Henrik Zetterberg är professor i neurokemi och forskar – med stöd av Hjärnfonden – på nya metoder att tidigt upptäcka frontallobsdemens.

Han för demensforskningen framåt på flera sätt

Henrik Zetterberg är professor i neurokemi och forskar – med stöd av Hjärnfonden – på nya metoder att tidigt upptäcka frontallobsdemens. Han hoppas att det arbetet kan göra det enklare att få fram botemedel. Din gåva gör att kampen mot demens går snabbare!

Du har inriktat dig på så kallade biomarkörer, kan du berätta mer?
– För att upptäcka demens tidigt, innan det går att se på röntgenbilder, skulle vi behöva ta tester på hjärnvävnad. Och det säger sig självt att det inte går. Därför försöker vi hitta särskilda molekyler som är tecken på sjukdom. De molekylerna kallas biomarkörer och finns i olika kroppsvätskor, eftersom de läcker ut från sjuka hjärnceller.

Vad är fördelarna med att kunna göra en tidigare diagnos?
– I fallet med frontallobsdemens så påverkar sjukdomen ofta ork och lust. Dessutom drabbas ofta ganska unga människor. Många får därför en psykiatrisk diagnos, som depression. Det leder till onödiga behandlingar och utdragen ovisshet. Men den stora fördelen är att det kan skynda på utvecklingen av effektiva läkemedel.

Hur kan biomarkörerna bana väg för ett botemedel?
– Vi tror att de kan göra läkemedelstesterna både snabbare och billigare.Först säkerställer biomarkörerna att man tar in patienter med ”rätt” diagnos. Sedan kan förändrade halter av dessa molekyler hos patienterna påvisa att behandlingen fungerar.

Varför är just denna hjärnforskning viktig?
– Det handlar om en elak sjukdom som förstör livet för många, jag har sett hela familjer bryta samman. Och idag kan vi inte göra ett dugg för patienterna. Det behövs ett genombrott. Vi ser nu väldigt spännande resultat från vår forskning, det ger mig hopp. Samtidigt behövs det ständigt mer resurser, därför är stödet från Hjärnfonden så viktigt.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Publicerad: 2018-09-19

Relaterat

Kvinna som läser en bok.

Att läsa böcker och gå på teater kan minska risken för Alzheimers sjukdom

Att hålla igång hjärnan med kulturella aktiviteter och att vara fysiskt aktiv i medelåldern kan minska risken att drabbas av demens senare i livet. Det visar en studie från forskare vid AgeCap, Centrum för åldrande och hälsa, vid Göteborgs universitet. Studien är ledd av professor Ingmar Skoog som får forskningsstöd från Hjärnfonden.

Läs mer
Hjärnforskningen hjälper många som är drabbade av hjärnans sjukdomar

Julgåvan som värmer i många år

Har du, precis som många andra, fått se ohälsa i hjärnan på nära håll? Sällan blir det så tydligt som i juletider och för dem som lever i skuggan av hjärnans sjukdomar kan det vara en påfrestande tid. Mer än var tredje svensk kommer någon gång i livet att få en hjärnsjukdom som Alzheimer, depression eller stroke. Ge en julgåva som värmer i många år och gör skillnad för både sjukdomsdrabbade och deras anhöriga. Se vår film om några av de vars liv drastiskt ändrats av en sjukdom i hjärnan.

Läs mer

Alzheimers sjukdom – vad händer i hjärnan?

Varje år insjuknar 20 000–25 000 svenskar i någon form av demenssjukdom och runtom i världen beräknas runt 50 miljoner människor vara drabbade. Alzheimer är den vanligaste demenssjukdomen och 60–70 procent av alla med demens har Alzheimers sjukdom, alltså ungefär 100 000 personer i Sverige idag. Ingen vet exakt vad sjukdomen orsakas av men vi vet att hjärnans nervceller dör och att den drabbade får kognitiva problem, som t.ex. problem med minnet, inlärningen, tänkande, sociala interaktioner och också ofta ångest och oro. Symtom som blir allt värre ju längre sjukdomen framskrider.

Läs mer

Om minnet

Både arv och miljö har betydelse för hur bra minne vi har. Fysisk aktivitet är viktigt och att ha en bra kondition under vuxenlivet ökar chansen för att minnet och hjärnan ska åldras på ett bra sätt. Även stimulans och utmaningar har en positiv effekt på minnesfunktionerna, men det handlar inte bara om att lösa veckans korsord utan att också utmana hjärnan och lösa nya uppgifter och ta in nya kunskaper. Sociala aktiviteter som umgänge med andra kan också vara en stimulans för hjärnan.

Läs mer

Att göra en minnesutredning

Var la jag husnycklarna? Vad är min inloggning till Mobilt BankID och vad gjorde jag i påskas? Det är frustrerande när minnet inte fungerar som det ska. Samtidigt är det svårt att avgöra vad som är ”normalt dåligt minne” och vad som kan bero på en sjukdom. För att ta reda på vad minnesproblemen beror på kan primärvården göra en minnesutredning.

Läs mer

Forskarnas 10 enkla sätt att förebygga demens

En tredjedel av alla demenssjukdomar skulle kunna förebyggas genom att göra små förändringar i hur vi lever. Men börja gärna i tid. Att kunna eliminera några av de viktigaste riskfaktorerna för att drabbas av till exempel Alzheimers sjukdom är enkelt och effektivt för människor i alla åldrar.

Läs mer