Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Lästid: 2 minuter

Han för demensforskningen framåt på flera sätt

Henrik Zetterberg är professor i neurokemi och forskar – med stöd av Hjärnfonden – på nya metoder att tidigt upptäcka frontallobsdemens. Han hoppas att det arbetet kan göra det enklare att få fram botemedel. Din gåva gör att kampen mot demens går snabbare!

Porträtt av Henrik Zetterberg.

Henrik Zetterberg är professor i neurokemi och forskar – med stöd av Hjärnfonden – på nya metoder att tidigt upptäcka frontallobsdemens.

Du har inriktat dig på så kallade biomarkörer, kan du berätta mer?

– För att upptäcka demens tidigt, innan det går att se på röntgenbilder, skulle vi behöva ta tester på hjärnvävnad. Och det säger sig självt att det inte går. Därför försöker vi hitta särskilda molekyler som är tecken på sjukdom. De molekylerna kallas biomarkörer och finns i olika kroppsvätskor, eftersom de läcker ut från sjuka hjärnceller.

Vad är fördelarna med att kunna göra en tidigare diagnos?

– I fallet med frontallobsdemens så påverkar sjukdomen ofta ork och lust. Dessutom drabbas ofta ganska unga människor. Många får därför en psykiatrisk diagnos, som depression. Det leder till onödiga behandlingar och utdragen ovisshet. Men den stora fördelen är att det kan skynda på utvecklingen av effektiva läkemedel.

Hur kan biomarkörerna bana väg för ett botemedel?

– Vi tror att de kan göra läkemedelstesterna både snabbare och billigare.Först säkerställer biomarkörerna att man tar in patienter med ”rätt” diagnos. Sedan kan förändrade halter av dessa molekyler hos patienterna påvisa att behandlingen fungerar.

Varför är just denna hjärnforskning viktig?

– Det handlar om en elak sjukdom som förstör livet för många, jag har sett hela familjer bryta samman. Och idag kan vi inte göra ett dugg för patienterna. Det behövs ett genombrott. Vi ser nu väldigt spännande resultat från vår forskning, det ger mig hopp. Samtidigt behövs det ständigt mer resurser, därför är stödet från Hjärnfonden så viktigt.

Läs mer om demens
Porträtt av Ragnhild Ahlgren.

Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Ragnhild Ahlgren är vetenskapsjournalist och doktor i medicinsk vetenskap.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Porträtt av Agneta Nordberg.

Hjärnavbildning med stor potential för arbetet mot alzheimer

De senaste åren har hjärnforskningen bidragit till en ökad förståelse för mekanismerna bakom Alzheimers sjukdom. Det stärker professor Agneta Nordbergs tro på att sjukdomen går att stoppa. Här berättar hon mer och förklarar varför mer stöd behövs.
Läs mer
Porträtt av Jacob Vogel.

Ett blodprov, fem hjärnsjukdomar

Många av de sjukdomar där nervceller bryts ner och dör, som alzheimer, börjar långt innan de ger symtom. Dessutom kan de överlappa varandra. Så hur ska patienter få rätt behandling, i rätt tid? Hjärnforskaren Jacob Vogel berättar hur hans team vill bidra till en lösning – och om varför du behövs.
Läs mer
Porträtt av Sebastian Palmqvist.

Jätteanslag till Hjärnfondenforskare

Under flera år har Hjärnfondens givare stöttat Sebastian Palmqvists forskning om enklare och säkrare diagnostik av Alzheimers sjukdom. Nu får han och hans internationella forskargrupp 190 miljoner kronor från USA för att utveckla ett nytt blodprov.
Läs mer
Porträtt av Maria Eriksdotter.

Blodförtunnande läkemedel kan bromsa alzheimer

Moderna blodförtunnande läkemedel används för att förebygga stroke vid förmaksflimmer. Nu visar forskning att behandlingen också kan hänga samman med en långsammare kognitiv försämring hos personer med Alzheimers sjukdom. Studien har fått stöd av Hjärnfonden.
Läs mer
Henrietta Nielsen i labbet.

Kan levern avslöja varför vissa får alzheimer?

Varför ökar genvarianten APOE4 risken för Alzheimers sjukdom? Ny forskning från Stockholms universitet pekar på en oväntad pusselbit: levern. Forskningen, som stöds av Hjärnfonden, kan på sikt öppna för nya sätt att förebygga sjukdomen.
Läs mer
Porträtt av Qi Dai.

Ett helt nytt spår för alzheimerforskningen?

I vissa fall orsakas Alzheimers sjukdom av genetiska förändringar. Hjärnforskaren Qi Dai tror att sådana mutationer kan åtgärdas via genterapi. Här berättar hon mer om sitt arbete och behovet av stöd.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta