Hjärnfonden
Ge en gåva

Ny rapport: Bra för hjärnan att undvika alkohol

En ny rapport som Hjärnfonden står bakom, visar att minskad alkoholkonsumtion är en viktig påverkbar faktor för att främja hjärnhälsa. Forskning visar att alkohol påverkar hjärnan negativt och ökar risken för psykisk ohälsa, hjärnsjukdomar och hjärnskador genom hela livet.

Alkohol och hjärnan är en ny och unik forskningssammanställning gjord av en oberoende internationell grupp av forskare, på uppdrag av bland annat Hjärnfonden och IOGT-NTO.

Rapporten vänder sig till alla som vill veta mer om alkoholens effekter på hjärnan. Både dig som är nyfiken på alkoholens konsekvenser och vill kunna påverka dina egna alkoholvanor men också till samhällsaktörer med makt att påverka alkoholkonsumtionen i Sverige i stort.

Alkohol ökar risken för psykisk ohälsa

Att dricka alkohol ökar risken att drabbas av ångest, depression, beroende och suicid. Risken för att utveckla beroende är också större vid psykiatriska tillstånd som exempelvis depression och bipolär sjukdom. Nyare studier visar att psykisk ohälsa både kan orsakas av, och orsaka, alkoholproblem. Men det vanligaste är att hög alkoholkonsumtion orsakar psykisk ohälsa som exempelvis depression, vilket framkommer i rapporten. För den som lever med psykisk ohälsa och samtidigt konsumerar mycket alkohol, har en minskad alkoholkonsumtion haft en positiv effekt på hälsan.

Alkohol – en bidragande faktor vid självmord

Rapporten visar en stark koppling mellan alkohol och självmord. Globalt sett uppskattas omkring 15 procent av alla självmord vara orsakade av alkohol. En samlad analys av 33 studier som redovisas i rapporten visar också att risken för självmord är betydligt högre för alkoholkonsumenter jämfört med de som inte dricker.

Alkohol och hjärnan

Alkohol påverkar hjärnan negativt på flera sätt. Det försämrar hjärnans funktioner och ökar risken för skador och sjukdomar. Redan befintliga tillstånd kan triggas eller förvärras. Alkohol ökar dessutom risken för flera hjärnsjukdomar och skador, som exempelvis fetalt alkoholsyndrom, olycksfall, stroke och demens.

Det finns flera livsstilsfaktorer som är förknippade med hjärnans hälsa. Alkoholkonsumtion är en av de viktigaste. Att minska eller undvika alkohol är bra för hjärnhälsan. Det gäller från det enskilda dryckestillfället till intensiv eller regelbunden konsumtion över tid. För att nå dit krävs både ökad medvetenhet för både individ och alkoholpolitiska åtgärder.

Mer forskning krävs

Att öka människors förståelse om alkohol och hjärnhälsa är bra. Men mer forskning är också viktigt för att kunna bedöma hur stor påverkan alkohol har på hjärnhälsan som helhet. Speciellt vid låg till måttlig konsumtion. Forskning om behandling för personer med beroende och behandling vid samsjuklighet är också något som är betydande för att förbättra folkhälsan.

 

Ladda ner rapporten här

 

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Lars Olson, professor i neurologi på Karolinska Institutet

Hjärnforskningen är vårt enda hopp – men vi saknar resurser

Lars Olson har ägnat över 5O år åt hjärnforskning. Under åren har han bland annat hunnit bli professor i neurobiologi och medgrundare till Hjärnfonden. Tyvärr har han också blivit expert på resursbrist - ett ständigt problem för hjärnforskningen. Här berättar han om forskningsläget och varför ditt stöd är så viktigt.

Ny upptäckt kan förklara alkoholism

Alkoholberoende är ett stort folkhälsoproblem och det finns få effektiva behandlingsmetoder idag. Ungefär 15-20 procent av de som dricker alkohol blir beroende. Varför vissa personer är mer sårbara och lättare än andra utvecklar ett beroende är fokus för Markus Heilig, professor vid Linköpings universitet, som fått forskningsbidrag från Hjärnfonden 2018.

Niclas König letar efter nya sätt att behandla beroendesjukdomar

Hjärnans belöningssystem är centralt vid beroendeutveckling. När vi äter god mat, motionerar eller har sex, frisätter systemet dopamin; vi får en känsla av välmående. När vi konsumerar alkohol eller andra beroendeframkallande ämnen, frisätts mer dopamin än vid naturlig stimulering, belöningssystemet "kidnappas" av drogen. Niclas König, en av Hjärnfondens stipendiater, forskar på Uppsala universitet om vilka nervbanor som styr det motiverande beteendet.

Läkemedel mot typ-2 diabetes prövas mot alkoholberoende

Mellan 5000 och 7000 svenskar dör varje år på grund av sjukdomar och skador som har samband med alkohol. Det finns läkemedel mot alkoholberoende men de fungerar inte på alla som behöver behandling. Petra Suchankova Karlsson från Göteborgs universitet och en av Hjärnfondens stipendiater 2017, vill därför pröva om ett läkemedel som används mot typ-2 diabetes kan sänka alkoholintaget.

En gång rökare – alltid rökare?

Forskare vid Göteborgs universitet har visat att upprepad användning av nikotin leder till förändringar i hjärnans nervcellskretsar som kvarstår även flera månader efter att man slutat röka. Nu hoppas Louise Adermark och hennes kollegor att dessa upptäckter ska leda närmare en helt ny typ av behandling för att minska risken för återfall i nikotinmissbruk. Projektet stöds av Hjärnfondens forskningsanslag 2016.

Ny behandling mot alkoholberoende inom räckhåll

Pia Steensland, docent vid institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet, är beroendeforskaren som har fått anslag från Hjärnfonden. Hon har identifierat en substans, en så kallad dopaminstabilisator utvecklad av nobelpristagaren Arvid Carlsson, som ett nytt möjligt läkemedel för behandling av alkoholberoende.
shaped face
Swisha en gåva till 90 112 55 eller engagera dig på
ett annat sätt.
Stöd forskningenStöd ossEgen insamlingStarta