Anhöriga spelar stor roll för den som drabbats av en stroke Vilken behandling du får om du fått en stroke beror på om du fått en blödning eller en propp. Anhöriga spelar en stror roll, både i det akuta skedet men också vid den viktiga rehabiliteringen.

Så här behandlas stroke

När du har symtom på en stroke är det viktigt att du undersöks på sjukhus omedelbart. På sjukhuset undersöker läkarna om du fått en hjärnblödning eller en propp, lokaliserar var skadan sitter och vilka funktioner som påverkats.

På sjukhuset gör läkarna flera undersökningar. Din sjukdomshistoria kartläggs och du eller en närstående får svara på frågor. Läkaren gör en kroppsundersökning och tar blodprov.  Ett EKG görs för att utreda om rubbningar i hjärtrytmen eller en hjärtinfarkt kan ligga bakom stroken.  Datortomografi av hjärnan visar om det är en propp eller blödning. Ibland gör man kärlröntgen och ultraljudsundersökning av halskärlen för att upptäcka eventuella förträngningar.

Den akuta behandlingen av stroke innebär att upprätthålla livsfunktionerna, det vill säga andning och blodcirkulation.

Läkaren undersöker också vilka funktioner som påverkats.

Vilken behandling i övrigt du får avgörs om det är en blödning eller en propp.

Om du fått en blodpropp

Den vanligaste orsaken till stroke, ca 85 procent av fallen, beror på att en blodpropp täpper till ett av blodkärlen i hjärnan.

En blodpropp kan behandlas med trombolys, ett blodproppslösande läkemedel som löser upp blodproppen i hjärnan. Det är mycket viktigt att komma till sjukhus snabbt eftersom det är en behandling som endast kan ges fyra till fem timmar efter insjuknandet. Du får den blodproppslösande medicinen direkt i blodet med ett dropp.

Behandling med propplösande medicin kan öka risken för att få en hjärnblödning och har du tidigare haft en hjärnblödning kan risken vara för stor för att få den behandlingen.

En annan behandling är trombektomi där blodproppen avlägsnas genom att man för in en slang i pulsådern via ljumsken och genom denna når blodproppen i hjärnan och där avlägsnar den.

Trombektomi utförs endast av speciellt utbildade läkare vid Sveriges universitetssjukhus.

I vissa fall kan det vara aktuellt med operation, till exempel att man opererar bort en förträngning i ett kärl som orsakat blodproppen.

Om du fått en hjärnblödning

En blödning på hjärnans yta kallas subaraknoidalblödning och beror ofta på att ett pulsåderbråck (aneurysm) på hjärnans kärlträd brister. Pulsåderbråck är en onormal utbuktning av en artär som beror på att kärlväggen är försvagad och utvidgad.

Läkaren kan genom en särskild metod gå in i pulsåderbråcket och förhindra en ny blödning genom att det brustna kärlet täpps till, antingen genom operation, då det kläms åt med en klämma (clips), eller utan operation, då kärlet lagas via en kateter genom så kallad coiling. Vissa pulsåderbråck behöver inte åtgärdas utan läker spontant.

Behandling för att minska risken för ny stroke

Det finns flera läkemedel som du kan få för att förebygga en ny stroke.  Det kan vara läkemedel som sänker blodtrycket, minskar mängden blodfetter eller blodförtunnande medel.

Rehabiliteringen är ofta den viktigaste delen av behandlingen för att träna upp de funktioner som skadats. Den som har haft en stroke måste i många fall lära sig nya sätt att göra saker på. Närstående spelar ofta en viktig roll både vid den akuta behandlingen men också under rehabiliteringen.

Källor: Vårdguiden 1177, Stroke; A Harvard Medical Health report, Socialstyrelsens nationella riktlinjer för Vård av stroke

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Vahid, som fick stroke som 22-åring, står framför en port

Han drabbades av stroke som 22-åring

Vad som började som kraftig huvudvärk under ett träningspass visade sig vara en hjärnblödning. Och starten på en lång resa tillbaka för 22-åriga Vahid.

Beatrice Karlsson

”Jag hade hellre förlorat en arm istället för en del av hjärnan”

Beatrice Karlsson hade precis träffat sin sambo och var väldigt  aktiv – med jobb, ridning, gym och kompisar. Allt detta förändrades  när hon drabbades av stroke, bara 24 år gammal.

Strokeforskare Cesare Patrone

Han angriper stroke från en ny vinkel

I Sverige är stroke både en av de vanligaste dödsorsakerna och en av de vanligaste orsakerna till funktionsnedsättningar. Därför undersöker hjärnforskaren Cesare Patrone en helt ny metod för att behandla sjukdomen. Här berättar han mer och ber om ditt stöd.

Professor Marcela Pekna

”Det satsas för lite på strokeforskning i Sverige”

Varje år drabbas ungefär 25 000 svenskar av stroke. De som överlever behöver ofta genomgå en lång och krävande rehabilitering. Trots det är det få som blir fullt återställda. Nu vill professor Marcela Pekna få fram ett läkemedel som kan förbättra återhämtningen. Här berättar hon mer och ber om ditt stöd.

Ett kollage med en kvinna som ligger på en kudde och gammal dator mot beige bakgrund

Våra tio mest lästa artiklar 2022

2022 var året då forskningen om Alzheimers sjukdom tog ett stort kliv framåt, vi fick upp ögonen för hur ohälsosam stress påverkar oss och ALS blev en diagnos som vi pratade mycket om. Det är tydligt att hjärnan aldrig slutar fascinera oss. Här har vi listat våra tio mest lästa artiklar under 2022.

Åsa Westlund drabbades av en stroke när hon paddlade kanor.

”Vi måste göra mer för dem som lider efter en stroke”

Stroke orsakas oftast av en blodpropp, men 15 procent av fallen beror på hjärnblödning. Ett sådant fall var Åsa Westlund, som oväntat insjuknade vid 53 års ålder. Läs hennes berättelse och se vad hon önskar sig av hjärnforskningen.