Hjärnfonden
Ge en gåva

Henrik Zetterberg är professor i neurokemi och forskar – med stöd av Hjärnfonden – på nya metoder att tidigt upptäcka frontallobsdemens.

Han för demensforskningen framåt på flera sätt

Henrik Zetterberg är professor i neurokemi och forskar – med stöd av Hjärnfonden – på nya metoder att tidigt upptäcka frontallobsdemens. Han hoppas att det arbetet kan göra det enklare att få fram botemedel. Din gåva gör att kampen mot demens går snabbare!

Du har inriktat dig på så kallade biomarkörer, kan du berätta mer?
– För att upptäcka demens tidigt, innan det går att se på röntgenbilder, skulle vi behöva ta tester på hjärnvävnad. Och det säger sig självt att det inte går. Därför försöker vi hitta särskilda molekyler som är tecken på sjukdom. De molekylerna kallas biomarkörer och finns i olika kroppsvätskor, eftersom de läcker ut från sjuka hjärnceller.

Vad är fördelarna med att kunna göra en tidigare diagnos?
– I fallet med frontallobsdemens så påverkar sjukdomen ofta ork och lust. Dessutom drabbas ofta ganska unga människor. Många får därför en psykiatrisk diagnos, som depression. Det leder till onödiga behandlingar och utdragen ovisshet. Men den stora fördelen är att det kan skynda på utvecklingen av effektiva läkemedel.

Hur kan biomarkörerna bana väg för ett botemedel?
– Vi tror att de kan göra läkemedelstesterna både snabbare och billigare.Först säkerställer biomarkörerna att man tar in patienter med ”rätt” diagnos. Sedan kan förändrade halter av dessa molekyler hos patienterna påvisa att behandlingen fungerar.

Varför är just denna hjärnforskning viktig?
– Det handlar om en elak sjukdom som förstör livet för många, jag har sett hela familjer bryta samman. Och idag kan vi inte göra ett dugg för patienterna. Det behövs ett genombrott. Vi ser nu väldigt spännande resultat från vår forskning, det ger mig hopp. Samtidigt behövs det ständigt mer resurser, därför är stödet från Hjärnfonden så viktigt.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Markus Fahlström, forskare vi Uppsala universitet.

Blodflödet i hjärnan efter skador och sjukdomar

Hjärnfondens stipendiat Markus Fahlström strävar efter att förstå hur hjärnan kompenserar och försöker återställa sin funktion vid sjukdomar som framförallt påverkar blodflödet i hjärnan. Han utvecklar en matematisk modell för att studera cerebrovaskulär reserv, en parameter som reflekterar hjärnans förmåga att anpassa sitt blodflöde.
Ett porträtt på hjärnforskaren Oskar Hansson

Blodprov kan avslöja Alzheimer

Ett enkelt blodprov kan avslöja om en patient lider av Alzheimers sjukdom eller inte. I vissa fall är det till och med exaktare än de tidigare diagnosmetoderna. Det visar en ny studie finansierad av Hjärnfonden. Metoden kommer förhoppningsvis att börja användas i Sverige innan årets slut.
Ett porträtt av Cecilia Mörman

Kemin bakom Alzheimer

Cecilia Mörman, en av Hjärnfondens stipendiater 2024, utvecklar nya behandlingsmetoder för Alzheimers sjukdom. Därför undersöker hon de kemiska processer som ligger bakom att sjukdomen utvecklas. “Få saker är så skrämmande som att förlora minnet”.
Ett kollage med en en äldre man och en blå himmel mot rosa bakgrund.

Låg kunskap om Alzheimer hos svenskarna

Över hälften av svenskarna vet inte var de ska vända sig vid tidiga tecken på Alzheimers sjukdom. Hjärnfonden betonar behovet av en nationell informationskampanj för att öka medvetenheten.

Det behövs mer kunskap om olika demensformer

Ungefär 10–15 procent av alla demensfall utgörs av lewybody sjukdom. Det är en obotlig sjukdom som har likheter med både Alzheimer och Parkinson. Här berättar Anna Lundin om sin pappas kamp mot lewybody sjukdom.
Per Nilsson, alzheimerforskare i labbet på Karolinska Institutet.

Nya framsteg inom Alzheimerforskningen

Autofagi är cellernas egen städpatrull. Ny forskning visar att när hjärnan städar sämre ansamlas skadliga molekyler och risken för Alzheimers sjukdom ökar.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta