Ny upptäckt kan förklara alkoholism

Vi dricker i genomsnitt nio liter ren alkohol per invånare (15 år och äldre) i Sverige och cirka 80 procent av den vuxna befolkningen har druckit alkohol under de senaste 30 dagarna¹ . Enligt Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, var 300 000 svenskar alkoholberoende 2013.

– Jag är både läkare och forskare och i min forskningsgrupp vill vi identifiera mekanismer i hjärnan som kan användas som angreppspunkter för nya läkemedel mot beroendesjukdomar, säger Markus Heilig. Det är väldigt vanliga sjukdomar och behandlingsmöjligheterna är begränsade idag.

Alkoholberoende individer ändrar sitt beteende

När människor utvecklar ett beroende ändrar de i grunden sitt beteende. En av de viktigaste förändringarna är att den som är beroende väljer drogen framför andra hälsosamma alternativ som socialt umgänge eller att äta en god måltid. Vetskapen om drogens skadliga effekter spelar heller ingen roll utan individen fortsätter med det destruktiva beteendet.

För att förstå vad som gör att beteendet ändras har Markus Heiligs forskargrupp vidareutvecklat en metod där råttor lär sig att trycka fram en alkohollösning genom att trycka med tassen på en pedal. För att på ett bättre sätt fånga hur ett beroende får individen att välja alkoholen framför andra belöningar erbjöd forskarna råttorna ett alternativ till alkohol, nämligen sötat vatten.

– Det visade sig att en majoritet av råttorna valde en mer naturlig belöning i form av söt dryck när den möjligheten fanns. Men 15 procent fortsatte att välja alkohol. Det finns flera likheter mellan råttornas beteende och det vi ser hos människor med alkoholberoende. Till exempel så fortsatte de här råttorna att förse sig med alkohol även när det var förenat med ett visst obehag.  Vi håller nu på att ta reda på vad som händer i hjärnan hos de råttor som verkar vara mer sårbara och lättare utvecklar ett beroende, säger Markus Heilig.

Störningar i amygdala hos de som väljer alkohol

Hans forskarteam har redan hittat en möjlig förklaring. Den grupp råttor som valde alkohol i stället för den söta drycken har en störning i kommunikationen mellan nervcellerna i amygdala, den del av hjärnan som är viktig för känslor och motivation.

En viktig fråga är om samma förändringar finns hos  människor och för att besvara den frågan har forskarna undersökt hjärnvävnad från avlidna individer som varit alkoholberoende.

– Vi har sett precis samma molekylära förändringar i amygdala hos de personer som haft alkoholberoende som vi hittade hos de ”sårbara” försöksdjuren. Det gör att vi tror att vi kan använda den här djurmodellen för att leta efter nya mediciner mot alkoholberoende.

Nu går forskarna vidare och undersöker vad som händer när råttornas valsituation står mellan en social belöning och alkohol. Det, menar Markus Heilig, är mer likt de valsituationer som vi människor ställs inför.

Preliminära resultat visar att om råttorna får välja mellan att leka med en kompis eller att dricka alkohol så väljer även här en majoritet av djuren bort alkoholen. Men fortfarande finns en grupp sårbara individer som fortsätter att dricka alkohol.

Forskarna ska nu se om det är samma förändringar i amygdala som gör att de här djuren väljer alkohol i stället för lek.

– Vi vill också se om de mekanismer som vi upptäckt för alkoholberoende också gäller för andra beroendeframkallande medel som heroin eller det smärtstillande läkemedlet oxikodon, säger Markus Heilig.

1) Folkhälsomyndigheten