Hjärnfonden
Ge en gåva

Janes mamma Barbro levde för andra människor. Allt det förändrades med Alzheimers sjukdom.

”Min stora dröm är att Alzheimers sjukdom ska tillhöra det förgångna”

Barbro var en mycket social person, som levde sin dröm och jobbade hårt som barnmorska på fältet i Uganda och Tanzania. Strax efter pensionen fick hon diagnosen Alzheimers sjukdom. Hennes dotter Jane berättar om en tillvaro som aldrig mer blev sig lik. Och varför ditt stöd behövs i jakten på Alzheimergåtan!

Stockholm i oktober 2018

Det jag tyckte var svårast med sjukdomen var att lära sig älska en helt ny person. Min starka och modiga mamma, som aldrig hade talat nedsättande om folk, satt nu som en rädd mus i ett hörn – och kunde ibland utan förvarning säga väldigt sårande saker.

Jag visste att det var sjukdomen som talade. Ändå var det svårt att acceptera att en älskad person, som ju var där fysiskt, hade blivit helt förändrad. Den här sjukdomen är hemsk, både för den drabbade och de anhöriga.

Alzheimers sjukdom är dessutom nyckfull. Strax före sin bortgång, sex år efter diagnosen, fick mamma plötsligt en klar stund.

– Jag ska dö va? – Ja, mamma.

– Jag är jättesjuk? – Ja, mamma.

– Hur ska det gå för dig och pappa? – Vi kommer att sakna dig jättemycket, men vi kommer att klara oss.

Efter den korta pratstunden kramade vi om varandra och mamma föll tillbaka in i Alzheimer- dimman. Men jag hade fått ett möte med min mamma. Bara ett par veckor senare somnade hon in.

Mamma hade fått sin diagnos tidigt, det gav oss möjligheten att förbereda oss och prata ihop oss med henne om framtiden. I övrigt går det ju inte att göra någonting mot Alzheimers sjukdom, annat än att finnas där och leva i nuet. Det är just därför jag ber om ditt stöd till hjärnforskningen.

Min stora dröm är att vi snart kan se tillbaka på Alzheimers sjukdom som den där hemska sjuk- domen vi en gång inte kunde bota. Bara hjärnforskningen kan göra drömmen verklig – därför behövs din gåva redan idag.

Jane Mainwaring, Alzheimerdrabbade Barbros dotter

Relaterat

Porträtt på Kaj Blennow

Nyfödda har höga nivåer av alzheimermarkör

Ett protein som används för att upptäcka Alzheimers sjukdom visar sig vara naturligt förhöjt hos nyfödda barn. Det kan förändra hur vi förstår hjärnans utveckling – och ge nya ledtrådar till framtida behandlingar.

Snabbspåret till alzheimerdiagnos

På Karolinska Universitetssjukhuset i Solna finns en unik plats där ny forskning snabbt blir till konkret vård. Här möter patienter med tidiga symtom på demenssjukdom ett team som arbetar med snabbspår för minnesutredning, livsstilsförändringar och vetenskap i världsklass.

Nya vägar till behandling av hjärnsjukdomar

Fabio Begnini forskar på proteinet TREK-1 för att utveckla nya behandlingar mot hjärnsjukdomar som depression, migrän och smärta. Med stöd från Hjärnfonden använder han innovativa metoder för att ta fram träffsäkra läkemedel.

Han forskar på ny behandling mot Alzheimer

Pontus Plavén Sigray vid Karolinska Institutet ska, med stöd från Hjärnfonden, studera om läkemedlet rapamycin kan bromsa Alzheimergenom att aktivera hjärnans reningssystem och minska skadliga proteinansamlingar.
Professor Lars Lannfelt i sitt laboratorium, vars forskning ligger till grund för alzheimerläkemedlet Leqembi (lecanemab), nyligen godkänt av EU. Upptäck mer om hur monoklonala antikroppar kan bromsa Alzheimers sjukdom.

EU godkänner alzheimerläkemedel

EU- kommissionen godkänner alzheimerläkemedlet Leqembi (lecanemab).

70 miljoner till alzheimerforskning – nu presenteras resultaten

Sex forskare valdes ut efter noggrann granskning. Nu presenteras resultaten från den unika 70-miljonersgåvan till alzheimerforskning vid ett symposium vid Karolinska Institutet.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta