Janes mamma Barbro levde för andra människor. Allt det förändrades med Alzheimers sjukdom.

”Min stora dröm är att Alzheimers sjukdom ska tillhöra det förgångna”

Barbro var en mycket social person, som levde sin dröm och jobbade hårt som barnmorska på fältet i Uganda och Tanzania. Strax efter pensionen fick hon diagnosen Alzheimers sjukdom. Hennes dotter Jane berättar om en tillvaro som aldrig mer blev sig lik. Och varför ditt stöd behövs i jakten på Alzheimergåtan!

Stockholm i oktober 2018

Det jag tyckte var svårast med sjukdomen var att lära sig älska en helt ny person. Min starka och modiga mamma, som aldrig hade talat nedsättande om folk, satt nu som en rädd mus i ett hörn – och kunde ibland utan förvarning säga väldigt sårande saker.

Jag visste att det var sjukdomen som talade. Ändå var det svårt att acceptera att en älskad person, som ju var där fysiskt, hade blivit helt förändrad. Den här sjukdomen är hemsk, både för den drabbade och de anhöriga.

Alzheimers sjukdom är dessutom nyckfull. Strax före sin bortgång, sex år efter diagnosen, fick mamma plötsligt en klar stund.

– Jag ska dö va? – Ja, mamma.

– Jag är jättesjuk? – Ja, mamma.

– Hur ska det gå för dig och pappa? – Vi kommer att sakna dig jättemycket, men vi kommer att klara oss.

Efter den korta pratstunden kramade vi om varandra och mamma föll tillbaka in i Alzheimer- dimman. Men jag hade fått ett möte med min mamma. Bara ett par veckor senare somnade hon in.

Mamma hade fått sin diagnos tidigt, det gav oss möjligheten att förbereda oss och prata ihop oss med henne om framtiden. I övrigt går det ju inte att göra någonting mot Alzheimers sjukdom, annat än att finnas där och leva i nuet. Det är just därför jag ber om ditt stöd till hjärnforskningen.

Min stora dröm är att vi snart kan se tillbaka på Alzheimers sjukdom som den där hemska sjuk- domen vi en gång inte kunde bota. Bara hjärnforskningen kan göra drömmen verklig – därför behövs din gåva redan idag.

Jane Mainwaring, Alzheimerdrabbade Barbros dotter

Relaterat

Per Nilsson, alzheimerforskare i labbet på Karolinska Institutet.

Nya framsteg inom Alzheimerforskningen

Autofagi är cellernas egen städpatrull. Ny forskning visar att när hjärnan städar sämre ansamlas skadliga molekyler och risken för Alzheimers sjukdom ökar.

Nico Dantuma, professor i molekylär cellbiologi vid Karolinska Institutet forskar om hur stimulering av nervcellernas eget försvarssystem skulle kunna stoppa neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimer.

Alzheimerforskning med stor potential

Professor Nico Dantuma vill ta reda på om det går att stimulera nervcellernas eget försvarssystem – för att stoppa flera olika neurodegenerativa sjukdomar. Ett genombrott skulle kunna rädda många liv.

Alzheimerdrabbade Ulla med sitt första barnbarn. Han föddes på Internationella Alzheimerdagen den 21 september – samma år som Ulla fick sin diagnos.

”Alzheimers sjukdom innebär en enda lång sorg”

Ulla var bara 57 år när hon fick diagnosen Alzheimers sjukdom. Här berättar dottern Annelie om hur hårt hela familjen har drabbats.

Närbild på forskaren Kaj Blennow i ett labb

Svensk upptäckt bakom ny Alzheimerbehandling

En svensk upptäckt ligger till grund för en ny banbrytande medicin mot Alzheimer. I kombination med nya metoder för tidig diagnos kan sjukdomen bromsas innan personen utvecklar demens.

En kvinna och en man som tittar varandra i ögonen.

När maken fick Alzheimer startade Helena en egen stödförening

När Christer insjuknade i en demenssjukdom märkte hans fru Helena att anhörigstödet inte såg likadant ut i alla delar av landet. Hon tog då saken i egna händer – och startade en stödförening.

Familjen ordnade en överraskningsfest för Benny när han fyllde 60.

Ovissheten var det värsta när Benny drabbades av Alzheimers sjukdom

Att behöva leva i ovisshet kan vara värre än att veta att man fått en allvarlig sjukdom. När Benny Carlsson fick svårigheter med minnet fick han veta att han skulle få vänta i ett år på en demensutredning.