Hjärnfonden
Ge en gåva
Anna Hemlin, generalsekreterare på Hjärnfonden

Vårt öppna brev till Marie Morell om den ojämlika strokerehabiliteringen

Många strokedrabbade tycker inte att de får den rehabilitering de behöver. Därför har vi tagit initiativ till ett upprop för bättre strokerehabilitering. I ett öppet brev till Maria Morell, ordförande i SKL:s sjukvårdsdelegation påtalar vi de förändringar vi vill se.

Hej Marie,

I Sverige drabbas ca 25 000 av en stroke varje år och stroke är en av de vanligaste orsakerna till kroppsliga funktionsnedsättningar och stort lidande. Många av våra självklara färdigheter som att gå, äta, skriva eller tala kan påverkas vid en stroke. Det måste läras in på nytt. Behovet av rehabilitering är därför stort.

För att kunna komma tillbaka till sitt vanliga liv och arbete är det viktigt att snabbt få rehabilitering och professionell hjälp. Effektiv rehabilitering som påbörjas i ett tidigt skede kan förbättra återhämtningen och minska risken för funktionshinder.

Som SKL konstaterar i skriften ”Framgångsfaktorer i strokevården” finns stora förbättringsmöjligheter i svensk strokevård och rehabilitering. Det finns t.ex. geografiska skillnader i andelen patienter som direkt erbjuds vård på strokeenhet och i andelen patienter som tre månader efter stroke anser att deras behov av hjälp och stöd är helt tillgodosett.

Hjärnfonden har varit i kontakt med många personer som känner sig utlämnade till sig själva efter hemkomsten från sjukhuset. Därför har vi tagit initiativ till ett upprop för bättre strokerehabilitering. Sedan maj har vi samlat in 529 underskrifter. Vi vill se:

  1. Mer resurser till rehabilitering för att minska lidandet hos de drabbade.
  2. Individanpassad rehabilitering och förbättrad samordning mellan den drabbade, kommun, landsting och andra huvudmän.
  3. Minskade kvalitetsklyftor i strokevården. Alla medborgare har rätt till bra strokevård och rehabilitering oavsett bostadsort.

Vi önskar att SKL agerar i frågan och påskyndar arbetet för en förbättrad vård och rehabilitering av strokepatienter.

Vänliga hälsningar

Anna Hemlin
Generalsekreterare Hjärnfonden

Relaterat

Emma var 15 när hon drabbades av en stroke

Sommarlovet mellan åttan och nian var fullt av fotboll, skratt och vänner. Men under en match föll Emma plötsligt ihop – och vaknade inte förrän två dygn senare. Det som först verkade vara en hjärnskakning visade sig vara en stroke.

Odlade nervceller kan hjälpa mot strokeskador

De flesta som överlever en stroke får bestående besvär. Faktum är att stroke är den vanligaste orsaken till neurologiska funktionsnedsättningar hos vuxna. Därför utvecklar professor Zaal Kokaia en ny metod för att förbättra hjärnans återhämtning.

Samma idé kan lösa två olika strokeproblem

Idag finns inte många behandlingsalternativ när stroken är ett faktum. Docent Anja Meissners forskargrupp arbetar med helt nya sätt att både förebygga stroke och förbättra återhämtningen.

“Mammas hjärna är skadad”

När Beatrice Andersson var 24 år fick hon en kraftig stroke. Hjärnfonden intervjuade henne för två år sedan – då hade hon fortfarande stora utmaningar. Här berättar hon om läget idag.

Det finns för få sätt att hjälpa personer efter en stroke

I dag lever över 140 000 svenskar med funktionsnedsättningar till följd av stroke. Här berättar Arne Lindgren, professor och överläkare, om sin forskargrupps arbete med att hitta möjliga vägar för att förbättra återhämtningen.
Malin Parmar, professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds universitet

Går det att reparera en hjärna med Parkinson?

I samband med Internationella Parkinsondagen berättar professor Malin Parmar om sitt arbete med stamcellsbehandlingar mot Parkinson. Det kan även få betydelse i kampen mot bland annat Alzheimer, stroke och ALS.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta