Janes mamma Barbro levde för andra människor. Allt det förändrades med Alzheimers sjukdom.

”Min stora dröm är att Alzheimers sjukdom ska tillhöra det förgångna”

Barbro var en mycket social person, som levde sin dröm och jobbade hårt som barnmorska på fältet i Uganda och Tanzania. Strax efter pensionen fick hon diagnosen Alzheimers sjukdom. Hennes dotter Jane berättar om en tillvaro som aldrig mer blev sig lik. Och varför ditt stöd behövs i jakten på Alzheimergåtan!

Stockholm i oktober 2018

Det jag tyckte var svårast med sjukdomen var att lära sig älska en helt ny person. Min starka och modiga mamma, som aldrig hade talat nedsättande om folk, satt nu som en rädd mus i ett hörn – och kunde ibland utan förvarning säga väldigt sårande saker.

Jag visste att det var sjukdomen som talade. Ändå var det svårt att acceptera att en älskad person, som ju var där fysiskt, hade blivit helt förändrad. Den här sjukdomen är hemsk, både för den drabbade och de anhöriga.

Alzheimers sjukdom är dessutom nyckfull. Strax före sin bortgång, sex år efter diagnosen, fick mamma plötsligt en klar stund.

– Jag ska dö va? – Ja, mamma.

– Jag är jättesjuk? – Ja, mamma.

– Hur ska det gå för dig och pappa? – Vi kommer att sakna dig jättemycket, men vi kommer att klara oss.

Efter den korta pratstunden kramade vi om varandra och mamma föll tillbaka in i Alzheimer- dimman. Men jag hade fått ett möte med min mamma. Bara ett par veckor senare somnade hon in.

Mamma hade fått sin diagnos tidigt, det gav oss möjligheten att förbereda oss och prata ihop oss med henne om framtiden. I övrigt går det ju inte att göra någonting mot Alzheimers sjukdom, annat än att finnas där och leva i nuet. Det är just därför jag ber om ditt stöd till hjärnforskningen.

Min stora dröm är att vi snart kan se tillbaka på Alzheimers sjukdom som den där hemska sjuk- domen vi en gång inte kunde bota. Bara hjärnforskningen kan göra drömmen verklig – därför behövs din gåva redan idag.

Jane Mainwaring, Alzheimerdrabbade Barbros dotter

Relaterat

Positiva resultat för antikropp mot Alzheimers sjukdom

Den antikropp, lecanemab, mot Alzheimers sjukdom som utvecklats i bolaget Bioarctic har visat på positiva effekter i en global fas-3 studie. Det är ett forskningsgenombrott som ger hopp för Alzheimerdrabbade och deras närstående.

Idag finns det upp till 140 000 demenssjuka i Sverige – ungefär 2 av 3 har Alzheimers sjukdom.

Demenssjukdom i siffror

Världshälsoorganisationen klassar demenssjukdomar som ett av världens största hälsoproblem. Det är enkelt att förstå, som du kan se är det många som lider – och samhällskostnaderna är enorma. I takt med att vi blir allt äldre kommer antalet sjuka dessutom att öka kraftigt. Klarar vi det? I stället för att vänta och se behöver vi satsa på mer hjärnforskning redan idag. Därför är din gåva så viktig.

Stefan Ståhl är professor och proprefekt vid institutionen för proteinvetenskap, KTH

”Att stoppa Alzheimer är bara första steget för att förhindra en demenskris”

I Sverige beräknas hela 100 000 människor lida av Alzheimers sjukdom. Varför satsar då inte staten mer på hjärnforskningen? Professor Stefan Ståhls forskargrupp har visat resultat som har gett eko världen över – ändå är finansiering en utmaning. Nu hoppas han på ditt stöd.

Lars Lannfelt, seniorprofessor i Geriatrik vid Uppsala universitet

Lars Lannfelt belönas för banbrytande insatser inom molekylär geriatrik

Svenska Läkaresällskapet har beslutat att tilldela Lars Lannfelt Bengt Winblads pris 2022 för framstående insatser inom molekylär geriatrik som lett till en ökad förståelse för patogenesen vid Alzheimers sjukdom.

Forskare arbetar med cellodling på labbet.

Alzheimerforskning på frammarsch

Martin Ingelsson, professor vid Uppsala universitet, utvecklar med stöd av Hjärnfonden nya tekniker för att behandla ärftliga former av Alzheimers och Parkinsons sjukdom.

Anna Hemli, generalsekreterare, Hjärnfonden

Din gåva gör skillnad!

Stort tack för att du är med oss i kampen för de människor som lever med sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar i hjärnan. Glädjande nog är det allt fler som, i likhet med dig, ser att hjärnforskningen behöver bättre resurser. Tack vare det kunde vi i fjol dela ut mer än 125 miljoner kronor till svensk hjärnforskning. Det ska du känna dig stolt över!