Claes Månssons berättar om livet efter stroken.n. Det var mitt i en pjäs på Dramaten som Claes Månsson kände att känseln försvann i fingrarna. Nästa morgon var han förlamad i hela vänstra sidan.

”Jag visste att livet inte blir detsamma efter en stroke”

Tänk dig att stå på Dramatens scen, inför publik, och känna hur hela handen plötsligt domnar bort. Så var det för Claes Månsson när han fick sin första blodpropp i hjärnan. Läs om hans upplevelser – och varför din gåva till hjärnforskningen är så viktig.

Det var mitt i en pjäs på Dramaten som jag kände att känseln försvann i fingrarna. Jag lyckades hålla masken och efter en stund gick det över. I pausen konstaterade jag att ”det där var konstigt”, men sedan var det inget mer med det. Jag slutförde föreställningen och åkte hem för att ha middag med goda vänner.

När jag vaknade morgonen därpå var jag förlamad i hela vänstra sidan. Jag fick förstås panik och blev genomsvettig. Jag slogs av att både min mormor och moster hade drabbats av stroke – och tänkte att det var min tur nu. Jag reagerade märkligt nog med att göra upp rationella planer för framtiden. Hur ska jag försörja mig när jag inte kan arbeta som skådespelare längre? Efter kanske tio minuter släppte tack och lov förlamningen.

Oklart var blodproppen hade bildats 

Det var en otrolig lättnad och så snart jag hade hämtat mig åkte jag till sjukhuset. Där kunde de konstatera att jag hade haft en så kallad TIA. Det är som en stroke, fast blodproppen lossnar innan den hinner orsaka permanenta skador i hjärnan. Problemet i mitt fall var att läkarna inte kunde se var i kroppen blodproppen hade bildats. I och med att orsaken kunde ha varit en blödning så vågade de inte sätta in blodförtunnande läkemedel.

Det ledde till att jag fick en TIA till. Och en till – och ytterligare en. Efter ett tag hade jag i princip en attack om dagen. Det hände till exempel att jag blev tvungen att sätta mig ner i en butik och bara stirra i en kvart. Det var väldigt otäckt. Under tiden gick jag igenom en massa undersökningar på sjukhuset för att lokalisera källan till alla dessa proppar. Till slut hittade läkarna ett litet kärl uppe i huvudet där det var två millimeters förkalkning.

Känslomässiga spår 

I förträngningen skapades en virvel i blodet som gjorde att det ungefär en gång om dagen koagulerade till en propp. När läkarna hittade förklaringen och såg att det inte var en blödning kunde jag få blodförtunnande medicin. Då upphörde propparna att komma och jag kunde börja återgå till ett normalt liv igen. Men det var inte helt enkelt, framförallt led jag av extrem trötthet i över ett år.

Självklart satte den här tiden även sina spår känslomässigt, inte minst för mina anhöriga. Min fru var länge hela tiden på sin vakt. Idag är jag framförallt glad och tacksam över att det finns så bra läkemedel, annars skulle jag nog inte ha skrivit detta idag. Min läkare säger att strokeforskningen har gjort stora framsteg, men att dagens behandlingsformer inte passar för alla som drabbas. Därför hoppas jag på nya upptäckter – och att du vill ge en gåva till hjärnforskningen.

Claes Månsson
Skådespelare

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Läs mer om stroke här

 

Relaterat

Vahid, som fick stroke som 22-åring, står framför en port

Han drabbades av stroke som 22-åring

Vad som började som kraftig huvudvärk under ett träningspass visade sig vara en hjärnblödning. Och starten på en lång resa tillbaka för 22-åriga Vahid.

Beatrice Karlsson

”Jag hade hellre förlorat en arm istället för en del av hjärnan”

Beatrice Karlsson hade precis träffat sin sambo och var väldigt  aktiv – med jobb, ridning, gym och kompisar. Allt detta förändrades  när hon drabbades av stroke, bara 24 år gammal.

Strokeforskare Cesare Patrone

Han angriper stroke från en ny vinkel

I Sverige är stroke både en av de vanligaste dödsorsakerna och en av de vanligaste orsakerna till funktionsnedsättningar. Därför undersöker hjärnforskaren Cesare Patrone en helt ny metod för att behandla sjukdomen. Här berättar han mer och ber om ditt stöd.

Professor Marcela Pekna

”Det satsas för lite på strokeforskning i Sverige”

Varje år drabbas ungefär 25 000 svenskar av stroke. De som överlever behöver ofta genomgå en lång och krävande rehabilitering. Trots det är det få som blir fullt återställda. Nu vill professor Marcela Pekna få fram ett läkemedel som kan förbättra återhämtningen. Här berättar hon mer och ber om ditt stöd.

Ett kollage med en kvinna som ligger på en kudde och gammal dator mot beige bakgrund

Våra tio mest lästa artiklar 2022

2022 var året då forskningen om Alzheimers sjukdom tog ett stort kliv framåt, vi fick upp ögonen för hur ohälsosam stress påverkar oss och ALS blev en diagnos som vi pratade mycket om. Det är tydligt att hjärnan aldrig slutar fascinera oss. Här har vi listat våra tio mest lästa artiklar under 2022.

Åsa Westlund drabbades av en stroke när hon paddlade kanor.

”Vi måste göra mer för dem som lider efter en stroke”

Stroke orsakas oftast av en blodpropp, men 15 procent av fallen beror på hjärnblödning. Ett sådant fall var Åsa Westlund, som oväntat insjuknade vid 53 års ålder. Läs hennes berättelse och se vad hon önskar sig av hjärnforskningen.