Hjärnfonden
Ge en gåva
Glad bebis kryper på golvet med pappa

Spädbarnets hjärna – det första året

Ditt nyfödda barn försöker kommunicera med sin omgivning från sin allra första dag. Skriket är just nu ditt barns bästa kommunikationsmedel för att uttrycka sina behov. Hen kommer framför allt att skrika för att kommunicera när det är dags att äta, sova eller byta blöja.

Den första månaden

Eftersom synen, som styrs från syncentrat i hjärnan, inte är helt utvecklad och barnet är närsynt vid födseln använder den sig av sina andra sinnen, som hörseln och lukten, för att upptäcka sin nya värld utanför livmodern.

1-2 månader – det första leendet

Ditt barn börjar titta och leta efter personen som börjar prata med det. Den binokulära synen, det vill säga att båda ögonen arbetar tillsammans för att synfältet från de båda ögonen ska smälta samman, börjar utvecklas under den här tiden. Den binokulära synen är något som är viktigt för att man till exempel ska kunna bedöma djup. Även om utvecklingen börjar under den här perioden kommer det att dröja ytterligare två till tre månader innan den här funktionen är välutvecklad.

2-3 månader – början till språk

Ditt barns kommunikationsuttryck håller på att utvecklas för fullt. Ljud och läten förändras och barnets gurglingar och vokalliknande ljud blir fler och återkommer oftare. Det är positivt stimulerande för barnet att den här typen av kommunikation tas emot som små samtal. Det stimulerar talcentrat och kommer att bli startskottet för den språkliga dialogen!

För att barnet bland annat ska kunna jollra och senare börja prata krävs det att vissa automatiska funktioner som till exempel andningen regleras. Under den här perioden börjar hjärnbarken att styra över just den typen av automatiska funktioner. Andningen kontrollerar vi bland annat när vi pratar, äter (så att vi inte sväljer fel) och när vi skriker, och därför är hjärnbarkens funktion här väldigt viktig för att barnet så småningom ska kunna kommunicera genom tal.

3-4 månader – världen hörs

Nu håller ditt barn på att upptäcka sina sinnen. Barnets hörselcentra är mycket aktivt och hörseln utvecklas mycket under den här perioden. Det märker du till exempel genom att ditt barn börjar vända sig mot ljudkällan när han eller hon hör ett ljud. Även smaken börjar utvecklas och munnen är väldigt intressant just nu, barnet använder den för att undersöka saker.

4-5 månader – skrattfest

Under den här perioden märks det ännu tydligare att ditt barn utvecklar kommunikationen med sin omvärld. Barnet lyssnar aktivt när du pratar med honom eller henne och du kan komma att mötas av skratt när du hastigt lyfter upp barnet i luften.

Djupseendet börjar utvecklas under den här perioden och det sker en stor synapsutveckling i syncentrat. I centrat förstärks aktiva syn-synapser och de synapser som inte används försvinner sakteligen. Det här är en viktig process för att barnet senare ska uppfatta avstånd och djup.

5-6 månader-stor motorisk utveckling

Nu händer det mycket i barnets rörelsemönster! Många barn börjar lära sig att vända sig från rygg till mage och det är inte ovanligt att ditt barn vid den här perioden börjar sprattla mer än vad du tidigare har sett.

Omklamringsreflexen som barnet föddes med börjar försvinna. Samtidigt kanske du märker en ökad koordination i händerna som gör att barnet gärna plockar med leksaker och flyttar dem mellan händerna på ett mer medvetet sätt.

6-7 månader – minnet utvecklas

I den här fasen kanske du märker att ditt barns ljud ändrar karaktär, från att mestadels jollra i vokaler kommer du höra mer språklika ljud från ditt barn.

Ditt barn kan verka lite kinkigare än tidigare när föräldrarna inte är i närheten, barnet kommer nämligen ihåg föräldern och undrar varför mamma eller pappa är utom synhåll.
Barnets arbetsminne börjar utvecklas vilket betyder att barnet kan utnyttja sitt minne för att utföra en viss uppgift. Just arbetsminnet är en typ av minne som vi alla använder oss av när vi ska komma ihåg instruktioner vi nyligen fått om något som vi ska utföra relativt snart, som till exempel att komma ihåg telefonnummer och sedan knappa in det.

7-8 månader – ljudexplosion

Det här med ljud är spännande och ditt barn testar nu vilka ljud som går att göra. Jollret blir mer intensivt och med stor experimentlusta testar barnet hur ljud både känns och låter.

Nu kan det hända att ditt barn skriker allt mer när du går ifrån rummet.  Det här är ett uttryck för separationsångest och hänger ihop med att barnets minne börjar utvecklas. I den här reaktionen ingår amygdalan, en mandelliknande kärna som ligger långt in i hjärnan. Det är den här delen av hjärnan som aktiveras hos vissa människor när de ser saker de är väldigt rädda för som till exempel ormar och spindlar.

8-9 månader – ordförrådet byggs upp

Under perioden åtta-nio månader börjar ditt barn att sakta men säkert bygga upp ett ordförråd och därför kan det hända att han eller hon reagerar när de hör ett visst ord. Barnets tunga ökar i rörlighet och ger möjlighet till ett mer varierat ljudande och joller.

Barnets syncentra har utvecklats ytterligare, därför har ditt barn fått en bättre syn och synförståelse. Han eller hon har fått en djupuppfattning och tvekar därför inför att ge sig ut mot djup. Den medvetna synförmågan det vill säga att man förstår det man ser, sitter i nackloben. Synintrycken skickas dit från ögonen via tinningloben.

Under den här perioden börjar barnets arbetsminne att utvecklas allt mer intensivt. Arbetsminnet är kopplat till olika delar av hjärnan och används för att hålla instruktioner i huvudet om vad vi ska göra härnäst.

9-10 månader – en härmapa

När ditt barn är runt tio månader börjar det försöka att härma dina rörelser mer än tidigare. Om du vinkar hejdå, leker tittut eller klappar händerna kommer han eller hon försöka göra likadant. Imitationen är en viktig process för kanske framförallt det sociala samspelet. Det kommer underlätta barnets språkförståelse och förståelsen för andra människors känslor och tankar.

Det här kan man dels tacka de särskilda nervcellerna i hjärnan som kallas för spegelnervceller för. Spegelnervcellerna, som sitter i tinningloberna, aktiveras till exempel när ditt barn ser dig lyfta en kopp kaffe eller sparka en boll och genom aktiveringen härmar han eller hon ditt beteende.

10-11 månader – “mama, papa”

Det som många föräldrar väntar på, att få höra ”mamma” eller ”pappa” för första gången, kan mycket väl ske under den här perioden. Talet som precis fått sitt verbala genombrott aktiveras i området kring frontalloben, hjässloben och tinningloben. Ditt barns omgivning kommer att prägla språket och det märks genom att jollret får en ton och satsmelodi som han eller hon tar efter ert språk.

11-12  månader – nu kan jag gå!

Nu kan en del barn ta några steg själv och förstå enkla instruktioner och utföra dem. Barnet kan till exempel äta  saker som du delat upp i bitar åt det med fingrarna.

12-13 månader – tittut

Genom att repetera gester och ord kan barnet börja lära sig orden och lagra dessa i långtidsminnet långt innan de själva kan säga dem. Långtidsminnet hittar man i hippocampus och används till exempel för att komma ihåg saker som var vi bor och faktakunskaper som vi lärt oss genom att studera.

Ge en gåva till Barnhjärnfonden

Relaterat

Porträtt på hjärnforskaren Terje-Falck-Ytter som forskar på autism.

Tidiga tecken på autism

Tecken på autism kan skönjas redan hos spädbarn, visar ny forskning. Vid 2–3 årsåldern går det i det flesta fall att ställa diagnos. Tidiga insatser som individanpassad träning och stöd för familjer minskar risken för följdeffekter.
Två bilder på Johanna Bösseborns son Gustav som fått diagnosen Adrenoleukodystrofi.

Världens bästa Gustav

”Du spralliga, levnadsglada lilla pojk. Inte trodde vi att din överaktivitet, din impulsivitet och din okoncentration kunde härledas till den värsta av sjukdomar.”
Kommer artificiell intelligens styra digitaliseringen av skolan i rätt riktning? Enligt hjärnforskaren Torkel Klingberg finns det mycket som pekar på det.

“AI kan fördubbla inlärningstakten”

Kommer artificiell intelligens styra digitaliseringen av skolan i rätt riktning? Enligt hjärnforskaren Torkel Klingberg, finns det mycket som pekar på att AI skulle kunna halvera tiden barn går i grundskolan.
Lotta Borg Skoglund, överläkare i psykiatri, talade på Barnhjärnans Dag om skillnaderna i diagnosticeringen av flickor och pojkar med autsim eller ADHD. Foto: Juliana Wolf Garcindo och Birgit Leistmann-Walsh

Därför påverkar könet när du får din diagnos

Varför får flickor som har ADHD eller autism ofta sina diagnoser flera år senare än pojkar? Lotta Borg Skoglund, överläkare i psykiatri, berättar varför och hur hormonella svängningar kan påverka symtom.
Anett Sundqvist, professor i psykologi vid Linköpings universitet, talade om skärmtid och föräldrars mobilanvändande på Barnhjärnans Dag 2023. Foto: Juliana Wolf Garcindo och Birgit Leistmann-Walsh

Professor Anett Sundqvist: Så påverkas barnens utveckling av föräldrars mobilanvändande

Många föräldrar oroar sig för vilka effekter deras barns skärmtid kan få – men de har också anledning att vara vaksamma på hur och när de själva använder digitala medier. Det visar ny svensk forskning.
Porträttbild på Susanne Hobohm som medverkar i Hjärnfondens donationsprogram

Susanne Hobohm, filantropen som stödjer forskning om ARFID

Susanne Hobohms stiftelse för utbildning, kultur och forskning är en av de privata aktörer som stödjer hjärnforskning genom Hjärnfondens donatorsprogram. Här berättar hon hur hon engagerar sig för forskningen
shaped face
Swisha en gåva till 90 112 55 eller engagera dig på
ett annat sätt.
Stöd forskningenStöd ossEgen insamlingStarta