Anders Wimo, adjungerad professor i geriatrisk allmänmedicin med hälsoekonomisk inriktning vid Karolinska Institutet.

Utan botemedel mot demens har samhället gigantiska utmaningar

Anders Wimo har forskat på demenssjukdomar sedan 80-talet, parallellt med arbetet som allmänläkare. Hans forskning har fokuserat på de olika demensformernas utbredning, kostnader och riskfaktorer.

Varför ökar antalet demenssjuka så kraftigt?

– Antalet drabbade kommer enligt vår prognos att öka med nästan 80% på drygt 30 år. Anledningen är att befolkningen både ökar och blir äldre och att man kan leva allt längre med demens.

Vilka är de största utmaningarna för demensvården?

– Att få folk att vilja jobba inom äldreomsorg och demensvård, men också hur vi ska organisera hela ”demensinfrastrukturen”. Att kostnaderna inte ska skena är beroende av hur vårdstrukturen
förändras. De två stora kostnadsdrivarna för demensvård i Sverige är särskilt boende och den informella vården, alltså anhörigas frivilliga insatser. Bara hjärnforskningen kan definitivt lösa detta.

Vad tror du om framtiden?

– Vi behöver helt klart bättre förutsättningar för grundforskning. Visst finns det tecken på att det kan hända något på läkemedelssidan, men det är ändå långt kvar. Det som det annars talas mycket om nu är prevention. Just nu pågår flera internationella studier för att se hur livsstil påverkar risken för demens. Det är väldigt spännande.

Publicerad: 2018-10-18

Relaterat

Positiva resultat för antikropp mot Alzheimers sjukdom

Den antikropp, lecanemab, mot Alzheimers sjukdom som utvecklats i bolaget Bioarctic har visat på positiva effekter i en global fas-3 studie. Det är ett forskningsgenombrott som ger hopp för Alzheimerdrabbade och deras närstående.

Läs mer
Idag finns det upp till 140 000 demenssjuka i Sverige – ungefär 2 av 3 har Alzheimers sjukdom.

Demenssjukdom i siffror

Världshälsoorganisationen klassar demenssjukdomar som ett av världens största hälsoproblem. Det är enkelt att förstå, som du kan se är det många som lider – och samhällskostnaderna är enorma. I takt med att vi blir allt äldre kommer antalet sjuka dessutom att öka kraftigt. Klarar vi det? I stället för att vänta och se behöver vi satsa på mer hjärnforskning redan idag. Därför är din gåva så viktig.

Läs mer
Stefan Ståhl är professor och proprefekt vid institutionen för proteinvetenskap, KTH

”Att stoppa Alzheimer är bara första steget för att förhindra en demenskris”

I Sverige beräknas hela 100 000 människor lida av Alzheimers sjukdom. Varför satsar då inte staten mer på hjärnforskningen? Professor Stefan Ståhls forskargrupp har visat resultat som har gett eko världen över – ändå är finansiering en utmaning. Nu hoppas han på ditt stöd.

Läs mer
Lars Lannfelt, seniorprofessor i Geriatrik vid Uppsala universitet

Lars Lannfelt belönas för banbrytande insatser inom molekylär geriatrik

Svenska Läkaresällskapet har beslutat att tilldela Lars Lannfelt Bengt Winblads pris 2022 för framstående insatser inom molekylär geriatrik som lett till en ökad förståelse för patogenesen vid Alzheimers sjukdom.

Läs mer
Forskare arbetar med cellodling på labbet.

Alzheimerforskning på frammarsch

Martin Ingelsson, professor vid Uppsala universitet, utvecklar med stöd av Hjärnfonden nya tekniker för att behandla ärftliga former av Alzheimers och Parkinsons sjukdom.

Läs mer
Anna Hemli, generalsekreterare, Hjärnfonden

Din gåva gör skillnad!

Stort tack för att du är med oss i kampen för de människor som lever med sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar i hjärnan. Glädjande nog är det allt fler som, i likhet med dig, ser att hjärnforskningen behöver bättre resurser. Tack vare det kunde vi i fjol dela ut mer än 125 miljoner kronor till svensk hjärnforskning. Det ska du känna dig stolt över!

Läs mer