Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Emelie Bäckelin

Vetenskaplig redaktör och skribent

Lästid: 1 minut

Utan botemedel mot demens har samhället gigantiska utmaningar

Anders Wimo har forskat på demenssjukdomar sedan 80-talet, parallellt med arbetet som allmänläkare. Hans forskning har fokuserat på de olika demensformernas utbredning, kostnader och riskfaktorer.

Porträtt av Anders Wimo.

Anders Wimo, adjungerad professor i geriatrisk allmänmedicin med hälsoekonomisk inriktning vid Karolinska Institutet.

Varför ökar antalet demenssjuka så kraftigt?

– Antalet drabbade kommer enligt vår prognos att öka med nästan 80% på drygt 30 år. Anledningen är att befolkningen både ökar och blir äldre och att man kan leva allt längre med demens.

Vilka är de största utmaningarna för demensvården?

– Att få folk att vilja jobba inom äldreomsorg och demensvård, men också hur vi ska organisera hela ”demensinfrastrukturen”. Att kostnaderna inte ska skena är beroende av hur vårdstrukturen
förändras. De två stora kostnadsdrivarna för demensvård i Sverige är särskilt boende och den informella vården, alltså anhörigas frivilliga insatser. Bara hjärnforskningen kan definitivt lösa detta.

Vad tror du om framtiden?

– Vi behöver helt klart bättre förutsättningar för grundforskning. Visst finns det tecken på att det kan hända något på läkemedelssidan, men det är ändå långt kvar. Det som det annars talas mycket om nu är prevention. Just nu pågår flera internationella studier för att se hur livsstil påverkar risken för demens. Det är väldigt spännande.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Porträtt av Emelie Bäckelin.

Emelie Bäckelin

Vetenskaplig redaktör och skribent

Emelie Bäckelin är vetenskapsjournalist och har en Masterexamen i Molekylärbiologi med fördjupning i medicinsk biologi samt en examen som Leg. Biomedicinsk analytiker.

Relaterat

Porträtt av professor Kaj Blennow.

Nya mål för läkemedel mot Alzheimers sjukdom

Forskning vid Göteborgs universitet har identifierat mycket tidiga förändringar i proteinet tau vid Alzheimers sjukdom. Det kan vara ett mål för nya läkemedel mot sjukdomen.
Läs mer
Kollage med stoppskylt, spruta och läkemedelsförpackning mot gul bakgrund.

Varför får inte patienter i Sverige nya läkemedel mot alzheimer och ALS?

Nya läkemedel och framsteg i forskningen väcker hopp för svåra hjärnsjukdomar. Samtidigt har patienter i Sverige i dag begränsad tillgång till dem – vissa reser utomlands för att få tillgång till behandling.
Läs mer
Porträtt av Jacob Vogel.

Ett blodprov – fem hjärnsjukdomar

Ett enklare sätt att ställa diagnos vid hjärnsjukdomar kan vara inom räckhåll. En ny AI-modell visar att flera sjukdomar kan identifieras samtidigt i blod. Forskningen har fått stöd av Hjärnfonden.
Läs mer
Fernando Gonzalez Ortiz i labbet.

Höga nivåer av alzheimerprotein hos nyfödda förbryllar

Proteinet tau används i dag som en viktig markör för Alzheimers sjukdom. Höga nivåer kopplas till skador i hjärnan och minnesförlust. Samtidigt visar ny forskning att samma protein finns i ännu högre nivåer hos helt friska nyfödda.
Läs mer
Porträtt av Cecilia Lundberg.

”Numera tror jag att allt är möjligt”

Här berättar professor Cecilia Lundberg, ordförande i vår Vetenskapliga nämnd, om två av de senaste Nobelprisen. Båda utgör spännande exempel på hur stor skillnad forskningen kan göra.
Läs mer
Porträtt av Jessica Söderfjord med en julig bakgrund.

Alzheimerdiagnosen förändrade Jessicas liv – nu stöttar hon forskningen

Att inte våga lita på sig själv och sitt eget minne. Inte klara av att laga mat på egen hand och drömma mardrömmar om att gå vilse. Mycket i livet har förändrats sedan 56-åriga Jessica Söderfjord fick sin alzheimerdiagnos för två år sedan.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta