Hjärnfonden
Ge en gåva
Mamma och pojke ligger i gräset och tittar på varandra

Hjärnfonden Barn | Om barnhjärnan

Inuti en barnhjärna ska det finnas roliga funderingar, drömmar och tusen olika frågor – inte sjukdomar, skador och annat som gör livet svårt.

Varje år drabbas tusentals svenska barn av någon form av hjärnsjukdom eller hjärnskada, ibland så illa att de mister livet. Ännu fler kämpar dagligen med de utmaningar som hjärnrelaterade funktionsnedsättningar medför, såsom hjärntrötthet, koncentrations- och inlärningssvårigheter, depression eller ångest.

Vissa skador kan vara medfödda andra förvärvade. Epilepsi, ätstörningar, Downs syndrom, narkolepsi, psykisk ohälsa, autism, Aspergers syndrom är några exempel på diagnoser som förändrar livet för många unga och deras familjer.

Det gäller barnens framtid

Allt fler barn och unga rapporterar psykisk ohälsa. Att må psykiskt dåligt kan innebära allt från att känna stark oro, nedstämdhet, sorg, rädsla, ångest, depression till självmordstankar. Det är en utveckling vi måste bekämpa.

─ När barn och unga drabbas av skador, funktionsnedsättningar eller sjukdomar i hjärnan blir konsekvenserna så stora. Det påverkar hela deras framtid. Vi ser att det finns ett stort behov av både forskning och samhällsförändringar för att förbättra och förändra förutsättningarna för våra barn och unga,  säger Anna Hemlin, generalsekreterare på Hjärnfonden.

Idag vet vi för lite om barnhjärnan för att kunna ge rätt hjälp när något går fel. Det behövs mer forskning, och mer kunskap.

– Hjärnfonden uppgift är att öka kunskapen om hela barnhjärnan och påverka samhället – vård, skola, omsorg och attityder, säger Anna Hemlin. Det kommer att ta tid men vi är uthålliga!

Hjärnfonden stöttar forskning och sprider information om barnhjärnan

Hjärnfonden Barn är en del av Hjärnfonden, med fokus på att finansiera livsviktig forskning om barnhjärnan. Vi samlar in pengar till forskningen för att hitta nya behandlingar och botemedel mot barnhjärnans skador, sjukdomar och funktionsnedsättningar.

Varje år kan forskare söka om forskningsbidrag eller postdoktorala stipendium hos Hjärnfonden och Hjärnfonden Barn. Stiftelsens Vetenskapliga nämnd godkänner vilka forskare som får bidrag utifrån fastställda kriterier.

Hjärnfonden arbetar också för att öka kunskapen om hjärnrelaterad ohälsa för att minska skamkänslor och förbättra livskvaliteten hos de barn och unga som drabbas. Det är en viktig uppgift att skapa större förståelse för att våra hjärnor fungerar olika. Och det gäller inte minst i skolan där många barn och unga möts av stor okunskap.

Varje gåva som Hjärnfonden får är ett litet men oerhört viktigt steg mot att hålla fler barnhjärnor friska och ge fler barn den hjälp de behöver. Ett enda forskningsgenombrott kan rädda livet på många barn, men även små upptäckter kan göra stor skillnad för både de barn som drabbas och deras familjer.

 

Ge en gåva till forskningen om barnhjärnan


Prenumerera på Hjärnfondens nyhetsbrev

Registrera dig idag och få vårt nyhetsbrev direkt till din e-post varje månad. Som prenumerant kommer du få tillgång till en värld av kunskap och inspiration – från intervjuer med ledande forskare och personer som har drabbats av hjärnsjukdomar till tips, råd och fakta om hjärnan.

När du ber oss kontakta dig, godkänner du samtidigt vår integritetspolicy.

Relaterat

Mamma leker med sin dotter i en soffa.

” Ge mer utrymme för lek och skratt”

För drygt ett år sedan bildade vi Barnhjärnfonden som en del av Hjärnfonden, eftersom forskningen på barnhjärnan får alldeles för små resurser. Nu ber den legendariska barnläkaren och forskaren Hugo Lagercrantz om ditt stöd.
Barn har sprungit ihop 5,9 mijoner till Barnhjärnfonden via Team Rynkeby-God Morgon Skolloppet

Skolelever sprang ihop 5,9 miljoner till Hjärnfonden Barn

Under en vecka i maj sprang över 108 486 barn Team Rynkeby - God Morgon Skolloppet till förmån för Hjärnfonden Barn och hjärnforskningen. Det var sjätte året i rad som loppet genomfördes och andra året då de insamlade medlen går till Hjärnfonden Barn. I år deltog fler än 395 skolor runt om i Sverige. Totalt samlade eleverna in 5.9 miljoner kronor!
Liten pojke sitter vid träd och ser fundersam ut.

Magbakterier och autism – hur hänger det ihop?

Kan bakterier i magen ha något med autism att göra? Det vill Rochellys Diaz Heijtz undersöka med hjälp av forskningsbidrag från Hjärnfonden. Hon är forskare och docent vid Karolinska Institutet.
Flicka i förskoleåldern vill inte äta sin pasta. Foto: iStock

När barnet inte vill äta

Många barn har mer eller mindre långa perioder av att vara petiga och kinkiga med maten. Vissa äter bara pasta under en tid medan andra bara vill ha korv. För de flesta går det här över efter 6-års åldern, men för vissa fortsätter det att vara ett stort problem och då kan det handla om Undvikande/restriktiv ätstörning.
Henrik tittar på ett porträtt av sin Caroline som begick självmord för några år sedan

Inga barn ska dö i självmord

För några år sedan begick Henriks dotter Caroline självmord, bara 17 år gammal.
Ung flicka ser sorgsen ut

Den psykiska ohälsan bland barn och unga ökar

Allt fler barn och unga lider av psykisk ohälsa. Att må psykiskt dåligt kan innebära allt från att känna stark oro, nedstämdhet, sorg, rädsla, ångest, depression till självmordstankar.
shaped face
Swisha en gåva till 90 112 55 eller engagera dig på
ett annat sätt.
Stöd forskningenStöd ossEgen insamlingStarta