Medicin mot MS prövas på patienter med schizofreni

-Vi ska testa ett läkemedel, rituximab, på patienter med schizofreni som inte svarar på de behandlingar som finns att tillgå idag. Rituximab används idag framgångsrikt mot MS och ledgångsreumatism. Det är ett medel som dämpar inflammation och det finns en hel del forskning som tyder på att inflammation i hjärnan kan vara en bidragande orsak till schizofreni och andra psykiatriska sjukdomar, säger Susanne Bejerot.

Schizofreni angriper både personlighet och känsloliv 

Schizofreni drabbar ofta den unga människan, just när hon är på väg in i vuxenlivet. Det blir för många en livslång sjukdom där överdödligheten är stor. Livslängden är närmare 20 år kortare än för människor i genomsnitt.

Sjukdomen angriper det allra mest privata – känslolivet, personligheten, den kognitiva förmågan och minnet.  Symtomen är på många sätt plågsamma. Hallucinationer i form av röster som kan säga elaka saker, vanföreställningar som att man är förföljd eller strålad. I neuropsykologiska test fungerar en tredjedel av patienterna på demensnivå.

Närstående drabbas hårt

–  De flesta patienterna upplever att det är fruktansvärt med rösterna i huvudet som säger gräsliga saker till dem eller kommenterar dem på ett negativs sätt. Det är mycket plågsamt och ångestfyllt. För närstående är det många gånger svårt att se att personen verkar oförmögen att känna glädje och lust till någonting. Att de har svårt att ta initiativ och inte slutför saker. Det är väldigt svårt att se sitt barn gå igenom den utvecklingen och att förstå att förutsättningarna för att tex klara av studier inte finns längre.

Många blir inte hjälpta av den behandling som finns

Det finns idag mediciner som lindrar symtomen och kan ta bort rösterna och göra personen mindre misstänksam men det är en tredjedel av patienterna som inte blir bättre av de behandlingar som finns. För dem och deras närstående innebär det ett stort lidande.

–   Jag är speciellt intresserad av den här så kallade terapi-resistenta gruppen för att det finns ingenting för dem, vi har ingen behandling att erbjuda dem.

Det är på den här gruppen som det anti-inflammatoriska läkemedlet ska testas. Medlet har inte prövats på psykiatriska sjukdomar tidigare så det är steg ett. I studien kommer tolv patienter med schizofrenisjukdom, som varit sjuka i minst två år och inte förbättrats av de behandlingar som finns, att ingå.

Ny kunskap om vad som orsakar sjukdomen behövs

Behandlingen kommer att utvärderas efter 20 veckor och då undersöks effekten av rituximab med hjälp av etablerade utvärderingsinstrument för schizofreni. Biverkningar och symtom på sjukdomar kommer också att följas noggrant.

Forskarna kommer också att undersöka om det finns biologiska markörer för inflammation i blod och ryggmärgsvätska och med hjälp av hjärnavbildningsteknik se om det finns tecken på inflammation i hjärnan och hur det påverkats av behandlingen. Det är resultat som kan ge värdefull kunskap om vad som kan orsaka sjukdomen.

Positiva resultat kan ge drabbade livet tillbaka

– Om två av de tolv patienterna blir påtagligt mycket förbättrade av behandlingen vill vi gå vidare och göra en större placebokontrollerad studie.  Man brukar säga att det ska vara två större sådana för att det ska finnas tillräckligt med bevis för att läkemedlet ska godkännas för en ny indikation.

-Om resultaten blir så positiva som vi hoppas kan det revolutionera förståelsen och behandlingen av de svårast drabbade patienterna och ge dem livet tillbaka, säger Susanne Bejerot.

Visste du att:

• Cirka 35 000 personer i Sverige har schizofreni.
• Den största riskfaktorn för att drabbas av schizofreni är ärftlighet
• Schizofreni drabbar mest yngre personer mellan 18 och 35 år.