Hjärnfonden
Ge en gåva
Lars Olson, professor i neurobiologi på Karolinska Institutet

Flera Nobelpris 2018 har stor betydelse för Hjärnforskningen menar Lars Olson, professsor i neurobiologi på Karolinska Institutet.

Tre Nobelpris intressanta för hjärnforskningen

Laserverktyg, snabbare evolution och ny tumörbehandling – tre Nobelpris som är speciellt intressanta för hjärnforskningen. Här förklarar professor Lars Olson varför.

Fysik – olika slags fantastiska laserverktyg

– Dessa forskare har utvecklat olika former av fantastiska laserverktyg. Bland annat laserpincetten, en slags stråle som kan hålla i en enda molekyl eller cell i taget. Men också smalare och starkare lasrar som det går att operera med. Det finns oändligt många användningsområden, både kliniskt och forskningsmässigt.

Kemi – som evolutionen fast snabbare

– Pristagarna har använt sig av samma princip som evolutionen, fast mycket snabbare. De har, enkelt sagt, provat att ändra på olika gener och se om de nya proteiner som cellerna bildar är bättre eller sämre. Metoden har använts till allt från att ta fram enzymer som bryter ner ved till att ta fram antikroppar som motverkar autoimmuna sjukdomar. Just antikroppar är en av de mest lovande behandlingsformerna för till exempel Alzheimer och Parkinson.

Fysiologi eller medicin – ny behandling av hjärntumörer 

– Det är hur häftigt som helst, forskarna har lyckats ta bort en sorts broms i kroppen. Det gör att immunförsvaret kan angripa cancerceller, vilket har haft närmast miraku­lösa effekter på vissa sorters cancer. Ur hjärnans synvinkel är det en väldigt viktig upp­täckt, eftersom tumörer i hjärnan ofta är svåra att komma åt med andra behandlingar.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Stamcellstransplantation som behandling för Parkinsons sjukdom. Malin Parmar i Lund leder den revolutionerande studien.

Lyckad stamcellsbehandling vid Parkinsons

För drygt ett år sedan opererade forskare för första gången in sju miljoner labbodlade hjärnceller i en patient med Parkinsons sjukdom. Behandlingen lyckades och patienten har återfått flera av kroppens funktioner.
En bild på en äldre man som sitter ensam med sin telefon vid ett köksbord.

Internationella Parkinsondagen den 11 april

Den 11 april är Internationella Parkinson-dagen, en dag för att uppmärksamma en sjukdom som drabbar omkring 20 000 personer i Sverige.
Ett kollage där en forskare håller en liten hjärna under en lampa.

Fyra fakta om Parkinsons sjukdom

Parkinsons sjukdom innebär enorma utmaningar. I dag går det varken att bota eller att bromsa Parkinson. Dessutom tar det ofta lång tid att få rätt diagnos – och därmed rätt vård. Det är problem som bara hjärnforskningen kan lösa.
Ett porträtt på hjärnforskaren Oskar Hansson

Blodprov kan avslöja Alzheimer

Ett enkelt blodprov kan avslöja om en patient lider av Alzheimers sjukdom eller inte. I vissa fall är det till och med exaktare än de tidigare diagnosmetoderna. Det visar en ny studie finansierad av Hjärnfonden. Metoden kommer förhoppningsvis att börja användas i Sverige innan årets slut.
Ett porträtt på hjärnforskaren Mattias Andréasson.

Parkinsonforskning med hjälp av nervtrådar i huden

Parkinsons sjukdom och atypisk parkinsonism, en grupp neurodegenerativa sjukdomar som liknar Parkinson, kan ofta påminna mycket om varandra. Men sjukdomarna kräver olika behandling och omhändertagande varför det är viktigt att kunna skilja dessa sjukdomar åt. Just det vill Mattias Andréasson, Hjärnfondens stipendiat, göra genom att studera hudens nervtrådar.
Ett porträtt av Cecilia Mörman

Kemin bakom Alzheimer

Cecilia Mörman, en av Hjärnfondens stipendiater 2024, utvecklar nya behandlingsmetoder för Alzheimers sjukdom. Därför undersöker hon de kemiska processer som ligger bakom att sjukdomen utvecklas. “Få saker är så skrämmande som att förlora minnet”.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta