta behovet av mer pengar till forskningen.
Peter Andersen, professor och överläkare vid Umeås universitet.

Närmar vi oss ALS-genombrottens tid?

De senaste åren har det skett stora framsteg i kampen mot sjukdomen ALS. Professor Peter Andersen kallar vissa av dem rent av för ”anmärkningsvärda”. Här berättar han mer om sitt livsviktiga arbete och om behovet av resurser.

Fembarnspappan Torsten fick ALS

Fembarnspappan Torsten Gabrielsson startade sin insamling till förmån för forskning kring ALS inför sin 41:a födelsedag i november 2024. Målet var att få in några tusen – men summan uppgick snart till över 1,5 miljoner kronor.

Forskare: ALS startar långt innan symptomen

Ny forskning visar att ALS börjar skada nervceller långt tidigare än man trott – redan innan några symtom märks. Upptäckten ger hopp om framtida behandlingar som kan sättas in i tid. Forskningen finansieras av Hjärnfonden.

Nya vägar till behandling av hjärnsjukdomar

Fabio Begnini forskar på proteinet TREK-1 för att utveckla nya behandlingar mot hjärnsjukdomar som depression, migrän och smärta. Med stöd från Hjärnfonden använder han innovativa metoder för att ta fram träffsäkra läkemedel.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta