Hjärnfonden
Ge en gåva
Nya strokebehandlingar behövs

I Sverige insjuknar varje år cirka 25 000–30 000 personer i stroke.

”Stroke kommer att fortsätta finnas, därför behövs bättre behandlingar”

Erik Lundström arbetar med stroke både som överläkare och hjärnforskare. Han ser patienternas svåra lidande och forskar samtidigt på ett sätt att minska det. Om det går vägen kan ett läkemedel komma ut på marknaden betydligt snabbare än vanligt. Läs om viktig strokeforskning – som visar varför din gåva behövs.

Tack vare hjärnforskning överlever fler ett stroke

Trots att jag har arbetat med stroke i många år slås jag fortfarande av hur chockartat sjukdomen slår till. Ena dagen är du frisk, morgonen efter vaknar du svårt sjuk. Det går inte heller att värja sig från det stora och utdragna lidandet som jag ser att sjukdomen för med sig. Också för de anhöriga.

Tack och lov har vi, tack vare hjärnforskningen, blivit bättre på att ta hand om strokepatienter i det akuta skedet. Fler överlever och färre får svåra men. Tyvärr har det inte hänt lika mycket med behandlingen i det efterföljande skedet, då patienten ska försöka återerövra sitt liv. Det är därför jag nu ber om ditt stöd.

Medicin mot depression testas mot stroke

Erik Lundström, överläkare och docent i neurologi, forskar om stroke.
Erik Lundström, överläkare och docent i neurologi, forskar om stroke.

För snart tio år sedan kom nämligen en liten, men spännande studie. Den pekade på att ett antidepressivt läkemedel som hette fluoxetin kunde förbättra hjärnans återhämtning efter en stroke. Det här fångade genast mitt intresse, eftersom det var ett helt nytt sätt att behandla sjukdomen. Dessutom var läkemedlet mycket välbeprövat, vilket skulle kunna skynda på processen att få behandlingen godkänd.

Vi tog därför initiativet till att göra en mycket större studie på fluoxetinets effekter efter en stroke. Den kommer faktiskt att bli den största i sitt slag i Sverige. I och med att vi samarbetar med liknande studier i andra länder så kommer vi därför att få mycket bra data.

Strokeforskningen behöver resurser

Om ungefär ett år presenterar jag och mitt team resultatet. Drömmen är att vi hittar ett läkemedel som påtagligt förbättrar människors liv efter en stroke. Och att vi snart kan börja använda det inom vården, till en låg kostnad. Det skulle ge oss ett viktigt komplement till de mer traditionella sätten att behandla dem som har drabbats av stroke, till exempel att tunna ut blodet och sänka blodfetterna.

Oavsett hur det går så är det tydligt att strokeforskningen behöver ett nytt genombrott. Alltför många liv slås i spillror – varje dag. Problemet är att den här typen av kvalificerad hjärnforskning är mycket dyr. Därför ber jag dig om en gåva redan idag!

Erik Lundström
Överläkare och docent i neurologi

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Emma var 15 när hon drabbades av en stroke

Sommarlovet mellan åttan och nian var fullt av fotboll, skratt och vänner. Men under en match föll Emma plötsligt ihop – och vaknade inte förrän två dygn senare. Det som först verkade vara en hjärnskakning visade sig vara en stroke.

Odlade nervceller kan hjälpa mot strokeskador

De flesta som överlever en stroke får bestående besvär. Faktum är att stroke är den vanligaste orsaken till neurologiska funktionsnedsättningar hos vuxna. Därför utvecklar professor Zaal Kokaia en ny metod för att förbättra hjärnans återhämtning.

Samma idé kan lösa två olika strokeproblem

Idag finns inte många behandlingsalternativ när stroken är ett faktum. Docent Anja Meissners forskargrupp arbetar med helt nya sätt att både förebygga stroke och förbättra återhämtningen.

“Mammas hjärna är skadad”

När Beatrice Andersson var 24 år fick hon en kraftig stroke. Hjärnfonden intervjuade henne för två år sedan – då hade hon fortfarande stora utmaningar. Här berättar hon om läget idag.

Det finns för få sätt att hjälpa personer efter en stroke

I dag lever över 140 000 svenskar med funktionsnedsättningar till följd av stroke. Här berättar Arne Lindgren, professor och överläkare, om sin forskargrupps arbete med att hitta möjliga vägar för att förbättra återhämtningen.
Malin Parmar, professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds universitet

Går det att reparera en hjärna med Parkinson?

I samband med Internationella Parkinsondagen berättar professor Malin Parmar om sitt arbete med stamcellsbehandlingar mot Parkinson. Det kan även få betydelse i kampen mot bland annat Alzheimer, stroke och ALS.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta