Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Anna Hemlin

Hjärnfondens generalsekreterare

Lästid: 2 minuter

Stort tack för ditt stöd till livsviktig hjärnforskning!

När jag ser tillbaka på 2019 blir det tydligt hur viktigt stödet från våra givare är. Inte minst för att vi än en gång slog insamlingsrekord.

Porträtt av Anna Hemlin.

Anna Hemlin, Hjärnfondens generalsekreterare berättar om varför din gåva är så viktig.

Vi kunde dela ut hela 156 miljoner kronor till hjärnforskningen. Jag är så tacksam för det, eftersom jakten på botemedel mot hjärnans sjukdomar är en kamp mot klockan. I takt med att fler drabbas av till exempel Alzheimer sjukdom och psykisk ohälsa kommer lidandet att öka och vårdkostnaderna att bli överväldigande. Därför är ditt stöd så viktigt.

116 projekt fick forskningsstöd under förra året och dessutom investerade vi i återväxten genom att ge stipendier till 12 unga, lovande forskare.

66 miljoner till Alzheimerforskning

Tack vare ett extraordinärt testamente kunde vi totalt fördela hela 66 miljoner kronor till den viktiga Alzheimer- och demensforskningen. 30 miljoner kronor gick till en särskild Alzheimerutlysning och hamnade hos sex högkvalificerade forskargrupper. Detta stöd innebär att vi nu kan lägga in en högre växel i kampen mot denna hemska sjukdom.

Med tanke på detta ovanligt händelserika fjolår vill jag rikta strålkastarljuset mot Hjärnfondens vetenskapliga nämnd. Denna grupp, med 23 av Sveriges ledande hjärnforskare, bestämmer vilka som ska få våra anslag – och under 2019 fick de granska fler ansökningar än någonsin. De förtjänar en applåd.

Svensk hjärnforskning i framkant

Deras arbete är helt avgörande för att vi ska identifiera den främsta hjärnforskningen. Tack vare nämndens grundliga arbete kan du alltid vara säker på att din gåva används på bästa möjliga sätt – och bidrar till att svensk hjärnforskning håller sig i framkant.

Till exempel pågår nu mycket spännande försök med att använda stamceller mot Parkinsons sjukdom och antikroppar mot Alzheimer. Med ditt stöd kommer vi alltså närmare en lösning på de stora folkhälsoutmaningar som hjärnans sjukdomar innebär.

Skulle vi nå ett genombrott inom till exempel demensforskningen är det svårt att ens greppa hur många familjer som skulle glädjas. Upp till 150 000 svenskar är drabbade idag – och siffran växer. Därför hoppas jag att du vill fortsätta att stödja hjärnforskningen. Varje krona är en investering i både din, min och våra barns framtid, så ge en gåva idag. Det räddar liv!

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Porträtt av Maria Eriksdotter.

Blodförtunnande läkemedel kan bromsa alzheimer

Moderna blodförtunnande läkemedel används för att förebygga stroke vid förmaksflimmer. Nu visar forskning att behandlingen också kan hänga samman med en långsammare kognitiv försämring hos personer med Alzheimers sjukdom. Studien har fått stöd av Hjärnfonden.
Läs mer
Henrietta Nielsen i labbet.

Kan levern avslöja varför vissa får alzheimer?

Varför ökar genvarianten APOE4 risken för Alzheimers sjukdom? Ny forskning från Stockholms universitet pekar på en oväntad pusselbit: levern. Forskningen, som stöds av Hjärnfonden, kan på sikt öppna för nya sätt att förebygga sjukdomen.
Läs mer
Porträtt av Qi Dai.

Ett helt nytt spår för alzheimerforskningen?

I vissa fall orsakas Alzheimers sjukdom av genetiska förändringar. Hjärnforskaren Qi Dai tror att sådana mutationer kan åtgärdas via genterapi. Här berättar hon mer om sitt arbete och behovet av stöd.
Läs mer

Nya tester ska upptäcka alzheimer redan på vårdcentralen

I dag får många personer med Alzheimers sjukdom en sen eller felaktig diagnos. Med stöd från Hjärnfonden ska forskaren Sebastian Palmqvist undersöka hur blodprov och digitala minnestester kan göra utredningen i primärvården snabbare och säkrare.
Läs mer
Porträtt av Göran Sigurdsson.

Göran fick alzheimer mitt i livet

När Göran fick Alzheimers sjukdom förändrades allt. Familjen tvingades lämna ifrån sig sina familjehemsplacerade barn och sälja sin gård. Nu springer han för forskningen och för att andra familjer ska få mer tid tillsammans.
Läs mer
Porträtt av Dag Sehlin.

Nästa kapitel i kampen mot Alzheimer

Som doktorand var Dag Sehlin med i forskningen bakom lecanemab – ett av de första läkemedlen som kan bromsa Alzheimers sjukdom. Nu utvecklar han nästa generations antikroppsbehandlingar, som lättare ska ta sig in i hjärnan och ge färre biverkningar.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta