Hjärnfonden
Ge en gåva
Provrör som ligger på ett fatt på is.

Joel Nordin vill målstyra läkemedel till hjärnan

Joel Nordin är en av Hjärnfondens stipendiater och forskar på Karolinska Institutet. Han letar efter nya sätt att transportera molekyler till hjärnan för att behandla sjukdomar som Alzheimers och Huntingtons sjukdom.

Namn: Joel Nordin
Hemort: Stockholm    
Universitet: Karolinska Institutet
Forskningsområde: Cell- och genterapi

Hej Joel! Berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka?
Vi arbetar med vesikler (membranförsedda bubblor eller blåsor) som utsöndras från kroppens alla celler. Vesiklerna transporterar både proteiner och olika RNA, mellan olika celler och är ett viktigt sätt för cellerna att kommunicera med varandra. Genom att  ändra vesiklernas innehåll så att de innehåller specifika proteiner och/eller RNA kan de användas för att behandla sjukdomar. Vesiklerna kan även passera blodhjärnbarriären och kan därför påverka sjukdomar i hjärnan.

För att se till att vesiklerna hamnar på rätt plats i kroppen  försöker vi även “målstyra” dem till specifika organ och då främst till hjärnan. På laboratoriet laddar vi protein/RNA  in i vesiklerna.  Inom mitt projekt ska jag försöka utveckla nya tekniker för att målstyra vesiklerna till hjärnan mer effektivt, än vad vi kan göra idag. Jag kommer att testa flera olika peptider och proteiner för att undersöka vilka som fungerar bäst.

Hur kommer dina forskningsresultat att hjälpa personer som är drabbade av CNS sjukdomar
Ett stort problem i behandlingen av CNS sjukdomar är blodhjärnbarriären som hindrar gifter, men även läkemedel att komma in i hjärnan. Eftersom våra vesikler kan passera blodhjärnbarriären, kommer vi att kunna behandla en rad olika CNS sjukdomar. Vi forskar alltså främst på ett transportmedel för läkemedel till hjärnan och om det lyckas kan vårt transportmedel (vesiklerna) laddas med molekyler mot ett flertal CNS sjukdomar, exempelvis Huntington och Alzheimers sjukdom.

Vilken är den största utmaningen inom ditt forskningsområde?
Det största hindret idag för våra vesikler är att det är svårt att få tekniken för målstyrningen tillräckligt effektiv. Många av vesiklerna tas fortfarande upp av andra organ och då främst i levern. Därför är mitt projekt viktigt för att ta fram nya målstyrningsmolekyler, som förhoppningsvis kommer öka upptaget i hjärnan och effektiviteten av våra vesikler.

Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning?
Jag har alltid varit väldigt nyfiken och började forska i en forskningsgrupp under mina läkarstudier. Jag fastnade snabbt och har sedan dess forskat inom området cell- och genterapi. Då många hjärnsjukdomar är väldigt komplexa är det otroligt svårt att hitta bra behandlingar, vilket gör det till ett mycket spännande område. Det finns också mycket kvar och göra och även små framsteg skulle hjälpa många patienter.

Vad är din drivkraft som forskare?
Nyfikenhet och att hitta nya metoder att hjälpa människor som lider av svåra sjukdomar.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Porträtt av Jessica Söderfjord med en julig bakgrund.

Alzheimerdiagnosen förändrade Jessicas liv – nu stöttar hon forskningen

Att inte våga lita på sig själv och sitt eget minne. Inte klara av att laga mat på egen hand och drömma mardrömmar om att gå vilse. Mycket i livet har förändrats sedan 56-åriga Jessica Söderfjord fick sin alzheimerdiagnos för två år sedan.
Läs mer
Porträtt av Bengt Winblad.

Hopp om att lösa två alzheimerutmaningar på samma gång

På senare tid har flera antikroppsterapier mot alzheimer godkänts i olika länder. Det är viktiga framsteg, men läkemedlen är inga mirakelkurer. Därför utvecklar professor Bengt Winblads forskargrupp ett nytt sätt att angripa sjukdomen. Här berättar han mer.
Läs mer

Därför dröjer läkemedelsbehandling vid Alzheimers sjukdom

Alzheimers sjukdom är en svår hjärnsjukdom som länge saknat bromsande behandling. Nu väcker de nya läkemedlen Leqembi och Kisunla stort hopp även om de ännu inte är tillgängliga på den svenska marknaden.
Läs mer

Stora utmaningar när allt fler drabbas av Alzheimers sjukdom

Svensk forskning kring Alzheimers sjukdom är världsledande när nya diagnosmetoder testas och nya behandlingar tas fram. Samtidigt insjuknar allt fler i den dödliga hjärnsjukdomen. För att klara framtidens utmaningar krävs ytterligare krafttag redan idag.
Läs mer

Forskarframgångar skapar hopp för framtida alzheimerpatienter

En ny diagnosmetod ska göra det enklare, billigare och mer tillförlitligt att upptäcka Alzheimers sjukdom – i ett betydligt tidigare skede än idag. – Jag kan tänka mig att det i framtiden kan bli möjligt att införa screening för Alzheimers sjukdom, men där är vi inte än, säger Michael Schöll, professor i molekylär medicin.
Läs mer
Porträtt av Janne Johansson som sitter i en trappa.

Ny molekyl kan göra nytta mot alzheimer och flera andra sjukdomar

I dagsläget finns ingen riktigt effektiv alzheimerbehandling. Därför utvecklar professor Jan Johanssons team ett nytt sätt att angripa sjukdomen. Här berättar han mer om deras arbete – och om en oväntad upptäckt som kan bidra till viktiga framsteg inom hjärnforskningen.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta