Hjärnfonden
Ge en gåva
Vilma fick en stroke när hon var sju år.

Vilma fick en stroke när hon var 7 år. Idag, två år senare är hon för det mesta pigg och glad. Efter en långsam upptrappning i skolan går hon nu full tid., berättar hennes pappa Erik Mellegård.

Vilma – stroke hos barn

I april 2017 fick Vilma, då sju år, en stroke. Vilmas pappa Erik Mellegård berättar hur Vilma mår idag, två år efter stroken

”Hon är för det mesta pigg och glad och efter en långsam upptrappning i skolan går hon nu full tid minus musik. Hon har nedsatt funktion i höger sida, med en hel del spasticitet, framför allt i arm, handled och fingrar. Det hindrar henne inte från att ta del av sådant som hon tyckte var roligt innan.

Hon är med oss i fjällen och åker skidor på vintern, simmar i en para-simgrupp samt spenderar en massa tid i ishallen med konståkning. Fantastiskt bra träning för att förbättra hennes balans, koordination och styrka. Hon har fortsatta problem med uthållighet, koncentration och impulskontroll, som blir än mer märkbara om hon blir för uttröttad (när energireserverna har tagit slut efter t.ex. en tuff dag i skolan).”

Stroke hos barn är ovanligt, och mer forskning behövs. Därför har familjen startat en insamling till forskning om stroke.

 

Heja Vilma och alla andra som kämpar för att komma tillbaka till ett vanligt liv efter sjukdom!

Relaterat

Odlade nervceller kan hjälpa mot strokeskador

De flesta som överlever en stroke får bestående besvär. Faktum är att stroke är den vanligaste orsaken till neurologiska funktionsnedsättningar hos vuxna. Därför utvecklar professor Zaal Kokaia en ny metod för att förbättra hjärnans återhämtning.

Samma idé kan lösa två olika strokeproblem

Idag finns inte många behandlingsalternativ när stroken är ett faktum. Docent Anja Meissners forskargrupp arbetar med helt nya sätt att både förebygga stroke och förbättra återhämtningen.

“Mammas hjärna är skadad”

När Beatrice Andersson var 24 år fick hon en kraftig stroke. Hjärnfonden intervjuade henne för två år sedan – då hade hon fortfarande stora utmaningar. Här berättar hon om läget idag.

Det finns för få sätt att hjälpa personer efter en stroke

I dag lever över 140 000 svenskar med funktionsnedsättningar till följd av stroke. Här berättar Arne Lindgren, professor och överläkare, om sin forskargrupps arbete med att hitta möjliga vägar för att förbättra återhämtningen.
Malin Parmar, professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds universitet

Går det att reparera en hjärna med Parkinson?

I samband med Internationella Parkinsondagen berättar professor Malin Parmar om sitt arbete med stamcellsbehandlingar mot Parkinson. Det kan även få betydelse i kampen mot bland annat Alzheimer, stroke och ALS.
En komposition i kollageform med en kvinnlig hjärnforskare vid en vintage-dator, där en förstoring av ett ansikte i svartvitt framträder i bakgrunden genom ett fönster. En kontrast mellan människa, teknologi och hjärnforskning.

Olika risker med olika hormonläkemedel

En ny studie, den största i världen på hormonbehandlingar vid klimakteriebesvär, har analyserat riskerna för blodpropp, stroke och hjärtinfarkt. Studien publiceras i BMJ och är finansierad av Hjärnfonden.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta