Mamma och pojke ligger i gräset och tittar på varandra

Om barnhjärnan

Inuti en barnhjärna ska det finnas roliga funderingar, drömmar och tusen olika frågor – inte sjukdomar, skador och annat som gör livet svårt.

Varje år drabbas tusentals svenska barn av någon form av hjärnsjukdom eller hjärnskada, ibland så illa att de mister livet. Ännu fler kämpar dagligen med de utmaningar som hjärnrelaterade funktionsnedsättningar medför, såsom hjärntrötthet, koncentrations- och inlärningssvårigheter, depression eller ångest.

Vissa skador kan vara medfödda andra förvärvade. Epilepsi, ätstörningar, Downs syndrom, narkolepsi, psykisk ohälsa, autism, Aspergers syndrom är några exempel på diagnoser som förändrar livet för många unga och deras familjer.

Det gäller barnens framtid

Allt fler barn och unga rapporterar psykisk ohälsa. Att må psykiskt dåligt kan innebära allt från att känna stark oro, nedstämdhet, sorg, rädsla, ångest, depression till självmordstankar. Det är en utveckling vi måste bekämpa.

─ När barn och unga drabbas av skador, funktionsnedsättningar eller sjukdomar i hjärnan blir konsekvenserna så stora. Det påverkar hela deras framtid. Vi ser att det finns ett stort behov av både forskning och samhällsförändringar för att förbättra och förändra förutsättningarna för våra barn och unga,  säger Anna Hemlin, generalsekreterare på Hjärnfonden.

Idag vet vi för lite om barnhjärnan för att kunna ge rätt hjälp när något går fel. Det behövs mer forskning, och mer kunskap.

– Hjärnfonden uppgift är att öka kunskapen om hela barnhjärnan och påverka samhället – vård, skola, omsorg och attityder, säger Anna Hemlin. Det kommer att ta tid men vi är uthålliga!


Hjärnfonden stöttar forskning och sprider information om barnhjärnan

Hjärnfonden Barn är en del av Hjärnfonden, med fokus på att finansiera livsviktig forskning om barnhjärnan. Vi samlar in pengar till forskningen för att hitta nya behandlingar och botemedel mot barnhjärnans skador, sjukdomar och funktionsnedsättningar.

Varje år kan forskare söka om forskningsbidrag eller postdoktorala stipendium hos Hjärnfonden och Hjärnfonden Barn. Stiftelsens Vetenskapliga nämnd godkänner vilka forskare som får bidrag utifrån fastställda kriterier.

Hjärnfonden arbetar också för att öka kunskapen om hjärnrelaterad ohälsa för att minska skamkänslor och förbättra livskvaliteten hos de barn och unga som drabbas. Det är en viktig uppgift att skapa större förståelse för att våra hjärnor fungerar olika. Och det gäller inte minst i skolan där många barn och unga möts av stor okunskap.

Varje gåva som Hjärnfonden får är ett litet men oerhört viktigt steg mot att hålla fler barnhjärnor friska och ge fler barn den hjälp de behöver. Ett enda forskningsgenombrott kan rädda livet på många barn, men även små upptäckter kan göra stor skillnad för både de barn som drabbas och deras familjer.

Ge en gåva till forskningen om barnhjärnan

Relaterat

Paul Chronqvist Svensson som är Country Manager för Team Rynkeby står med två barn och spänner armarna, tittandes in i kameran, mot en skynke i bakgrunden.

Skolbarn sprang ihop 4,1 miljoner kronor i Skolloppet

Den 5 maj deltog skolelever från 416 grundskolor runtom i Sverige i Team Rynkeby Skolloppet och samlade in 4,1 miljoner kronor. Överskottet från insamlingen går till forskning om barnhjärnan.

Kan vi hjälpa barn som drabbats av Sanfilippos sjukdom?

Den neurologiska sjukdomen Sanfilippo får små barn att stanna upp och backa i utvecklingen. Funktioner som språk, minne, motorik och annat slås ut från 2-6 årsåldern. Inget botemedel finns och barnen överlever sällan 20-årsdagen.

Mamma leker med sin dotter i en soffa.

” Ge mer utrymme för lek och skratt”

För drygt ett år sedan bildade vi Barnhjärnfonden som en del av Hjärnfonden, eftersom forskningen på barnhjärnan får alldeles för små resurser. Nu ber den legendariska barnläkaren och forskaren Hugo Lagercrantz om ditt stöd.

Flicka i förskoleåldern vill inte äta sin pasta. Foto: iStock

När barnet inte vill äta

Många barn har mer eller mindre långa perioder av att vara petiga och kinkiga med maten. Vissa äter bara pasta under en tid medan andra bara vill ha korv. För de flesta går det här över efter 6-års åldern, men för vissa fortsätter det att vara ett stort problem och då kan det handla om Undvikande/restriktiv ätstörning.

Pappa tröstar sin son

Antalet självmord bland unga är fortfarande högt

Antalet självmord bland barn och unga ligger fortfarande på en för hög nivå. Det visar statistik som publiceras i Socialstyrelsen dödsorsaksregister för 2021. I åldern upp till 24 år tog 150* personer sitt liv förra året; 44 flickor och 106 pojkar. Det ligger på ungefär samma nivå som 2020 då siffran var 155.

Två tonårstjejer pratar i en skolkorridor

Tonårshjärnan – mer känsla än förnuft?

Tonåringen experimenterar, söker spänning, tar risker och styrs mycket av sina känslor. Kompisarna är viktigare än familjen