Per Hammarström, professor vid Linköpings universitet

”Alzheimers sjukdom är en mardröm för oss alla”

Det går knappt att föreställa sig något värre än Alzheimers sjukdom. Framförallt för att den slår skoningslöst mot både den som drabbas och de anhöriga. Men också för att välfärden inte kommer att kunna hantera den ökade mängden sjuka. Professor Per Hammarström tror att Alzheimergåtan går att lösa, men det behövs mer hjärnforskning. Därför är du så viktig!

Jag har i mitt arbete märkt att Alzheimer är en sjukdom som engagerar. Hundratusentals anhöriga har tvingats uppleva följderna, men det är en mardröm för var och en av oss. Trots det får hjärnforskningen förhållandevis lite resurser.

Vi som forskar på Alzheimers sjukdom är helt enkelt beroende av stöd från människor som du. Jag anser att Alzheimers sjukdom är en av framtidens största folkhälsoproblem. Redan idag drabbas väldigt många varje år – och antalet fortsätter att öka.

Botemedel mot Alzheimer saknas

Idag kan vi inte stoppa sjukdomen, så vi bygger bara fler vårdboenden. Men det löser ingenting. Människor fortsätter att lida och dessutom kommer det att bli för dyrt i längden. Därför behövs det mer hjärnforskning!

Tack vare Hjärnfonden har jag kunnat utöka min forskargrupp och få igång nya experiment. Vi arbetar för att förstå mer om de defekta proteiner som uppstår vid Alzheimers sjukdom – hur de sprids och om olika varianter är olika farliga.

Mer forskning om Alzheimers sjukdom behövs

Jag tror att det kan bli viktiga pusselbitar för bättre diagnostik och en framtida behandlingsform. Men den här komplicerade sjukdomen behöver angripas från flera håll. Vi måste få så många kemister, biologer, fysiker och läkare som möjligt att samarbeta i jakten på Alzheimergåtans lösning.

Problemet är att det saknas resurser. Ingen vill drabbas av Alzheimers sjukdom – och de sjuka och deras anhöriga behöver hopp. Så ge en gåva redan idag!

Varmt tack!

Per Hammarström
Professor i proteinkemi vid
Linköpings universitet

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Ett porträtt på hjärnforskaren Oskar Hansson

Blodprov kan avslöja Alzheimer

Ett enkelt blodprov kan avslöja om en patient lider av Alzheimers sjukdom eller inte. I vissa fall är det till och med exaktare än de tidigare diagnosmetoderna. Det visar en ny studie finansierad av Hjärnfonden. Metoden kommer förhoppningsvis att börja användas i Sverige innan årets slut.

Ett porträtt av Cecilia Mörman

Kemin bakom Alzheimer

Cecilia Mörman, en av Hjärnfondens stipendiater 2024, utvecklar nya behandlingsmetoder för Alzheimers sjukdom. Därför undersöker hon de kemiska processer som ligger bakom att sjukdomen utvecklas. “Få saker är så skrämmande som att förlora minnet”.

Ett kollage med en en äldre man och en blå himmel mot rosa bakgrund.

Låg kunskap om Alzheimer hos svenskarna

Över hälften av svenskarna vet inte var de ska vända sig vid tidiga tecken på Alzheimers sjukdom. Hjärnfonden betonar behovet av en nationell informationskampanj för att öka medvetenheten.

Det behövs mer kunskap om olika demensformer

Ungefär 10–15 procent av alla demensfall utgörs av lewybody sjukdom. Det är en obotlig sjukdom som har likheter med både Alzheimer och Parkinson. Här berättar Anna Lundin om sin pappas kamp mot lewybody sjukdom.

Per Nilsson, alzheimerforskare i labbet på Karolinska Institutet.

Nya framsteg inom Alzheimerforskningen

Autofagi är cellernas egen städpatrull. Ny forskning visar att när hjärnan städar sämre ansamlas skadliga molekyler och risken för Alzheimers sjukdom ökar.

Nico Dantuma, professor i molekylär cellbiologi vid Karolinska Institutet forskar om hur stimulering av nervcellernas eget försvarssystem skulle kunna stoppa neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimer.

Alzheimerforskning med stor potential

Professor Nico Dantuma vill ta reda på om det går att stimulera nervcellernas eget försvarssystem – för att stoppa flera olika neurodegenerativa sjukdomar. Ett genombrott skulle kunna rädda många liv.