Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Kategori: Stroke

Lästid: 2 minuter

Så här behandlas stroke

När du har symtom på en stroke är det viktigt att du undersöks på sjukhus omedelbart. På sjukhuset undersöker läkarna om du fått en hjärnblödning eller en propp, lokaliserar var skadan sitter och vilka funktioner som påverkats.

Ett äldre par som kramar om varandra.

Vilken behandling du får om du fått en stroke beror på om du fått en blödning eller en propp. Anhöriga spelar en stror roll, både i det akuta skedet men också vid den viktiga rehabiliteringen.

På sjukhuset gör läkarna flera undersökningar. Din sjukdomshistoria kartläggs och du eller en närstående får svara på frågor. Läkaren gör en kroppsundersökning och tar blodprov. Ett EKG görs för att utreda om rubbningar i hjärtrytmen eller en hjärtinfarkt kan ligga bakom stroken. Datortomografi av hjärnan visar om det är en propp eller blödning. Ibland gör man kärlröntgen och ultraljudsundersökning av halskärlen för att upptäcka eventuella förträngningar.

Den akuta behandlingen av stroke innebär att upprätthålla livsfunktionerna, det vill säga andning och blodcirkulation.

Läkaren undersöker också vilka funktioner som påverkats.

Vilken behandling i övrigt du får avgörs om det är en blödning eller en propp.

Om du fått en blodpropp

Den vanligaste orsaken till stroke, ca 85 procent av fallen, beror på att en blodpropp täpper till ett av blodkärlen i hjärnan.

En blodpropp kan behandlas med trombolys, ett blodproppslösande läkemedel som löser upp blodproppen i hjärnan. Det är mycket viktigt att komma till sjukhus snabbt eftersom det är en behandling som endast kan ges fyra till fem timmar efter insjuknandet. Du får den blodproppslösande medicinen direkt i blodet med ett dropp.

Behandling med propplösande medicin kan öka risken för att få en hjärnblödning och har du tidigare haft en hjärnblödning kan risken vara för stor för att få den behandlingen.

En annan behandling är trombektomi där blodproppen avlägsnas genom att man för in en slang i pulsådern via ljumsken och genom denna når blodproppen i hjärnan och där avlägsnar den.

Trombektomi utförs endast av speciellt utbildade läkare vid Sveriges universitetssjukhus.

I vissa fall kan det vara aktuellt med operation, till exempel att man opererar bort en förträngning i ett kärl som orsakat blodproppen.

Om du fått en hjärnblödning

En blödning på hjärnans yta kallas subaraknoidalblödning och beror ofta på att ett pulsåderbråck (aneurysm) på hjärnans kärlträd brister. Pulsåderbråck är en onormal utbuktning av en artär som beror på att kärlväggen är försvagad och utvidgad.

Läkaren kan genom en särskild metod gå in i pulsåderbråcket och förhindra en ny blödning genom att det brustna kärlet täpps till, antingen genom operation, då det kläms åt med en klämma (clips), eller utan operation, då kärlet lagas via en kateter genom så kallad coiling. Vissa pulsåderbråck behöver inte åtgärdas utan läker spontant.

Behandling för att minska risken för ny stroke

Det finns flera läkemedel som du kan få för att förebygga en ny stroke. Det kan vara läkemedel som sänker blodtrycket, minskar mängden blodfetter eller blodförtunnande medel.

Rehabiliteringen är ofta den viktigaste delen av behandlingen för att träna upp de funktioner som skadats. Den som har haft en stroke måste i många fall lära sig nya sätt att göra saker på. Närstående spelar ofta en viktig roll både vid den akuta behandlingen men också under rehabiliteringen.

Här kan du läsa mer om stroke

Källor

  • Vårdguiden 1177
  • Stroke; A Harvard Medical Health report
  • Socialstyrelsens nationella riktlinjer för Vård av stroke
Porträtt av Ragnhild Ahlgren.

Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Ragnhild Ahlgren är vetenskapsjournalist och doktor i medicinsk vetenskap.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Läkaren fick själv stroke: ”Tog flera veckor innan jag förstod”

När distriktsläkaren Peter Nyberg vaknade kunde han inte längre röra sin högra sida. Han hade fått en stroke – och i ett slag själv blivit patient.
Läs mer

”Rehabilitering efter stroke måste ges bättre möjligheter att vara forskningsbaserad”

Allt fler överlever stroke, men för många börjar den verkliga kampen när man lämnat sjukhuset. Rehabiliteringen är helt avgörande för livskvaliteten, men mer forskning behövs på ett länge eftersatt område.
Läs mer

”Jag saknar hans närvaro” – Tuva om att vara barn till en förälder som fått stroke

När Tuva Malmström var 16 år drabbades hennes pappa av en hjärnblödning. Han överlevde – men för familjen blev det början på en förändring som de först flera år senare förstod vidden av. Nu vill Tuva lyfta en sida av stroke som hon tycker att det talas för lite om: hur livet förändras för barn och andra närstående.
Läs mer

Hjärnfonden samlade forskare om strokeforskningens nästa steg

Den 2 oktober samlade Hjärnfonden forskare och kliniker i Stockholm för att diskutera nästa steg inom svensk strokeforskning. Fokus låg på hur ny kunskap snabbare kan omsättas i bättre vård, behandling och stöd för personer som drabbas av stroke.
Läs mer
Porträttbild på Sophie med fjällmiljö i bakgrunden.

Sophie lever med CP

Sophie är nio år, älskar djur och att leka med sina kompisar. Hon lever med cerebral pares (CP) efter en hjärnskada vid födseln. Här berättar Sophies mamma om livet med CP, deras insamling och varför mer kunskap och forskning behövs.
Läs mer
Siw Malmkvist vid fönstret i vardagsrummet.

En chans till: Siw Malmkvist om hjärnan, livet och åldrandet

Hon har levt på sin röst: på orden, skratten och sångerna. Därför blev stroken på juldagen 2023 en chock, språket bara försvann. Nu berättar hon om vägen tillbaka.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta