Hjärnfonden
Ge en gåva
Lars Olson, professor i neurobiologi på Karolinska Institutet

Flera Nobelpris 2018 har stor betydelse för Hjärnforskningen menar Lars Olson, professsor i neurobiologi på Karolinska Institutet.

Tre Nobelpris intressanta för hjärnforskningen

Laserverktyg, snabbare evolution och ny tumörbehandling – tre Nobelpris som är speciellt intressanta för hjärnforskningen. Här förklarar professor Lars Olson varför.

Fysik – olika slags fantastiska laserverktyg

– Dessa forskare har utvecklat olika former av fantastiska laserverktyg. Bland annat laserpincetten, en slags stråle som kan hålla i en enda molekyl eller cell i taget. Men också smalare och starkare lasrar som det går att operera med. Det finns oändligt många användningsområden, både kliniskt och forskningsmässigt.

Kemi – som evolutionen fast snabbare

– Pristagarna har använt sig av samma princip som evolutionen, fast mycket snabbare. De har, enkelt sagt, provat att ändra på olika gener och se om de nya proteiner som cellerna bildar är bättre eller sämre. Metoden har använts till allt från att ta fram enzymer som bryter ner ved till att ta fram antikroppar som motverkar autoimmuna sjukdomar. Just antikroppar är en av de mest lovande behandlingsformerna för till exempel Alzheimer och Parkinson.

Fysiologi eller medicin – ny behandling av hjärntumörer 

– Det är hur häftigt som helst, forskarna har lyckats ta bort en sorts broms i kroppen. Det gör att immunförsvaret kan angripa cancerceller, vilket har haft närmast miraku­lösa effekter på vissa sorters cancer. Ur hjärnans synvinkel är det en väldigt viktig upp­täckt, eftersom tumörer i hjärnan ofta är svåra att komma åt med andra behandlingar.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Porträtt på Kaj Blennow

Nyfödda har höga nivåer av alzheimermarkör

Ett protein som används för att upptäcka Alzheimers sjukdom visar sig vara naturligt förhöjt hos nyfödda barn. Det kan förändra hur vi förstår hjärnans utveckling – och ge nya ledtrådar till framtida behandlingar.

Med AI och superdatorer i jakten på framtidens hjärnläkemedel

Hur designar man ett läkemedel innan det finns? Forskaren Jens Carlsson vid Uppsala universitet har fått Hjärnfondens forskningsbidrag för sin banbrytande studie av receptorn TAAR1 – ett nytt och hett spår i kampen mot Parkinsons sjukdom och schizofreni.

Snabbspåret till alzheimerdiagnos

På Karolinska Universitetssjukhuset i Solna finns en unik plats där ny forskning snabbt blir till konkret vård. Här möter patienter med tidiga symtom på demenssjukdom ett team som arbetar med snabbspår för minnesutredning, livsstilsförändringar och vetenskap i världsklass.

Nya vägar till behandling av hjärnsjukdomar

Fabio Begnini forskar på proteinet TREK-1 för att utveckla nya behandlingar mot hjärnsjukdomar som depression, migrän och smärta. Med stöd från Hjärnfonden använder han innovativa metoder för att ta fram träffsäkra läkemedel.

Han forskar på ny behandling mot Alzheimer

Pontus Plavén Sigray vid Karolinska Institutet ska, med stöd från Hjärnfonden, studera om läkemedlet rapamycin kan bromsa Alzheimergenom att aktivera hjärnans reningssystem och minska skadliga proteinansamlingar.
Professor Lars Lannfelt i sitt laboratorium, vars forskning ligger till grund för alzheimerläkemedlet Leqembi (lecanemab), nyligen godkänt av EU. Upptäck mer om hur monoklonala antikroppar kan bromsa Alzheimers sjukdom.

EU godkänner alzheimerläkemedel

EU- kommissionen godkänner alzheimerläkemedlet Leqembi (lecanemab).
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta