Anhöriga spelar stor roll för den som drabbats av en stroke Vilken behandling du får om du fått en stroke beror på om du fått en blödning eller en propp. Anhöriga spelar en stror roll, både i det akuta skedet men också vid den viktiga rehabiliteringen.

Så här behandlas stroke

När du har symtom på en stroke är det viktigt att du undersöks på sjukhus omedelbart. På sjukhuset undersöker läkarna om du fått en hjärnblödning eller en propp, lokaliserar var skadan sitter och vilka funktioner som påverkats.

På sjukhuset gör läkarna flera undersökningar. Din sjukdomshistoria kartläggs och du eller en närstående får svara på frågor. Läkaren gör en kroppsundersökning och tar blodprov.  Ett EKG görs för att utreda om rubbningar i hjärtrytmen eller en hjärtinfarkt kan ligga bakom stroken.  Datortomografi av hjärnan visar om det är en propp eller blödning. Ibland gör man kärlröntgen och ultraljudsundersökning av halskärlen för att upptäcka eventuella förträngningar.

Den akuta behandlingen av stroke innebär att upprätthålla livsfunktionerna, det vill säga andning och blodcirkulation.

Läkaren undersöker också vilka funktioner som påverkats.

Vilken behandling i övrigt du får avgörs om det är en blödning eller en propp.

Om du fått en blodpropp

Den vanligaste orsaken till stroke, ca 85 procent av fallen, beror på att en blodpropp täpper till ett av blodkärlen i hjärnan.

En blodpropp kan behandlas med trombolys, ett blodproppslösande läkemedel som löser upp blodproppen i hjärnan. Det är mycket viktigt att komma till sjukhus snabbt eftersom det är en behandling som endast kan ges fyra till fem timmar efter insjuknandet. Du får den blodproppslösande medicinen direkt i blodet med ett dropp.

Behandling med propplösande medicin kan öka risken för att få en hjärnblödning och har du tidigare haft en hjärnblödning kan risken vara för stor för att få den behandlingen.

En annan behandling är trombektomi där blodproppen avlägsnas genom att man för in en slang i pulsådern via ljumsken och genom denna når blodproppen i hjärnan och där avlägsnar den.

Trombektomi utförs endast av speciellt utbildade läkare vid Sveriges universitetssjukhus.

I vissa fall kan det vara aktuellt med operation, till exempel att man opererar bort en förträngning i ett kärl som orsakat blodproppen.

Om du fått en hjärnblödning

En blödning på hjärnans yta kallas subaraknoidalblödning och beror ofta på att ett pulsåderbråck (aneurysm) på hjärnans kärlträd brister. Pulsåderbråck är en onormal utbuktning av en artär som beror på att kärlväggen är försvagad och utvidgad.

Läkaren kan genom en särskild metod gå in i pulsåderbråcket och förhindra en ny blödning genom att det brustna kärlet täpps till, antingen genom operation, då det kläms åt med en klämma (clips), eller utan operation, då kärlet lagas via en kateter genom så kallad coiling. Vissa pulsåderbråck behöver inte åtgärdas utan läker spontant.

Behandling för att minska risken för ny stroke

Det finns flera läkemedel som du kan få för att förebygga en ny stroke.  Det kan vara läkemedel som sänker blodtrycket, minskar mängden blodfetter eller blodförtunnande medel.

Rehabiliteringen är ofta den viktigaste delen av behandlingen för att träna upp de funktioner som skadats. Den som har haft en stroke måste i många fall lära sig nya sätt att göra saker på. Närstående spelar ofta en viktig roll både vid den akuta behandlingen men också under rehabiliteringen.

Källor: Vårdguiden 1177, Stroke; A Harvard Medical Health report, Socialstyrelsens nationella riktlinjer för Vård av stroke

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Åsa Westlund drabbades av en stroke när hon paddlade kanor.

”Vi måste göra mer för dem som lider efter en stroke”

Stroke orsakas oftast av en blodpropp, men 15 procent av fallen beror på hjärnblödning. Ett sådant fall var Åsa Westlund, som oväntat insjuknade vid 53 års ålder. Läs hennes berättelse och se vad hon önskar sig av hjärnforskningen.

Martin-Hummel-Gradén med sin dotter

När dottern föddes låg Martin förlamad efter en stroke

Stroke är den enskilt vanligaste orsaken till funktionsnedsättningar. En som har drabbats väldigt hårt är Martin Hummel-Gradén. Här berättar hans sambo Carin Hesselroth om deras krossade familjedröm – och ber om ditt stöd till hjärnforskningen.

Maja Berg var bara 21 år när hon fick en stroke.

Vem som helst kan drabbas av stroke

Risken för stroke ökar med stigande ålder. Men vi måste komma ihåg att var 25:e fall utgörs av personer under 50 år – om vi glömmer det kan livsviktig vård fördröjas. Det är Maja Berg ett bra exempel på. Läs hennes berättelse om att drabbas av stroke vid 21 års ålder.

Saema Ansar, forskargruppsledare och docent inom neurovaskulär forskning vid Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet

Avancerad strokeforskning kan ge vården en bättre verktygslåda

Varje år drabbas ungefär 25 000 svenskar av stroke – nästan var fjärde dör och många fler får  svåra men. Hjärnforskaren Saema Ansars forskargrupp arbetar nu parallellt med två lovande behandlingsmetoder. Här berättar hon mer och ber om ditt fortsatta stöd.

Anhöriga spelar stor roll för den som drabbats av en stroke

Hjärnforskningen måste få rätt förutsättningar

Professor Katharina Stibrant Sunnerhagen har arbetat med stroke som både läkare och forskare i över 30 år. Förutom att hon leder en stor forskargrupp är hon också WHO:s expert på strokerehabilitering. När hon säger att hjärnforskningen behöver bättre resurser finns det alltså skäl att lyssna.

Milos Pekny är professor i klinisk neurovetenskap vid Göteborgs universitet.

Han tar kampen mot stroke till nya frontlinjer

Professor Milos Pekny säger att strokeforskningen har varit för fokuserad på nervceller. Nu kartlägger hans forskargrupp en annan sorts celler i hjärnan, astrocyter. De har då visat sig spela stor roll vid en stroke, både i det akuta skedet och vid återhämtningen. Dessa kunskaper kan på sikt leda till helt nya behandlingsformer.